Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amicus och Amelius - Amicus Plato, sed magis amica veritas - Amida - Amider el. Syreamider - Amidoföreningar - Amidol - Amiel, Henri Frédéric - Amiens - Amiet, Cuno - Amifolket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
845
Amicus Plato, sed magis amica veritas—Amifolket
846
tröst» (från 1400-talets början). Se
Krap-per i »The modern language review» (1920).
R.G. (O. W-n.)
Amicus Plato, sed magis amica vèritas,
lat., »Platon är mig kär men sanningen ännu
kärare». Ordspråket härledes i sin grekiska
form från Aristoteles.
A’mida, forntida namn på den nuv. staden
D i a r b e k i r (se d. o.) i turk. Kurdistan.
Amider el. Syreamider äro kemiskfi
föreningar, som uppstå genom ersättande av
en eller flera väteatomer i ammoniak med
syreradikal, t. ex. acetyl, CH3CO—.
Primära amider innehålla en, sekundära
två och tertiära tre syreradikaler.
Exempel på en primär amid är a c e t a m i d,
CH3CO. NH2; sekundär är diacetamid,
(CH3CO)2 NH, och tertiär triacetamid,
(CH3CO)3 N. Amider framställas exempelvis
ur ammoniak och syreklorid,
2 nh3+ch3coci = h4n ci+ch3co . nh2,
d. v. s. ammoniak och acetylklorid omsätta sig
till ammoniumklorid och acetamid. De
viktigaste amiderna, de primära, äro fasta,
kristalliserande ämnen, vilka vid låga kolatomantal
i molekylen äro lösliga i vatten, vid större
kolatomantal olösliga. Samtliga lösas lätt i
alkohol och eter. I motsats till aminer (se
d. o.) äro syreamiderna lätt spjälkbara vid
kokning med alkalier och syror, då ammoniak och
syra bildas. Syreamiderna ha en nära
neutral karaktär, enär syreradikalen borttager
ammoniakens baskaraktär. E—t N—n.
Amidoförenlngar, benämning på amider
(se d. o.).
Amidol [-5’1], saltsyrad diamidofenol,
C8 H3 OH (NH2 . HC1)2.
Ett vitt eller gråvitt, i vatten lätt lösligt
kristalliniskt pulver, som med neutralt
al-kalisulfit (vanligen natriumsulfit) ger en i
praktiken mycket använd framkallare. Jfr
F r am k al 1 ni n gs v ä ts k o r.
Amlel [amiä’1], Henri Frédéric,
schweizisk författare (1821—81),
universitetslärare från 1849 först i estetik, sedermera i
filosofi i sin födelsestad Genève. Hans namn
har blivit berömt
genom de efter hans död
av Fanny Mercier i
rätt godtyckligt
urval utgivna utdragen
ur hans dagböcker,
»Fragments d’un
journal intirne» (1883).
Dessa ha blivit högt
uppskattade såsom
alster av en
finkänslig och djup fastän på
samma gång skygg
och inom sig sluten
personlighet. Nämnda
arbete finnes även övers, till svenska (»En
drömmares dagbok», 1900). Se E. Key,
»Tankebilder». och T. Bohlin, »H. F. A.» (1921).
En fullständigare, kritisk uppl. av »Journal
intirne» utgavs 1922 av B. Bouvier. R-n B.*
Amlens [amiä’], stad i n. Frankrike, 12 mil
n. om Paris, vid floden Somme, huvudstad i
dep. Somme, fordom i landskapet Picardie.
92,780 inv. (1921). Somme, vilken vid A. delar
sig i flera armar, och dess biflod Celle bilda
som ett nät av kanaler genom stadens lägre del,
vilket förskaffat A. namnet »Lilla Venezia».
Biskopssäte. Om dess storhet under äldre
tid vittnar katedralen, en praktfull gotisk
byggnad, uppförd 1220—88, det tidigaste och
renaste exemplet på den höggotiska
kyrko-byggnadsstilen; den blev också förebild för »a
mängd andra kyrkor inom och utom Frankrika.
Synnerligen väl avvägda proportioner, en
elegant och på samma gång matematiskt klar
konstruktion känneteckna i förening med »a
djärv, himlastormande hög resning denna
katedral. Dess västfasad (se vidstående plansch)
med de senare fullbordade små tornen har tre
portaler, vilkas rika figurala och ornamentala
skulpturutsmyckning utfördes omkr. 1225—
36. Yngre skulpturer förekomma bl. a. vid
tvärskeppets s. portal (omkr. 1270; här dsx
bekanta »gyllene madonnan»). Jfr
Byggnadskonst och Franskkonst. A. äger
ett rikhaltigt bibliotek och ett museum. Den
industriella livaktigheten har från äldsta tider
bevarat sig till våra dagar, och A. är
fortfarande en av Frankrikes viktigaste
fabriks-och handelsstäder med s. k.
»Amiens-artik-lar»: bomullssammet, kamlott, aleppotyg,
piké och plysoh; dessutom har det berömd
tillverkning av linnevävnader m. m. ävensom
tryckerier. Sommes vatten tillgodogöres i
smärre kanaler för en mängd
trädgårdsanläggningar i stadens omedelbara närhet. — I A.
slöts 27 mars 1802 en fred mellan England
och Frankrike, som dock endast blev av kort
varaktighet (till maj 1803). — Under
världskriget var A. från 2 sept. 1914 under några
dagar besatt av tyskarna. Staden var under
krigets hela förlopp en synnerligen viktig
järnvägscentralpunkt, särskilt för förbindelsen
mellan de franska och de engelska härarna.
Det var ock mot A., som tyskarna våren 1918
riktade sin stora offensiv. Men målet vanns
ej; de kommo ej närmare än omkr. 13 km
från staden. Genom sitt långskjutande
artilleri kunde väl tyskarna från den linje, till
vilken de nått fram under anfallet, något
störa trafiken över A. men ej förhindra den.
Striderna 8—12 aug. 1918, genom vilka
tyskarna tvingades tillbaka, benämnas av
engelsmännen slaget vid A. Se
Belgisk-franska fronten. E.L-r. M. B-dt.
Amiet [amiä’], C u n o, schweizisk målare (f.
1868), utbildad under inflytande av Gauguin,
som personligen var hans lärare, samt Hodler.
Känd för sina koloristiskt verkningsfulla
figurkompositioner. Bland hans arbeten
märkes en svit dekorativa målningar i Kunsthaus
i Zürich.
Amifolket, ee Formosa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
