Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amsdorf, Nikolaus von - Amstel - Amsterdam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Amstel—Amsterdam
876
efter Luthers död dennes skrifter och sökte
i ensidigt nit hävda Luthers påbud och åsikter.
Amstel, flod i Nederländerna, i prov.
Nord-holland, genomflyter Amsterdam och
utmynnar i Zuiderzee (Het Ij). Längd 14 km.
Segelbar för mindre fartyg.
Amsterdam, huvudstad (ehuru icke
residensstad) i Nederländerna, prov.
Nord-Hol-land, vid Zuiderzees sido vik Het Ij; 690,871
inv. (1922). A. är landets största stad, näst
Rotterdam dess främsta handelsstad,
betydande fabriksort och medelpunkt för det
andliga livet i Holland. Skeppsfarten är
högst betydlig. Nordholländska kanalen
(öppnad 1825) leder till uthamnen Helder i n. och
Nordsjökanalen (1876), som är huvudkanal, åt
v. till havet vid Ijmuiden. Dess hamn är
undandragen tidvattensväxlingen genom
slussanordningar, som skydda den såväl mot
Zuiderzee som mot Nordsjön. Hamnen upptager
n. delen av A. invid Ij och delas genom
hamnöar i bassänger: Entrepotdok (frihamn),
Ma-rinedok (örlogshamn), Ooster- och Westerdok,
Houthaven (timmerhamn) m. fl. Den besöktes
1921 av 2,122 ankommande lastfartyg om
1,340,248 ton. A. är ett huvudsäte för landets
stora rederier (Nederlandsche
Handelmaat-schappij m. fl.), stapelplats för
kolonialprodukter (kaffe, ris, socker, kryddor m. m.) samt
inför bl. a. ostindiskt tenn, tobak, kinabark,
kapok, petroleum och trä. Staden är en av
de rikaste på jorden och viktig
penningmarknad. Dess varubörs utövar i många fall ett
bestämmande inflytande i Europa. Exporten
utgöres i allmänhet av samma varor som
importen, delvis i förädlat tillstånd, ty A. är
också en modern industristad med
sockerraffinaderier, likör- och tobaksfabriker. I A.
finnas dessutom stora fabriker för klädes- och
järnvaror samt skeppsvarv. En specialitet för
A. är diamantslipningen, som bedrives i 70
fabriker, mestadels av judar. Även åt
landsidan äro stadens förbindelser goda,
järnvägar föra till landets övriga städer och till
grannländerna över Utrecht och Amersfoort.
Merwedekanalen leder till Vreeswijk vid Lek
och Gorinchem vid Waal och sätter A. i
förbindelse med Rhen. — A. är byggt på 90 öar
kring den lilla floden Amstel på så sätt, att
de större gatorna gå i halvcirkelform utanför
varandra med den forna åmynningen som
medelpunkt eller utgå från densamma. Utefter
de flesta huvudgatorna gå kanaler, skuggade
av trädrader. De förnämsta kanalgatorna äro
Heerengracht, Keizersgracht, Prinsengracht
och yttre Singelgracht. Mellan öarna äro
omkr. 300 broar slagna. Husen bära en
ålderdomlig prägel och vända gavlarna åt gatan
samt äro ofta byggda på pålar. Stadens
huvudgata är der Dam, dess livligaste
affärs-och nöjesgata den trånga Kavlestraat.
Monumentalbyggnader äro det gamla stadshuset,
nu kungl. residens, uppfört av Jakob van
Kampen (se denne) 1648—55 (se
avbildning), vidare Gamla och Nya kyrkan (Oude
kerk och Nieuwe kerk), båda från den
senare medeltiden, med gravvårdar över
Hollands sjöhjältar, Västkyrkan (Westerkerk).
byggd 1620-—38 av Hendrik de Keyser
(se avbildning vid d. o.), samt det 1877—85 av
P. Cuijpers uppförda
National-(Rijks-)museum med de rikaste samlingar av nederländsk
konst i hela världen. I dess närhet ligga Von
delparken och det ståtliga Industripalatset
Nya börsen och centralbangården äro av nyare
datum; den senare ligger på en utfyllning i
Het Ij. A. har ett universitet, en privat hög
skola, navigationsskola, akademi för de
bildande konsterna m. fl. inrättningar för vetenskap
och konst. A:s zoologiska trädgård är en bland
de vackraste i Europa. Många teatrar finnas,
och musiklivet är livligt, ehuru intet operahus
blivit byggt. J. F. N.*
Fästningen A. bildar slutvärnet i det hol
ländska befästningssystemet, som under de
senaste årtiondena med stora kostnader ut
byggts i fullt modern stil. A. tillhör de »stora
fästningarnas» kategori. Landfronterna med
omkr. 23 permanenta verk och med en längd
av 85 km sträcka sig i en vid båge med 18
km radie från Edam vid Zuiderzee n. om A
till Muiden s. ö. om staden, där de ansluta
till befästningarna i »nya holländska
vattenlinjen». Ett anfall mot landfronterna
försvåras genom vidsträckta översvämningsområden.
Sjöfronten mellan ovan nämnda orter är 20
km lång och har sitt viktigaste stöd i del
i Zuiderzee belägna fortet Pampus. Nordsjö
kanalens v. mynning försvaras av moderna
pansarverk vid Ijmuiden. L. af P.
Historia. A. var ett fiskeläge, då Gisberd II
av Amstelland omkr. 1204 där byggde ett slott.
1275 blev det frihamn och förenades 1311 med
Holland. 1482 fick det nya befästningar och
räknades då som den sjätte bland Hollands
städer. De religiösa oroligheterna på
1500-talet föranledde en tillströmning av flyktingar
från Antwerpen och Brabant, som verksamt
bidrog till stadens utveckling. Grundandel
1602 av det holländska Ostindiska kompaniet
blev av stor kommersiell betydelse. Sin största
uppblomstring fick A. emellertid till följd ax
westfaliska freden 1648, varigenom rivalen
Antwerpen ruinerades på grund av
bestämmelserna om Scheldes stängning. A. hävdade en
vist sin självständighet mot ståthållarens an
språk och öppnade 1650 dammarna för att
hindra Vilhelm II att sätta sig i besittning av
staden. Samma åtgärder tillgrepos med fram
gång 1672 mot Ludvig XIV, och A., som nu
försonat sig med ståthållaren, bistod kraftigt
Vilhelm III mot Frankrike. 1787 intogs A. ax
preussarna och 1795 av fransmännen under
Pichegru. Det blev nu huvudstad i Bataviska
republiken och senare i konungariket Holland
Då det 1810 förenades med Franska riket,
erkändes A. officiellt som tredje staden i riket
näst efter Paris och Rom. — Litt.: J. Ter
Gouw, »Geschiedenis van A.» (7 bd, 1880—91).
och den av A:s statistiska byrå utg. »A., sa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
