Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amnesti - Amnéus, Axel Johan - Amnion el. Amnios (fosterhinna) - Amniota - Amnje-ma-chin, Tsi-shi-shan - Amoeba - Amok - Amol, Amul - A moll - Amomum - Amon el. Ammon (gud) - Amon (tempel) - Amon (konung i Juda rike) - À mon aise - Amonhotep - Amontillado - Amor, kärleksguden - Amoral el. Amoralisk - Amoréer - Amorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Amnéus—Amorf
864
varvid flera olika meningar uttalats såväl
rörande grunden för konungens rätt som
beträffande tillämpligheten av § 26 i
regeringsformen. Med avseende härå bör märkas, att
Högsta domstolens majoritet med fullt fog
ansett domstolens hörande icke nödvändigt,
då a. väsentligen beror av politiska
synpunkter, varav ock torde följa, att § 26 ej heller
i övrigt lärer kunna tillämpas. Skillnaden
mellan amnesti och nåd enligt § 26 ligger
mindre i den yttre omständigheten, att
amnestien icke såsom nåden riktas på någon
visa brottsling utan omfattar alla av visst
elag, de må vara flera eller färre eller
allenast en enda, utan fasthellre däri, att för nåd
fordras en ådagalagd sinnesförändring hos
brottslingen, som gör fortsatt straff obilligt
just i följd av sålunda ändrade subjektiva
förutsättningar. Amnestien däremot beror av
ändrade objektiva förutsättningar, d. v. s.
yttre omständigheter, som göra straffet ur
samhällets synpunkt olämpligt eller
ända-målslöst. Då konungen icke torde äga att
pröva, huruvida sådana omständigheter
före-ligg£ eller ej, i andra fall än där brottet
varit av politisk natur i vidsträckt mening,
blir amnestien liksom abolitionen möjlig
endast i fråga om dylika brott. Härvid bör
emellertid erinras, att begreppet politiskt brott
växlat med tiderna. (Se vidare Nytt juridiskt
arkiv 1916 I: 549 ff., Statsvetensk. tidskr.
1920, sid. 288 ff., 448 ff. samt 1922, sid. 14 ff.,
konstitutionsutsk :s dechargebetänkande 1921,
mem. nr 42 s. 49 ff.) Rid.
Amnéus, Axel Johan, läkare, med. förf.
(1833—81), andre stadsläkare i Göteborg 1876.
Upptog till behandling i olika skrifter
frågorna om Erik XIV:s, Gustav Adolfs, Karl
XII :s och kronprinsen Karl Augusts dödssätt
samt Georg v. Döbelns blessyr.
A’mnlon el. A’m nios (fosterhinna)
är en hinna, som omsluter fostret hos
däggdjur, fåglar och kräldjur (amniota) ; hos
grod-djur och fiskar saknas den (anamnia). Den
uppstår genom omvikning av
embryonalanlagets yttre lager och bildar en slida kring
navelsträngen. Hos människan innehåller den
en vätska, vari fostret ligger. Vid födelsen
framtränger denna hinna jämte de med
den-lamma sammansmälta allantois och chorion i
modermunnen såsom en blåsa; denna brister
och den däri befintliga vätskan
(barnvattnet) avgår. Om vid födelsen dessa hinnor
medfölja fostret svepta kring dess huvud,
sä-ges barnet födas med »segerhuva». Dylika
segerhuvor ha av folktron ansetts beteckna
framgång i livet, och med dem har bedrivits
«n mängd signerier. F. A. S. (Lönnb.)
Amniöta, en avdelning av
ryggradsdjuren (se d. o.).
Amnje-ma-chin, Tsi-shi-shan,
bergskedja i Kun-lun (se d. o.).
Amöèba, se Amöbor.
Amo’k, se A m u k.
Amöl, Amul, stad i n. Persien, nära
Kaspiska havet. Omkr. 10,000 inv. Var på
1200-talet Persiens huvudstad.
A moll, tonart utan förtecken
(parallelltonart: C dur).
Amömum, se Kardemumma.
A’mon el. Am mon, egypt. gud. Han
framställdes i människoskepnad, sittande på en
tron. På sitt huvud bar han Egyptens röda
krona, smyckad med tvenne upprättstående
strutsfjädrar. Han
avbildades även under
gestalten av en vädur,
vilket djur var helgat åt
honom. Han var urspr.
lokalgud i Tebe, där han
dyrkades tills, m. sin
maka Mut och sonen
Chonsu. Men sedan en
från Tebe
härstammande dynasti blivit
härskare i Egypten och fa
raonernas säte förlagts
dit, ökades snabbt hans
betydelse, och inom kort
kom han att betraktas
såsom »gudarnas
konung» och som
upprätt-hållare och försyn. Ti-
digt identifierad med solguden Re, dyrkades
han allmänt under namnet A.-Re. Av romarna
identifierades han med Juppiter och av
grekerna med Zeus. I Tebe lågo hans väldiga
tempelkomplex (ruiner i Karnak). Han hade dock
också tempel på många andra ställen och även
utanför Egypten, bl. a. i Grekland och Rom.
Om A:s berömda orakel i Amonsoasen se S
i-w a. Jfr E g y p t e n, fornreligion.
A’mon, tempel i Amonsoasen, se S i w a.
Amo’n, konung i Juda rike 643—641 f. Kr.,
son och efterträdare till Manasse.
A mon aise [amånä’z], fr., till mitt behag.
»Nu känner jag mig fullständigt å mon aise
(nu tycker jag, jag har det riktigt bra)».
Amonhotep, se A m e n o f i s.
Amontillado [amåntilja’äå], ett ljust och
torrt sherryvin. Se Spanska viner.
A’mor, kärleksguden. Se E r o s.
Amoräl el. Amoralisk, som saknar
moral, utan att vara positivt icke-moralisk
(im-moralisk, omoralisk), t. ex.: stenar äro a.
— Subst.: Amoralism.
Amoréer, en semitisk folkstam, vars namn
stundom nyttjas för att beteckna alla
Kanaans folk. Strider mellan israeliter och a.
omtalas bl. a. i Josua bok och Domareboken.
Amo’rf, »formlös». A. kallas vissa fasta
substanser, vilkas atomer ej, såsom i det
normala (kristalliserade) tillståndet, äro lagbundet
ordnade. Exempel på sådana ämnen äro glas
och lack. Numera betraktas emellertid amorfa
kroppar såsom underkylda vätskor. Se vidare
Aggregätionstillstånd och
Kristallmateria.
Amon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
