Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ammoniumföreningar - Ammoniumjodid - Ammoniumkarbonat - Ammoniumklorid - Ammoniumnitrat - Ammoniumnitratsprängämnen - Ammoniumperklorat - Ammoniumpersulfat - Ammoniumpikrat - Ammoniumsulfat - Ammoniumsulfatsalpeter - Ammoniumsulfhydrat - Ammonshorn - Ammophila sabulosa - Ammunition - Ammunitionsutredning - Amnehärad - Amnesi - Amnesti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Ammoniumjodid—Amnesti
862
användes som utgångsmaterial för
framställning av andra ammoniumföreningar och i
stora mängder som kvävegödningsmedel. Före
världskriget uppgick världsproduktionen till
omkr. 1,112,000 ton.
Ammoniumsulfhydrat,
svavelam-monium, H4N . S H, bildas genom att inleda
vätesvavla i kaustik ammoniak. Användes
som lösning i stor utsträckning på kemiska
laboratorier vid analys av metallsaltlösningar
i blandning. E—t N—n.
Ammoniumjodid, NH4J. Användes på
samma sätt som jodkalium (se
Kalium-j o d i d).
Ammoniumkarbonat Se Hjorthor
ns-s a 11 och Ammoniumföreningar.
Ammöniumklorid, se
Ammoniumföreningar.
Ammoniumnitrat, se
Ammoniumföreningar.
Ammöniumniträtsprängämnen, ett slag av
säkerhetssprängämnen (se d. o.)
med ammoniumnitrat som huvudbeståndsdel.
Med kraftig tändhatt kan ammoniumnitrat
enbart bringas att explodera, varvid det
sönderfaller enligt formeln:
H4N . NO3 = Na+ 2 H2O + O,
och per 1 kg frigöres 300 kal. Mot upphettning
och stötar är ammoniumnitrat ganska
okänsligt. Om det blandas med kolhaltiga,
brännbara ämnen i sådan proportion, att de
förbrännas av det ur ammoniumnitratet
frigjorda syret, erhållas kraftiga sprängämnen,
vilka ha relativt låg explosionstemperatur,
äro köldbeständiga och säkra att hantera. En
olägenhet är ammoniumnitratets stora
benägenhet att upptaga fukt, vilket gör, att det
måste inneslutas i synnerligen vattentät
packning. Exempel på a. äro följande:
Ammonal: omkr. 95 °/o
ammoniumnitrat och omkr. 5 % aluminiumpulver, ofta
med tillsats av träkol och liknande ämnen.
Ammon-karbonat: 9O°/o
ammoniumnitrat, 6 °/o mjöl, 3,8 °/o nitroglycerin, 0,2 °/o
kollodium, varvid stärkelsen förklistrats och
intorkats på ammoniumnitratkornen för att
göra sprängämnet fuktbeständigt.
Ammonit: 88 °/o ammoniumnitrat och
12 «/o dinitronaftalin.
Ammoniumnitratsprängämnena äro
egentligen en svensk uppfinning, ty redan år 1867
patenterade två svenskar, Johan Ohlsson och
J. H. Norrbin, det s. k.
ammoniakkru-t e t, vilket var ett på basis av ammoniumnitrat
uppbyggt sprängämne. E-t N-n.
Ammöniumperklorät, se Perklorat.
Ammöniumpersulfät, Se Persulfat.
Ammöniumpikrät, se Pikrinsyra och
Sprängämnen.
Ammöniumsulfät, Se
Konstgödningsämnen och Ammoniumföreningar.
Ammöniumsulfätsalpeter,
konstgödningsmedel, vilket framställes genom att blanda
am-moniumsulfat, (H4N)2SO4, och ammoniumnitrat,
H4N. NO3, samt något fukta blandningen.
Härvid förenas de två salterna till ett
dubbelsalt. A. är ett mycket verksamt
kvävegödningsmedel, enär det innehåller både
ammo-niakkväve och nitratkväve, vilka ha olika
verkningssätt. Metod för a:s framställning i
stor skala har utarbetats vid Badische
Anilin-und Sodafabriks (se d. o.) stora
fabriksanläggning för kväveprodukter vid Oppau nära
Mannheim.
Ammöniumsulfhydrät, se Kemisk a n
a-1 y s och Ammoniumföreningar.
Ammonshorn, se Ammoniter och Hjärna.
Ammöphila sabulösa, lat. namnet på den
vanliga sandstekeln (se R o v s t e k 1 a r).
Ammunition, gemensam benämning på alla
de effekter, såsom krutladdningar (se
Laddning), projektiler och a
n-tändningsmedel (se dessa ord), vilka
äro erforderliga för skjutning med eldvapen.
Ammunitionsutredning, den
ammunitions-mängd, som tilldelas ett örlogsfartyg och kan
inrymmas i ammunitionsdurkarna ombord; i
allmänhet 50 ä 100 skott för varje svår, 125 ä
150 skott för varje medelsvår och 200 ä 400
skott för varje lätt kanon. För de flesta sv.
örlogsfartyg äro redan i fredstid två dylika
ammunitionsutredningar anskaffade, varav
den ena förvaras ombord och den andra i
am-munitionsförrådshus i land. (Ö—g.)
Amnehärad, socken i n. ö. hörnet av
Västergötland, mellan Vänern och Skagern;
Vadsbo härad, Skaraborgs län; 115,4 kvkm, 2,977
inv. (1923). V. delen uppodlad, i övrigt
skogs-och mossmarker. 2,018 har åker. Till A.
höra Storön m. fl. öar. Inom A. ligga
Otter-bäckens hamn- och lastageplats, Gullspångs
elektr. kraftstation och kiseljärnverk samt
egendomen Ribbingsfors. A. bildar med Södra
Råda ett pastorat; A. tillhör Skara stift,
Norra Vadsbo kontrakt, S. Råda däremot
Karlstads stift.
Amnesi, förlust av minjiet.
Amnesti (grek. amnestei’a, glömska) el. s. k.
kollektiv benådning från ådömt straff, liksom
abolition eller frikallelse från möjligt
eller anhängiggjort åtal, har sedvanemässigt
i äldre tid även i Sverige brukat förekomma
genom de s. k. pardonsplakaten, som av
konungen utfärdades vid kröningar, kungliga
bemärkelsedagar eller andra högtidliga tillfällen.
I 1809 års regeringsform omtalas allenast
individuell benådning (§ 26), men i kraft av
sedvanerätten fortsatte konungen att vid olika
tillfällen utfärda pardonsplakat, och sedan
detta bruk efter hand upphört, har konungen
vid ett par tillfällen: 1834 med anledning av
fallet Anders Lindeberg (se denne) och 1920 i
affären Mannerheim (se k. kung. 9 aug. 1920 i
Sv. förf. saml. n:r 536 s. å.) utan att begagna
pardonsplakatets form meddelat amnesti. (Den
sistnämnda affären gällde en
visseldemonstra-tion, som av ungsocialister riktades mot den
finländske riksföreståndaren vid hans besök
i Stockholm 1920.) Frågan om
grundlagsenligheten härav har varit mycket omdebatterad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
