Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amylalkohol - Amylas - Amylenhydrat - Amylnitrit - Amyloform - Amyloid - Amyloid-degeneration - Amyloidlever - Amyloidnjure - Amylopektin - Amylos - Amylum - Amyntas - Amyot, Jacques - Amyotrofi - Amyraut - Amöbor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Amylas—Amöbor
886
Den löeer hartser och fetter. Användes för
framställning av andra amylföreningar,
såsom acetatet och nitratet, och genom oxidation
valeriansyra (se d. o.) samt inom
tjärfärg-ämnes- och organiska preparatindustrierna.
Den är giftig. E-t N-n.
Amyläs, det enzym (se d. o.), som
nedbryter amylos (se d. o.), så att dess
karakteristiska jodreaktion försvinner. A. är
huvudbeståndsdelen i de enzymblandningar, som
förut betecknats som di as t as (se d. o.).
Diastas innehåller utom a. även enzym, som
angripa stärkelsens andra beståndsdel, a m
y-lopektin (se d. o.), samt stärkelsens
närmaste nedbrytningsprodukter, dextrinerna.
Amylènhydrät, se Sömnmedel.
Amylnitrit, nitris amylicus, en klar
blekgul, brännbar vätska med lukt av frukt. A.
åstadkommer vid inandning en utvidgning av
blodkärlen, användes vid s. k. angina pectoris
såsom ett kraftigt verkande men ingalunda
ofarligt läkemedel, 2 ä 3, högst 5 droppar på
en näsduk.
Amylofo’rm, kemisk förening av stärkelse
och formaldehyd, ett vitt, i vatten svällande
pulver, vilket användes vid sårbehandling och
som medel mot snuva.
Amyloid betecknar dels en artificiell
produkt (sammansättning C12H22OU?), vilken
bildas genom inverkan av 69-procentig
svavelsyra på cellulosa (på en analog reaktion
med 78-procentig svavelsyra beror
framställningen av pergamentpapper), dels en i växter
förekommande, föga definierad gummiart,
som lär vara svårlöslig i kallt vatten men
enligt Winterstein löslig i ammoniakalisk
kopparoxidlösning. Dessa båda som a.
betecknade substanser färgas av jod violett eller
blått. H. E.
Amylofd-degeneratiön en patologisk
förändring i mjälten, levern, njurarna, lungorna
m. fl. organ, bestående i avsättande av
amyloid i vävnaderna. Förändringen börjar i
kärlväggarna, utbreder sig därifrån i
organens parenkym, som omvandlas till nästan
färglösa, hårda och glänsande massor.
Amy-loiddegeneration förekommer vid långvariga,
tärande sjukdomar, såsom tuberkulos,
varbildning, frossa m. fl. J. E. J-n.
Amyloldlever, se Leversjukdomar.
Amyloidnjure, se Njursjukdomar.
Amylopektin, den beståndsdel av stärkelse,
•om är anledning till dess bildning av klister
vid kokning och som ej (eller obetydligt)
färgas av jod. Amylopektin spjälkas dels genom
•yror, dels genom ett särskilt maltenzym till
maltos liksom även stärkelsens
huvudbe-•tåndsdel amylos (se d. o.).
Amylos [-lå’s], enligt ännu bruklig
nomenklatur den beståndsdel av stärkelse, som ger
den typiska blåa reaktionen med jod (se
Stärkelse). — Något oegentligt har på
senare tiden namnet amyloser (okto-, tetra-,
di-amyloser) införts för att beteckna
nedbryt
ningsprodukter av stärkelse, d. v. s. samma
ämnen, som förut betecknats som d e x t r
i-n e r (se d. o.).
A’mylum, se Stärkelse.
Amy’ntas, namn på makedoniska konungar
före Alexander den store, av vilka A. I (540
—498) var den förste härskare i Makedon ien,
som trädde i närmare förbindelse med
Grekland.
Amyot [amiå’], Jacques, fransk filolog
(1513—93), professor i grekiska i Bourges,
biskop i Auxerre (1570). Gjorde sitt namn
frejdat genom översättningar från klassiska
författare. De viktigaste äro: »Amours de
Théagène et Chariclée» (1549), »Amours de
Daphnis et Chloé» (1559) och framför allt
»Oeuvres de Plutarque» (1559—72).
Amyotrofi, muskelförtvining.
Amyraut [amirå’], lat. Amyraldus, M o
ses, fransk reformert teolog (1596—1664),
professor vid universitetet i Saumur. Hans
lära om en s. k. universalismus hypotheticus,
eller att Gud beslutat frälsa alla människor,
så vida de trodde på Kristus, men att han
förlänade trons gåva endast åt vissa
ut-korade, väckte stor anstöt hos den reformerta
kyrkans ortodoxa. Samma kyrkas sista
symboliska bok, den s. k. »Formula consensus»
(utg. 1675), var huvudsakligen riktad mot hans
lära, den s. k. amyraldismen.
Amöba, Amoeba proteus, 150 gånger förstorad.
Amöbor, Amoebina, en ordning encelliga
djur (p r o t o z o e r), tillhörande klassen
Rhi-zopoda (se d. o. och Protozoer). Under
benämningen a. sammanfattas protozoer av
obestämd, starkt föränderlig kroppsform,
vilka äro nakna och röra sig antingen
genom framåtströmning av hela protoplasma
massan eller genom utsändande av protoplas
mautskott, s. k. pseudopodier. Denna
»amöboida» rörelse åstadkommes genom lokal
nedsättning av cellens ytspänning. Amöborna
ha en eller flera cellkärnor av oval eller
cirkelformig gestalt. Fortplantningen
försiggår vanligen på könlös väg genom enkel eller
stundom multipel delning; hos några former
känner man även könsfortplantning med mer
el. mindre fullständig gametbildning i
samband med reduktionsdelning (jfr Cell).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
