Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ancien régime - Ancile - Ancillon, Johann Peter Friedrich - Anckarhielm, Mårten - Anckarström, Jakob Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Ancile—Anckarström, J. J
910
Anckarström sliter spö på Riddarhustorget. Samtida akvarell.
det näst förut bestående regeringssättet.
Betecknar i all synnerhet det samhällsskick, som
bortsopades av den första franska revolutionen.
Uttrycket användes även för att beteckna ett
förgånget tillstånd, forna tiders anda.
Ancile, lat., en långrund, på båda
sidorna urringad bronssköld. Sagan
berättar, att en sådan nedföll från
himmelen på den romerske konungen
Numas tid och att Roms välfärd var
fäst vid besittningen av denna sköld.
Ancillon [arjsijåhj], Johann Peter
Friedrich, preussisk statsman (1767—
1837). Tillhörde en från Metz till Preussen
invandrad hugenottsläkt, var urspr. präst
vid franska kyrkan i Berlin och professor i
historia vid militärakademien och övertog 1810
ledningen av den preussiske kronprinsens
(sedermera Fredrik Vilhelm IV :s) uppfostran.
A. inträdde 1814 i utrikesministeriet och följde
troget, om än med någon moderation,
Metter-nichpolitikens reaktionära riktlinjer. Bland
hans talrika politisk-filosofiska skrifter
märkes »Tableau des révolutions du système
politique de 1’Europe depuis le XV. siècle»
(1803—05).
Anckarhielm, Mårten, holländsk-svensk
amiral (d. 1657). Hette före adlandet Thijssen
el. Thyssens och var f. i nederländska
provinsen Zeeland, deltog 1631 som viceamiral i
striderna mot spanjorerna i de sydamerik.
farvattnen och blev efter hemkomsten ekipage-
och ammunitionsmästare i Vlissingen. Han
övertog 1644 befälet över den av Louis De
Geer i Holland för Sveriges räkning utrustade
flottan. Vid Listerdyb utanför Slesvigs
västkust hade han att med en dansk eskader
under Kristian IV utkämpa en strid, som
visserligen blev oavgjord, men måste därefter
återvända till Holland för att reparera. De Geer
lyckades få en värvad flotta segelfärdig igen,
och i början av juli löpte Thyssens åter ut,
trängde genom Öresund och mitt förbi den
fientliga flottan in i Östersjön och kom
lyckligt till Kalmar. Han gick nu i svensk tjänst,
blev fast anställd som amiral och adlades. I
Kalmarsund förenade han sig med svenska
flottan under Wrangel och medverkade
kraftigt till segern över danskarna vid Femern
13 okt. s. å. 1645 blev han amirallöjtnant och
1653 amiral. — Litt.: A. Munthe, »Svenska
sjöhjältar», 5: 1—2 (1905—10).
Anckarström, Jakob Johan, Gustav
III:s mördare (1762—92). Var sonsons son
till den från Frankrike härstammande
bruksägaren David Futtje, som var styv- och
adoptivson till K. K :son Depken A. Lämnade redan
1783 den militära banan med kaptens avsked
och arrenderade några år en lantegendom
men bosatte sig i Stockholm 1790. Hos A.,
som var en obildad och hård natur med starka
lidelser och som delade den adliga
oppositionens hätska ovilja mot Gustav III,
samverkade allmänna rnissförhållanden och enskilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
