Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ande el. Anda - Andebesvärjelse - Andebu - Andechs - Andelsförening - Andelsföretag, Andelsmejeri, Andelsslakteri o. s. v. - Andelsmejerifonden, Norrländska - Andelssystem - Anden examen - Ander, Aloys - Ander, Knut - Anderberg, Axel Johan - Anderlecht - Andermatt - Anderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Andebesvärjelse—Anderna
924
människan säges »vara född av anden», »leva
i anden», »drivas av anden» o. s. v. Emedan
detta tillstånd är den sauna friheten, sättes
anden även såsom motsats till »bokstaven»
(lagens bokstav), som är det yttre, tvingande
budet. (B. A.)
Andebesvärjelse, se Besvärjelse.
Andebu, härad i s. Norge; Vestfold fylke
(JarIsbergs och Larviks amt), 184,71 kvkm,
2,694 inv. (1921). Starkt kuperat
skogsdistrikt n. om Sandefjord och v. om
Töns-berg. Huvudnäringar: jordbruk och skogsbruk.
A’ndechs, vallfartsort i s. Bayern, omkr. 35
km s. v. om München, vid Ammersee, på det
»heliga berget», 711 m ö. h. Har ett
bene-diktinkloster från mitten av 1400-talet.
Be-sökes årligen av tusentals pilgrimer.
Andelsförening, se Kooperation.
Andelsföretag, Andelsmejeri, A
n-delsslakteri o. s. v. Se
Kooperation och Lantmannakooperation.
Andelsmejerifonden, Norrländska,
inrättades enl. riksdagens beslut år 1917 för
befordrande av mejerianläggningar i Norrland
och Dalarna. Lån från fonden beviljas av
Lantbruksstyrelsen åt hushållningssällskapen
på grund av hos dem gjorda ansökningar.
Ränta 5 %, amortering med Vis årligen från
3:e året efter länets utbetalning. Högsta
lånesumma 15,000 kr. H. J. Dft.
Andelssystem, se Vinstandel.
Anden examen (»andra examen») kallades
i Norge en till ämbetsexamen vid
universitetet förberedande prövning, vilken blev
avskaffad genom lag av 1903. Den, som avlagt
sådan examen, titulerades »candidatus
philoso-phiae» (cand. phil.).
Ander, A1 o y s, berömd bömisk
operasångare (lyrisk tenor; 1817—64), från 1845
medlem av hovoperan i Wien. Uppträdde
1855 och 1856 på Kungl. operan i Stockholm
i »Profeten», »Hugenotterna», »Marta»,
»Trollflöjten» m. fl. operor.
Ander, Knut, konstnär (1872—1908).
Vistades i Amerika 1894—99, studerade 1905 vid
Konstakademien och handleddes av A.
Tallberg i etsning. Lungsjukdom avbröt hans
studier. Han var en betydande begåvning,
och hans fåtaliga raderingar (de flesta på
Nationalmuseum) visa ursprunglighet, friskhet,
karaktär och
elegans. Litt.:
Tallberg, »K. A.» (1913).
G-g N.
Anderberg, Axel
Johan, arkitekt (f.
1860 27/n). Hans
mest kända arbete
är nya operahuset
i Stockholm (uppf.
1891—98); bland
hans övriga
byggnadsverk märkas
teatrarna i
Linköping (1903),
Kris
tianstad (1905) och Norrköping (1908), Oskars
teatern i Stockholm (1907), Johannes’ kyrka
i Malmö (1907), Saltsjöbanans stationshus i
Stockholm (1913), Vetenskapsakademiens och
Naturhistoriska riksmuseets nybyggnader vid
Freskati (1915) samt om- och tillbyggnaden
till Uppsala universitetsbibliotek (1913—17).
H. W-n.
A’nderlecht, förstad till Bryssel, i prov.
Brabant, Belgien, 67,789 inv. (1923).
Fabrikation av textilvaror, linoleum, färger, olje
raffinaderier, järngjuterier m. m.
A’ndermatt, it. Orsera, by i Schweiz, kant.
Uri, i Reuss’ övre dalgång; omkr. 975 inv.
Från A. utgår Oberalpvägen, och i närheten,
vid Hospental, mötas vägarna från
Furka-och S:t Gotthardspassen. A. ligger 1,444 m
ö. h. och är en livligt besökt vintersportort.
Anderna, sp. Cordilleras de los Andes, bilda
den sydamerikanska delen av Amerikas
väldigaste bergskedja, Kordillererna, och ha en
längd av mer än 7,000 km samt en bredd, som
växlar mellan 200 och 700 km. Medelhöjden
uppges vara omkr. 4,000 m, och kedjan
inrymmer Amerikas högsta bergstoppar. I väster
begränsas A., som ligga i den brottzon, som
begränsar Stilla havet, av detta, som nära
land når betydande djup (i Atacamagraven
7,635 m), varför här på ett avstånd av endast
260 km föreligger en höjdskillnad av omkr.
14,000 m, jordens största kontrast mellan
bergshöjder och närbelägna havsdjup. Även
mot ö. är sluttningen i allm. brant ned mot
lågslätter, som flerstädes gå ända in till
högfjällens fot. Mot pampas blir dock A:s gräns
mera obestämd och övergången jämnare. A.
uppbyggas av lager av växlande ålder från
ar-keiska till nutida bildningar. De östliga
kedjorna bestå oftast av äldre, arkeiska och
paleozoiska, formationer, väster ut dominera
yngre, mest mesozoiska, bergarter, dock
uppbygges den västliga kustkedjan i Chile och
Peru av äldre lager. Inom större delen av A.
äro äldre och yngre eruptivbergarter starkt
framträdande, och särskilt i mellersta Chile,
n. v. Argentina, v. Bolivia och Peru samt i
Ecuador bilda unga eruptiv en avsevärd del
av berggrunden. Omkr. 60 vulkaner äro
kända, varav 26 aktiva. Redan under paleozoisk
och mesozoisk tid ha bergskedjeveckningar,
åtföljda av betydande eruptioner, ägt rum;
den sista veckningen, som gett A. dess
nuvarande form, skedde under tertiärtiden.
Under istiden täcktes, särskilt i söder, betydande
arealer av glaciärer och inlandsis; även de
ekvatoriala A. ha haft en större glaciation än
nu, då snögränsen längst i s. ligger på 12—
1400 m ö. h., i centrala A. på 5,000—6,200 m
och i n. på 4,500—4,700 m höjd.
Bergssystemet är sammansatt av flera
huvudkedjor, som flerstädes omsluta högplatåer
eller sänkor och till vilka smärre kedjor
ansluta sig. Längddalarna äro vanligen djupt
nedskurna, under det att tvärpassen äro högt
belägna och därför erbjudit stora svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
