Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amulius - A mundo condito - Amundsen, Roald - Sydpolsexpeditionen - Nordpolsfärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
A mundo condito—Amundsen
880
tor från tronen men störtades sedermera av
dennes dottersöner, Romulus och Remus, vilka
dödade honom och återuppsatte sin morfader
på tronen.
A mu’ndo co’ndito, lat., förkortat a. m. c.,
från världens skapelse.
Amundsen, R o a 1 d, norsk polarforskare
(f. 1872 16/7). Nansens Grönlandsfärd blev
bestämmande för A:s framtid och återuppväckte
hans barndomsdröm om nordvästpassagen.
Vid moderns död
1893 avbröt han
sina medicinska
universitetsstudier och
gav sig 1894 ut som
jungman på
säl-fångst. 1897—99
deltog han som
styrman på »Belgica» i
den belg.
sydpols-färden under de
Ger-laches ledning. Han
begav sig i juni 1903
med sitt
fångstfartyg »Gjöa» ut på en
forskningsfärd efter
den magnetiska nordpolen. Med »Gjöa»
nådde han i sept. s. å. södra sidan av King
Williamland och blev liggande där i nästan
2 år. Omfattande magnetiska operationer
utfördes, en mängd nya öar upptäcktes,
kusten av Konung Håkan VII:s land, n. ö.
delen av södra Victorialand, upptäcktes och
kartlades, varjämte viktiga etnografiska
studier bedrevos bland flera nya okända
eskimåstammar, centraleskimåerna. I aug. 1905
lättade »Gjöa» ankar och framkom i sept.
slutligen till King point, strax ö. om Herschelön,
där man fick underkasta sig en ny övervint-
Amundsens jakt »Gjöa» till ankars vid Nome.
ring i 10 mån. 1905—06. Först i juli 1906 kom
»Gjöa» loss igen och ankrade 31 aug. på
Nomes redd i Alaska. För första gången var då
nordvästpassagen genomseglad i sin helhet.
I San Francisco kvarlämnades »Gjöa», som
senare av en norsk-amerikansk kommitté
skänktes till staden, som bevarar den i en
insjö i Golden gate park. 20 nov. var
expeditionen åter i Kristiania. A. har skildrat
färden i sin bok »Nordvestpassagen» (1907),
som är översatt till 8 språk, bl. a. sv. De
vetenskapliga resultaten bearbetas av
fackmän och utges i ett eng. verk.
Sydpolsexpeditionen. Nov. 1908 framlade
A. förslag om en ny färd med Nansens
beprövade forna fartyg »Fram», avseende en sjuårs
drift i isen från havet norr om Alaska. Denna
tredje färd med »Fram» började i juni 1910,
men A. hade i samråd med Nansen m. fl.
i tysthet ändrat planen till att omfatta en
sydpolsexpedition, då Peary 1909 nått
nordpolen. Först vid avgången från Madeira
sept. 1910 meddelade han sina 19 kamrater
den ändrade planen. I jan. 1911 ankom
»Fram» till Valfiskbukten vid sydöstligaste
hörnet av Rosshavet, och A. slog upp sitt
vinterkvarter, »Framheim», inne på
Rossbarri-ären, där Borchgrevink först bestigit
barriären 1900. Medan »Fram» avgick till Buenos
Aires och därifrån under Th. Nielsens ledning
och med bidrag av den där bosatte rike
norrmannen Pedro Christophersen företog en flera
månaders oceanografisk expedition i
Syd-atlanten samt i januari 1912 återkom til)
Valfiskbukten, hade A. efter utläggandet av 3
stora depåer brutit upp i okt. 1911, åtföljd av
4 man med 4 slädar och 52 hundar och pro
viant för 4 månader. 13 nov. nåddes 85° s.
br., där Rossbarriären slutar. Efter 20 da
gars färd över väldiga glaciärer, genomskurna
av djupa klyftor och sprickor och omgivna
av väldiga, 4—5,000 m höga fjäll, Drottning
Mauds berg, uppnådde A. 6 dee. den högsta
punkten (3,275 m) på 87° 40’ s. br. Härefter
gick det på slädar och skidor över en svagt
sluttande platå, Konung Håkan VII:s platå, mot
»Polheim», som uppnåddes 14 dec. 1911. Pol
heimsläget befanns vara 89° 58,5’ s. br., alltså
knappast 3 km från polpunkten. A. uppehöll
sig i trakten 14—17 dec. och torde därunder
efter all sannolikhet ha beträtt själva den
matematiska polpunkten. 17 jan. 1912 kom
Scott fram till sydpolen och påträffade där
Amundsens flagga. 25 jan. 1912 voro A. och
hans män åter i »Framheim» friska och sunda
med 2 slädar och 11 hundar i behåll. 30 jan.
lämnade expeditionen Valfiskbukten och var i
maj 1912 åter i Buenos Aires. 31 juli 1912
var A. åter i Kristiania. 1913 tilldelade
stortinget honom en fast årlig nationalbelöning
på 6,000 kr. A. höll s. å. föredrag i Stockholm
och Göteborg och mottog Vegamedaljen.
Om de vetenskapliga resultaten av denna
expedition se Polarexpeditioner. A:s
redogörelse från färden, »Sydpolen» (1912), är
övers, bl. a. till sv.
Nordpolsfär den. Redan under hemresan
återupptog emellertid A. förberedelserna till
sin huvuduppgift, den stora nordpolsfärden,
urspr. avsedd att avgå från San Francisco
juni 1913 med Point Barrow i Alaska som
första mål. Tidsförhållandena vållade
emellertid uppskov, och 1916 återupptogs planen
i något förändrad form. Han avstod
näm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
