[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
843
Amfora—Amicus och Amelius
844
Panateneisk prisamfora.
A’mfora, tvåörat
klrl, stundom av
metall, vanl. av
lera. Användes i
forntiden till förvaring
av olja och vin m. m.,
ibiand till gravurna.
Amforor med olja
utgjorde segerpris
vid de
panateneis-ka festtävlingarna i
Aten.
Amfotèr kallas en
kemisk förening, då
den kan uppträda
både som en svag
baa och som en svag syra och omsätta sig med
syror och baser till salter. Aluminiumhydroxid
bildar exempelvis med alkalihydroxider
alu-m i n a t e r, t. ex. natriumaluminat, Na3A103,
och med syror aluminiumsalter, t. ex.
alumi-niumklorid, Al Cl3. En del organiska
föreningar innehålla samtidigt både bas- och
syreradikaler, ss. aminosyror (se d. o.), t. ex.
aminoättiksyra, NH2 . CH2 ■ COOH. E-t N-n.
Amhära, förr konungarike, nu provins i
Abessinien, s. om floden Takazze, runt
omkring bergsjön Tana. Huvudstaden är
Gon-dar. Se Abessinien.
Amhäriska språket (inhemskt amä’renjå),
Abessiniens riksspråk, talas av största delen
av befolkningen i områdena mellan floderna
Takazze och Abai samt i Schoa. Från det
klassiska abessinska språket, etiopiskan,
skiljer detta språk sig bl. a. genom en starkt
omgestaltande ljudutveckling. Laryngalljuden ha
till större delen bortfallit, flera konsonanter ha
■raljerats. Verbets böjning är rikt utvecklad
i nya riktningar. Ung. halva ordförrådet är
hamitiska lån. Skriften är den etiopiska
stavelseskriften, utökad med en mängd nya
tecken, motsvarande amhariskans genom
ljudutvecklingen ökade behov. Först på
1600-talet framträdde amhariskan som skriftspråk.
Det nyttjas nu som sådant jämte etiopiskan,
vilken fortfarande är det enda kyrkspråket.
Den helt obetydliga litteraturen består,
frånsett kristna missionärers skrifter, av
historiska arbeten, sagor och brev. Hela bibeln
finnes översatt. Litt.: Prætorius, »Die
amha-ritche Sprache» (1879); Guidi, »Vocabolario
amarico-italiano» (1901); C. Mondon-Vidailhet,
»Grammaire de la langue abyssine
(amha-rique)» (1898). H. A. (P. L.)
Amherst [ä’m(h)ést], kuststad i Nova Scotia,
s. S. Kanada, vid n. ö. hörnet av
Chignecto-viken. 9,998 inv. (1921). Medelpunkt för ett
rikt jordbruksområde. Livlig handel med
timmer och kol. Skeppsvarv.
Amherst [ä’m(h)3st], stad i Massachusetts,
U. S. A., v. om Boston och nära Connecticut
river. 5,550 inv. (1920). Universitet, Amherst
eollege, grundat av kongregationalister 1821,
och lantbrukshögskola (Massachusetts
agri-cultural college) för både män och kvinnor.
Amherst [ä’m(h)èst], Jeffrey, baron A.,
eng. fältmarskalk (1717—97). Intog under
engelsk-franska kriget i Nordamerika 1758
Louisbourg och 1760 Montreal samt blev
därpå generalguvernör över det nyerövrade
Brittiska Nordamerika. A. led sedan svåra
motgångar mot de franskvänliga indianerna (i
»Pontiacs krig»), återkallades 1763, upphöjdes
1776 till pär och var 1793—95 högste
befälhavare över engelska hären. V. S-g.
Amherst [ä’m(h)3st], William Pitt,
earl A. of Arakan, eng. diplomat (1773—
1857), brorson till J. A. Sändes 1816 som
ambassadör till Kina och var 1823—28
generalguvernör över Brittiska Indien.
Under hans ämbetstid inföll det första krigst
med Burma (se Burma, historia) åren 1824
—26; i freden avträddes Assam och
Tenasse-rim till engelsmännen. A. var den förste
generalguvernör, som gjorde Simla till
sommarresidens (1827). Jfr Th. Ritchie o. R. Evans,
»Lord A.» (1894).
Ami’, fr., vän, älskare; a m i e, väninna,
älskarinna.
Ami, ytterhalsduk.
A’mia caTva, en i Nordamerika levande
söt-vattensfisk, tillhörande benganoiderna
(se d. o.), bland vilka den bildar den enda
nutida representanten för familjen Amiidae.
Amia’nt, se Asbest.
Amicl [ami’tJi], Giovanni B a 11 i s t a,
ital. optiker o. astronom (1786—1864),
professor och direktor för astronomiska
observa-toriet i Florens. Konstruerade redan i börjaa
av 1800-talet spegelteleskop av 2,2 m
brännvidd och 15,7 cm öppning. Sedermera
förfärdigade han en tub med en diameter av
28,8 cm och en längd av 6,28 m. Vetenskapen
har A. att tacka även för en sinnrik
fulländning av camera lucida, för en utmärkt
polarisationsapparat och för ett 1827
konstruerat och sedermera betydligt förbättrat
akro-matiskt mikroskop. Han författade även
förträffliga skrifter över dubbelstjärnorna,
Ju-piters månar, solen, saftens kretslopp ho»
växterna, växternas befruktning,
infusions-djuren m. m.
Amicus och Amelius, en medeltidssaga, som
återfinnes hos nästan alla europeiska folk, om
de tvenne vännerna Amicus och Amelius, som
för sin vänskap offra tro och heder, hustru och
barn men genom sin tro benådas och slutligen
dö martyrdöden. Sagan var under tiden frå«
1000—1500-talet! eni av de mest spridda och
lästa och är ännu i nuv. tid en särdeles bland
franska allmogen omtyckt folkläsning. Den
anses av Jakob Grimm vara av grekiskt
ursprung men kom till västerlandet genom
latinet; de flesta bearbetningarna äro på latin
och franska. Även i norden var sagan bekant;
en version föreligger i en isländsk handskrift
i Kungl. biblioteket i Stockholm samt en
annan i den bekanta legendsamlingen »Siälinna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
