Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ammoniak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
855
Ammoniak
856
kvävet i ammoniak, vilken som
ammoniumkar-bonat medföljer gasen och stannar i
tvättvattnet. Detta behandlas med släckt kalk och
vattenånga, varvid gasen frigöres. Om
densamma inledes i vatten, erhålles kaustik
ammoniak. Absorberad i saltsyra ger a.
ammo-niumklorid eller salmiak och i svavelsyra
am-moniumsulfat (se
Ammoniumförening-a r). 2. Ur k a 1 k k v ä v e (se d. o.) genom
behandling med vattenånga vid högre tryck
(Francks och Caros metod). Omsättningen
ut-föres i tryckkärl vid omkr. 6 atm:s tryck
och 150° C temperatur och försiggår enligt
formeln: Ca CN2+3 H2O — Ca COs + 2 HsN, d.
v. s. kalkkväve och vatten ge
kalciumkarbo-nat och ammoniak. Denna metod är av
speciell betydelse för Sverige, enär vi äga en
inhemsk kalkkväveindustri, nämligen i
Ljunga-verken. 3. Ur aluminiumnitrid (se
Aluminiumföreningar) enl. S e
r-p e k. Upphettas beauxit med kolpulver i
kvävgas, uppkomma aluminiumnitrid samt koloxid
enligt formeln:
AI2O3 + 3 C + 2 N = 2 Al N + 3 CO.
Reaktionen underlättas genom närvaro av
vissa katalytiskt verksamma metalloxider.
Den erhållna nitriden med 22—26 % kväve
behandlas med natronlut i tryckkärl, varvid
a. och natriumaluminat erhållas enl. formeln:
Al N+3 Na OH = HsN + NasAl O3.
Ammoniaken avdestilleras ur tryckkärlen.
4. Haber-processen är den viktigaste
metoden för ammoniakframställning. Enligt
denna erhålles a. ur elementen vätgas och
kväve genom direkt förening med tillhjälp av
katalysatorer vid hög temperatur och högt tryck
enligt formeln 3 H2 + N2 = 2 H3N. Som
katalysatorer användas kolhaltig uran eller med
kalk försatt järnpulver, vilket erhållits genom
reduktion av järnoxid med a. Blandningen
av kvävgas och vätgas ledes över
kontaktsubstansen vid 500—600° C temperatur och
omkr. 200 atm:s tryck, varvid bildas omkr.
8 vol. % a. i gasen. Ammoniaken avskiljes i
flytande form genom gasens kylning med
flytande luft. Kvarvarande kväve och vätgas
ledas åter in i kontaktapparaten och få
således cirkulera. Den haberska metoden har
utarbetats i fabriksmässig skala av Borch vid
Badische Anilin- und Sodafabrik. Stora
fabriker äro anlagda vid Ludwigshafen och
Mer-seburg.
A. är en färglös gas med stickande lukt
och frätande inverkan. Den är mycket lätt,
enär en liter vid 0° C och 760 mm
kvicksilvertryck väger endast 0,771 g. Vid —33,4° C
övergår a. i flytande form, och vid omkr.
— 76° C stelnar den. Vid + 10° C erfordras
6,3 och vid + 20° C 8,8 atm. för att
kondensera a. till vätskeform. Vid förgasning av
flytande a. vid — 10° C bindas 322,3 kalorier.
A. är därför ett lämpligt medium för
kyl-maskiner (se d. o.) och användes i stor
utsträckning för detta ändamål. Per kg a.
kunna vid —10° C utvinnas 294,8 köldkalorier
och per kbm 683 kalorier. Flytande a. är ett
utmärkt lösningsmedel för ett flertal
ämnen, såsom organiska och oorganiska salter,
alkalimetallörna och kalcium, barium och
strontium, varvid dessa metaller ge starkt
färgade lösningar.
A. löser sig lätt i vatten. Vid 0° C löser 1
vol. vatten 1,000 vol. a. Lösligheten ändras
starkt med temperaturen. Vattenlösningen
benämnes vanligen kaustik a. Dess spec. v.
är lägre än hos rent vatten och avtar med
ökad ammoniakhalt. Så är spec. v. hos
10-%: ig a. 0,96 och hos 35-%:ig 0,882. Hos ren
kaustik a. kan halten av a. bestämmas med
ledning av spec. vikten (se efterfölj. tabell).
Följande tabell anger sambandet mellan
viktsprocent och spec. v. vid 15° C (hänförd
till vatten av 15° C) hos kaustik ammoniak.
Specifik vikt vid 15/i5 0 C.a [-viktsprocent-] {+vikts- procent+} nimoniak.
1,000 O,oo
0,994 1,37
0,988 2,80
0,982 4,30
0,976 5,80
0,970 7,31
0,964 8,84
0,958 10.47
0,952 12,17
0,946 13,88
0,940 15,63
0,934 1 7,42
0,928 1 9,25
0,922 21,12
0,916 23,03
0,910 24,99
0,904 26,98
0,898 29,01
0,892 31,05
0,886 33,25
0,882 3 4,95
Kaustik a. har alkalisk reaktion och visar
en bas’ alla egenskaper. Vid lösning i vatten
sker delvis följande omsättning:
H3N+H2O = H4N . OH,
d. v. s. en förening ammoniumhydroxid
uppkommer. Neutraliseras a. med syror, bildas
salter av radikalen ammonium (se vidare A
m-moniumföreningar).
Om a. tändes i luft, brinner den, men endast
så länge tändlågan hålles kvar vid gasrörets
mynning, varur ammoniakgas utströmmar.
Däremot brinner den i ren syrgas och i
syr-gasrik luft. Om a. blandas med luft och en
värmd platinaspiral införes, fortsätter
spiralen att glöda, enär ammoniaken genom dess
kontaktverkan brinner i luften till nitrösa
gaser och salpetersyra. Denna reaktion
utnyttjas tekniskt vid Ostwaldprocessen för
salpetersyreframställning ur a. (se
Salpetersyra).
A. i flytande form användes till köld- och
ismaskiner, kaustik a. till fläckvatten samt i
färgerier, färgfabriker, tvätterier speciellt för
ylle, i sodafabriker enligt
ammoniaksodame-toden (se S o d a) och för en hel del andra
ändamål. Namnet a. härrör från den tidigt
kända salmiaken (se
Ammonium-k 1 o r i d), vilken av de gamle benämndes Sal
ammoniacus efter Amonsoasen i Afrika. Det
med detta namn betecknande saltet var
egentligen vanligt salt, natriumklorid, men
användes sedan som beteckning i Egypten på
salmiak. Ammoniak upptäcktes 1612 av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
