Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anckarström, Jakob Johan - Anckarström, Klas Klasson Depken - Anckarsvärd, ätt - Anckarsvärd, Johan August - Anckarsvärd, Karl Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Anckarström, K. K. D.—Anckarsvärd, K. H.
912
motgångar att skapa en bitter och missnöjd
stämning, som efter hand alltmer
koncentrerades i ett fanatiskt hat mot konungen, i
vilken han såg grunden till både rikets och sina
egna lidanden. En högmålsprocess, vari han
invecklades strax
efter flyttningen till
Stockholm, stegrade
ock ytterligare hans
hat mot konungen,
ehuru målet ej ens
varit under dennes
prövning. Det
laste-liga tal A. vid ett
besök på Gottland
hösten 1790 fört om
konungen och armén
gav nämligen
anledning till att A.
följande år under
bevakning avfördes
till och från Gottland samt först efter
rann-sakningens avslutande i hovrätten fick
till-låtelse att resa från Stockholm; men målet,
som ansågs skola medföra fullständigt
frikännande för A., var dock ej avdömt, då
kunga-mordet inträffade.
Under hösten 1791 blev A. bekant med Klas
Horn (se denne), vilken han förtrodde sitt hat
och sina tankar att undanröja konungen, samt
sammanfördes av denne på nyåret 1792 med
Adolf Ludvig Ribbing (se denne). Mordplanen
tog nu fastare form. A. åtog sig att utföra
mordgärningen och lurade redan före och
under en resa till Gävle efter tillfälle därtill
men utan att lyckas. Det slutliga tillfället
kom vid maskeradbalen 16 mars 1792, då A.
lyckades att skjuta kungen i ryggen. De
bortkastade vapnen, två pistoler och en
skarpslipad kniv, röjde honom. Han arresterades
följande dag, bekände utan omsvep och
dömdes av Svea hovrätt att slita spö, mista högra
handen, halshuggas och steglas, varjämte hans
gods skulle indragas. Sedan A. tre dagar å
rad stått i halsjärn vid skampålen på tre av
huvudstadens torg och därvid undergått
spöstraff, avhöggs 27 april hans högra hand, och
huvudet föll för bilan. Kroppen steglades på
avrättningsplatsen utanför Skanstull.
Arvingarna återfingo genom kunglig nåd de
fråndömda godsen. A :s ättemän kallade sig
med konungens tillstånd Löwenström. — A.
har ofta varit föremål för skönlitterär
behandling, bl. a. i Sophie Elkans hist. roman
»A.» (2 dir, 1910). Se även L. Stavenow, »A:s
Gottlandsresa och däraf följande
högmålsprocess» (i »Studier tillägnade K. Warburg», 1912).
Anckarström, Klas Klasson D e
p-k e n, bruksägare (d. 1702). Var en av de
första kämparna för Norrlands industriella
kultivering. Hette urspr. Depken och blev
1659 bergmästare. S. å. hade han tillika med
stockholmsköpmannen D. Leijel påbörjat
anläggning av Älvkarleö och Härnäs bruk i
Uppland. Genom att vid sina bruk
igång
sätta en tillverkning av ankaren, som där
för första gången i Sverige framställdes
med tillhjälp av vattenhammare, blev han i
tillfälle att tillgodose flottans trängande
behov av ankaren 1676 och belönades s. å. med
adelskapet och ett privilegium för anlägg
ning av ett stort ankarbruk vid Söderforsen
vid Dalälven. Anläggandet av detta bruk
försenades emellertid gencm långvariga pro
cesser med den bekante hovintendenten Jo
han Leijoncrona, ägare av Untra gård. Denne
inköpte slutligen A:s och hans medintressen
ters andelar i Söderfors. A. medverkade vid
anläggningen av Axmars bruk i n. Gästrik
land (1671) och Galtströms bruk i Medelpad
(1673).
Anckarsvärd, adelsätt, inkommen från
Frankrike under drottning Kristinas tid med
Abraham Couchois, som slog sig ned i Bergs
lagen och där lär ha ägnat sig åt järnindust
rien. Hans sonson Johan Pettersson Cou
chois (f. 1708), som gav släktnamnet den för
sv. uttal bekvämare formen Cosswa, blev far
till 1) Mikael Cosswa, adlad Anckarsvärd 1772
(se nedan), sedermera frih. och greve samt
stamfar för den nu utdöda grevliga och fri
herrl. ättegrenen, till vilken alla nedannämn
da höra, och 2) till överdirektör Magnus
Cosswa, adlad 1787, från vilken nu levande
gren härstammar.
Anckarsvärd, Johan August, greve, mi
litär, politiker (1783—1874), son till Mikael
A. och broder till K. H. och M. G. A. Som
adjutant hos Adlersparre deltog han jämte
brodern verksamt i dennes revolutionsplanei
mars 1809, tjänstgjorde sedan som major och
överadjutant under Puke i den misslyckade
expeditionen till Norrbotten. Tog avsked 1819
som överste och generaladjutant. Han blev
1831 led. av Vet.-akad. Som politiker stod
A. troget vid broderns sida i kampen för
liberala idéer och en representationsreform
och åtnjöt, fastän tillbakadragen och tämligen
tyst i debatten, ett stort anseende och
inflytande. Vid reformmötet i Örebro 1842 var
han ordf. Själv framstående jordbrukare och
bergsbruksidkare, uppträdde A. med stor kraft
mot jordbrukets skattetunga, bl. a. vid pre
sidiets nedläggande i Vetenskapsakademien
1842, då han hävdade, att dessa bördor gjorde
staten till »bondens hälftenbrukare». Mång
årig vice preses i Konstakademien, främjade
han verksamt konst och vetenskaper. Greve
vid brodern K. H. A:s död 1865. J. A.
Gripen-stedt var hans måg. H. W.*
Anckarsvärd, Karl Henrik, greve, mi
litär, politiker (1782 22/4—1865 25/i). Som ung
officer deltog han 1805—06 i pommerska
kriget. Gjorde sig tidigt bemärkt bland de med
Gustav IV Adolfs styrelse missnöjda, var som
major och adjutant vid västra armén mycket
verksam uppviglare inom armén och blev,
sedan Adlersparre vunnits för revolutionsplanen,
dennes förnämste medhjälpare vid utförandet.
Han blev ock av Adlersparre under tiden sänd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
