Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ampulla - Ampuller - Amputation - Amputera - Ampyx - Amraoti - Amraträd - Amr bin el-As, Amru ben Aul - Amritsar - Amrot - Amrum - Amsbergs kapell - Amsdorf, Nikolaus von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Ampuller—Amsdorf
874
Palestinensisk tennampulla med
framställning av Kristi dop, sannolikt
kopia efter mosaik i den till minne av
dopet uppförda fornkristna kyrkan vid
Jordan.
eller ock vatten från Jordan, olja från den
heliga gravens lampor el. dyl. Sådana
ampul-lor av metall från tiden före arabernas
erövring av Palestina finnas i domkyrkan i
Monza i Italien, i Kaiser Friedrich-museet i
Berlin o. s. v. De äro synnerligen märkliga
på grund av sin ornering med figurscener, som
kopierats efter de förstörda mosaikerna i
Jerusalems, Betlehems och Nazarets fornkristna
kyrkor. Det vanligaste materialet i de
flatrunda kristna ampullorna är lera el. tenn.
Från Egypten härstamma de s. k.
Menas-ampullorna, som av pilgrimer fylldes med olja
vid helgonet Menas’ grav s. v. om Alexandria.
De äro prydda med helgonets bild. T. A.
AmpuTler, en i anatomien använd
benämning på blåsformiga organ eller delar av
organ, t. ex. de utvidgade ändarna av
båg-gångarna i innerörat.
Amputatiön kallas det kirurgiska
förfarande, varigenom en lem, vanligen delar av
armar och ben, avskiljes från kroppen.
Am-putationerna bli vådligare för livet, i samma
mån som den del, som skall avskiljas, är större
och närmare intill bålen. Med vetenskapens
framsteg ha amputationerna blivit
jämförelsevis mera sällsynta och genom teknikens
förbättring mindre farliga. Mycket togs fordom
bort, som man nu räddar genom s. k.
konservativ behandling. Jfr
Exartikula-t i o n. (T. R.)
Amputèra, verkställa en amputatiön.
A’mpyx, ett trilobitsläkte från silursystemet
(se Trilobiter och Silursystemet).
Amräoti, stad i det inre av Främre
Indien, i Berar (Centralprovinserna och Berar),
56 mil ö. n. ö. om Bombay; omkr. 35,000 inv.
A. är Berars största handelsstad med
betydande bomullsmarknad. Bland dess många
märkliga tempel märkes Bhawanitemplet.
A’mraträd, se S p o n d i a s.
Amr bin el-As, även kallad A m r u ben
A u 1, berömd arabisk fältherre (d. 664).
Erövrade som kalifen Omars underbefälhavare
omkr. 640 Egypten och intog sedan de
västerut liggande rikena Barka och Tripolis. Om
den av honom grundade Amrumoskén i Kairo
se Arabisk konst.
Amri’tsar, stad i n. v. Främre Indien, prov.
Punjab, 5 mil ö. om Lahore; 160,409 inv.
(1921). A. är en viktig industristad och har
världsberömd tillverkning av kaschmirschalar
»Gyllene templet» i Amritsar.
och mattor samt en betydande sidenindustri
och elfenbenssniderier. Livlig handel,
särskilt med landet Kashmir i norr. A. är
sikhernas heligaste stad, och deras heliga bok
(»Adi Granth», se S i k h e r) förvaras i det
»gyllene templet», Durbar Sahib. Templet har
sitt namn efter sin med guldblad belagda
kopparkupol, som kastar sitt gyllene sken vida
omkring och speglar sig i »Odödlighetens sjö»
(amritasaras, därav stadens namn), vari
pilgrimerna bada. Stadens befolkning utgöres
av muhammedaner och hinduer samt ett fåtal
sikher. Sikhernas fjärde guru, Ram Das, var den
förste, som tog sitt residens i staden (1574).
10—11 april 1919 utbröt i A. ett stort upplopp
mot engelsmännen, vilket blodigt
undertrycktes. Att blodbadet i A. lämnades ostraffat,
gav indiska frihetsrörelsen dess skärpa och
oförsonlighet.
Amrot, rot, utbildad till magasin för
reservnäring.
Amrum, ö i Nordsjön, en av de nordfrisiska
öarna, s. v. om Föhr; tillhör tyska prov.
Schles-wig-Holstein. Omkr. 20 kvkm; ung. 600 inv.
ön är låg och sandig. Badorter. Fyrtorn.
Amsbergs kapell, i Dalarna s. v. om Falun;
3,582 inv. (1923). Tillhör Stora Tuna socken.
Amsdorf, Nikolaus von, en av Luthers
medhjälpare (1483—1565), professor i teologi
i Wittenberg 1511, superintendent i
Magde-burg 1524, biskop i Naumburg 1542 och slutl.
superintendent i Eisenach. Reformerade
kyrko- och skolväsendet i Magdeburg. Utgav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
