Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amundsen, Roald - Nordpolsfärden - Amundson, Karl Albert Byron - Amungen - Amur (flod) - Amur (provins i Ryssland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Amundson—Amur
882
ligen från vägen genom Beringssund och
bestämde sig för Nansens väg längs Europas
och Asiens nordkust. Han avsåg att från
Jeanetteön n. ö. om Nysibiriska öarna, alltså
ung. 240 kvartmil östligare än Nansens
utgångspunkt nov. 1893, söka först tränga norr
ut in över den obekanta delen av polarhavet,
varefter drivandet i isen skulle börja
någorlunda parallellt med men nordligare än
»Frams» drift 1893—96, och beräknade färden
till 3, högst 6 år. Med det nybyggda
motorfartyget »Maud» och med en besättning på
9 man, bland dessa meteorologen H. U.
Sverd-rup, anträddes expeditionen från Kristiania
25 juni 1918. Expeditionen uppges vara den
dittills största och bäst utrustade geofysiska
polarexpeditionen. På A :s önskan och med
anslag från stortinget blev 1919 från K.
Ras-mussens station Thule i n. v. Grönland under
ledning av danska flottkaptenen G. Hansen
utsänd en expedition för anläggande av en
depå för A:s räkning vid Kap Columbia längst
norrut på Grants land. Jenisejmynningen
uppnåddes av »Maud» 31 aug. Vid Kap
Tjel-juskin nödgades »Maud» bli liggande
fastfru-sen från okt. 1918 till 12 sept. 1919. Efter att
ha forcerat österut längs sibiriska kusten
genom svår is och passerat sundet mellan
Nysibiriska öarna och fastlandet togs kursen
norrut mot Jeanetteön. Då »Maud»
emellertid redan 20 sept. hejdades av ogenomtränglig
packis, sattes kursen mot öster. Men vid
Ajonön utanför Tjaunbukten ett stycke väster
om Koljutjinviken, där A. E. Nordenskiöld
övervintrat med »Vega» 1878—79, måste
»Maud» gå i vinterkvarter 1919—20. Så
snart isen brutit upp, fortsattes till Nome i
Alaska och därifrån 8 aug. 1920 norrut, men
fartyget hejdades ånyo av is. Färden till
Nome beskrives iA:s »Nordostpassagen» (1921).
Under år 1921 låg »Maud» för reparation
och komplettering i Seattle, medan Sverdrup
uppehöll sig i Washington för att bearbeta
det insamlade magnetiska
observationsmaterialet. Besättningen har sedan förstärkts med
ett par flygare, varjämte till expeditionen
slutit sig en svensk meteorolog, fil. mag.
Finn Malmgren. A. har förändrat sina planer
så, att han ärnar med aeroplan flyga över
polen, medan fartyget låter sig frysas inne i
isen för driften över polarhavet. Enligt i
sept. 1922 ingångna underrättelser hade A.
måst uppgiva försöket att s. å. med »Maud»
uppnå Point Barrow och i st. beslutat
övervintra i Wainwright. Enligt telegram
sommaren 1923 kan på grund av
mellankomman-de hinder icke heller detta år flygningen
äga rum. Litt.: O. J. Skattums biografi
över A. i Norsk biogr. leksikon, h. 1—2
(1921—22); H. Ahlmann, »R. A:s
nordpolsexpedition» (Ymer 1918, h. 3). Ths.
Amundson, Karl Albert Byron,
militär (f. 1873 20/n). Kapten 1904, var A. 1906
—10 lärare vid Artilleri- och
ingenjörhögskolan och 1910—12 vid Sjökrigsskolan, varefter
han var militärattaché, 1911—15 i Paris och
1912—18 i Bryssel. Utnämndes 1915 till
major och chef för Fälttelegrafkåren och vart
1918 överstelöjtnant och 1920 chef för Svea
ingenjörkår. A., som
både före och under
världskriget studerat
belgiska, franska och
tyska
arméförhållanden, har nedlagt ett
verksamt intresse på
utvecklingen av vårt
lands ballong- och
flygväsen, varvid han ofta
tagits i anspråk för
offentliga utredningar
och som representant
för Sverige vid
kongresser o. s. v. Led. av
försvarsberedningen 1916 och ordf, i svenska
delegationen för skandinavisk
lufttrafikskon-vention 1919—21 m. m. A. var 1922—23
föredragande i »Federation aéronautique
in-ternationale». Av hans ballongfärder må
nämnas den till Danmark 1903.
Amungen, sjö i n. ö. Dalarna, på gränsen
mellan Dalarna och Hälsingland, till större
delen inom Rättviks socken. Har avlopp till
Dalälven medelst ett igenom Svärdsjö och
sjön Runn gående vattendrag. Areal: 62
kvkm; omkr. 33 km lång och 2—5 km bred.
Amür, flod i Asien, i sitt nedre lopp gräns
mellan Manchuriet och sibiriska prov. Amur.
A. uppstår av de båda källfloderna Sjilka från
Jablonojbergen och Argun från
Chinganber-gen, som sammanflyta vid Pokrovskaja. A.
har först s. ö. riktning, böjer sedan av mot
n. ö., omedelbart innan den mottager den stora
manchuriska bifloden Dsungari och utmynnar
i Amurgolfen mitt emot ön Sachalins n. del.
Flodens hela längd är 4,500 km, flodområdet
omkr. 2 mill. kvkm. Största bifloder äro från h.,
utom Dsungari, Ussuri, fr. v. Seja, Bureja och
Amgun. Hela A. och större delen av
källfloderna äro segelbara. Isfri är A. likväl
endast maj—okt. De ständigt växande
sandbankarna vid mynningen tillåta blott 5
meters djupgående fartyg att segla uppför
floden. A:s viktigaste hamnstäder äro
Blagov-jesjtjensk och Chabarovsk samt Nikolajevsk
vid flodens mynning.
Amür, prov, i ry. Sibirien, i Yttersta österns
republik, mellan floden Amur och
Stanovoj-bergen. 447,667 kvkm, 337,529 inv. (1920).
Från högplatån i n. v. sänker sig landet
småningom ned till ett sumpigt lågland.
Boskapsskötsel bedrives här med framgång, men
åkerbruket påverkas ogynnsamt av klimatet med
dess stränga vintrar och fuktiga somrar.
Landet är rikt på barrskog. A. är jämte
Kustprovinsen huvudsäte för ö. Sibiriens
trävaruindustri. I Blagovjesjtjensk och Nikolajevsk
finnas ångsågar. Kol finnes längs
Amurflo-den, framför allt i närheten av Molinovka.
Alluvialt guld förekommer i myckenhet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
