Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amfiprostylos - Amfissa (Salona) - Amfiteater - Amfiteatralisk - Amfitrite - Amfitryon - Amfora - Amfoter - Amhara - Amhariska språket - Amherst (Nova Scotia) - Amherst (Massachusetts) - Amherst, Jeffrey - Amherst, William Pitt, earl Amherst of Arakan - Ami (vän) - Ami (halsduk) - Amia calva - Amiant - Amici, Giovanni Battista - Amicus och Amelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Amfiprostylos—Amfitryon
842
[-Amfipro’sty-los,-]
{+Amfipro’sty-
los,+} beteckning
på ett grekiskt
tempel, vars tak
vid vardera
gaveln springer
fram över en
fritt ställd
kolonnrad, medan [-långsidornasak-nakolonner.-]
{+långsidornasak-
nakolonner.+} Jfr
vidstående
bilder.
Fasader och plan av en jonisk
amfiprostylos.
AmfFssa (S a 1 o n a), stad i mellersta
Grekland, n. v. om Delfi; 5,164 inv. (1921). I
forntiden var A. huvudstad i de ozoliska
lokrer-nas land men förstördes av Filip av
Makedo-nien 338 f. Kr. i ett s. k. heligt krig, emedan
det lagt under sig ett fält, tillhörigt templet
i Delfi; blev senare återuppbyggt.
Amfiteatern i Verona.
A’mfiteäter, en skådebana, på alla sidor
omgiven av trappstegsvis uppstigande,
koncentriskt anordnade åskådarplatser. Dylika
byggnader, vanligen med elliptisk planform,
användes hos romarna för fäktarspel,
djur-strider m. m.; t. o. m. sjöstrider
utkämpades någon gång på den för tillfället till
bassäng omdanade arenan.
Ursprungligen voro de romerska
amfiteat-rarna anordnade i trånga, naturliga eller
ut
grävda kittelformiga dalsänkningar. Under
kejsartiden blevo fristående, helt och hållet
murade amfiteatrar vanliga. En sådan
byggnad omgives av en hög fasadmur, i regel
genombruten av arkader, anordnade i flera
våningar. Mot denna mur resa sig på insidan
de brant över varandra uppstigande
åskådarplatserna. Murmassan, som uppbär dessa,
genombrytes av ett system av välvda gångar
och trappor, som förmedla tillträdet till
åskådarplatserna eller, såsom de ringformiga
gallerierna innanför fasadens arkader, tjänade
till promenadplatser. Underst ligga i
arenans plan förrådskamrar, stall och rum för
de uppträdande. Från dessa rum leda
portar ut till arenan genom den höga
terrassmuren, som skiljer skådebanan från
bänkraderna. På denna mur finnas i den
nedersta bänkraden, skyddade av bröstvärn,
särskilda platser för de förnämaste
åskådarna. Arenan och åskådarplatserna ligga
under bar himmel men kunna skyddas mot
solen genom ett lätt tälttak, som
uppspändes på master, vilka voro fästa vid krönet
av fasadmuren.
Sådana byggnader kunde vara mycket
stora och rymma väldiga folkmassor. Den
största amfiteatern, C o 1 o s s e u m (se d. o.)
i Rom, är 187 m lång och 155 m bred
(arenan resp. 86 och 54 m) samt rymde 45,000
personer. Mer eller mindre väl bevarade
amfiteatrar finnas också i Capua, Pozzuoli,
Verona, Pompeji och andra italienska städer,
i Pola, Trier och Basel, i Nimes, Arles och
Fréjus samt i andra franska städer, vid
Sevilla, i Tunisien (Utica och el-Djem),
Konstan-tinopel och Smyrna.
I vår tid användas liknande byggnader
(under bar himmel eller försedda med tak)
som konsert- och cirkuslokaler, för
tjurfäktningar m. m. Stundom användes ordet
amfi-teater också som beteckning på en del av en
teatersalong, försedd med uppstigande
bänkrader och i allmänhet förlagd bakom
parketten, nedanför logeraden eller under första
raden. H. W—n.
Amfiteaträlisk, inredd med bakom
varandra stigande bänk- el. stolrader, vilka löpa
alldeles (el. åtminstone mer än halvvägs)
runtomkring; höjande sig trappstegsvis i
rundel (om dalar o. dyl. landskapsformationer).
AmfitrFte, i den grek, myten en av
nerei-derna, Poseidons gemål. Såväl i äldre som i
yngre grekisk poesi nyttjas hennes namn
stundom som beteckning för havet. Hennes
son var havsguden Triton.
AmfFtryon (lat. Amphi’truo), grek,
sago-hjälte, sonson till Perseus samt Heraklaa’
styvfar. A. råkade dräpa sin farbroder,
konungen i Mykenai. Därför blev han
fördriven och flydde tillika med sin trolovade,
Alk-mene, till Tebe. Medan han var ute på ett
krigståg, födde hans maka tvillingsöner, av
vilka dock den ene, Herakles, i verkligheten
var son till Zeus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
