Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Hilding - Andersson, J. A. G. - Andersson, Jakob Teofil - Andersson, Johan (biskop) - Andersson, Johan (donator, byggmästare) - Andersson, Johan Gunnar - Andersson, Jonas, i Häckenäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Andersson, J. A. G.—Andersson, J.
940
spelet »Ratnavali eller Pärlbandet* och
Kali-dasas skådespel »Urvasi och hennes hjälte».
Andersson, J. A. G., se Acke.
Andersson, Jakob Teofil, ämbetsman
(f. 1809 27/g), fil. dr och docent i statistik och
statskunskap i Lund 1897. Blev 1904
aktu-arie och 1906 biträdande förste aktuarie
i Kommerskollegiets avd. för
arbetsstati-stik. 1910 blev han t. f. byrådirektör och
sjukkasseinspektör och 1912 byråchef i
Socialstyrelsen. Han har inlagt en
betydande förtjänst om ordnandet av
sjukkasse-verksamheten och sjukförsäkringen i Sverige.
Förutom en mängd tidskriftsuppsatser i
sjuk-kasse- och samhörande frågor har A. skrivit
»Den inre omflyttningen. 1. Norrland» (1897)
och »Handbok vid tillämpningen av lagen om
folkpensionering» (1914).
Andersson, Johan, biskop (1820—94),
broder till Anders Anderson. Fil. dr i Lund
1844, ägnade han sig först åt läroverkens
tjänst och var i många år lärare i Växjö samt
rektor där 1853—63 men blev sedan
kyrkoherde i Gränna och 1879 biskop i Växjö stift.
Gjorde sig på 1850-talet känd som en
framstående Goethe-översättare (»Faust», första
delen, »Götz v. Berlichingen», »Stella»,
»Eg-mont», »Clavigo», »Syskonen»).
Andersson, Johan, donator (1823—97),
byggmästare. Kom som ung i murarlära i
Hälsingborg och blev 1852 murarmästare i
Stockholm samt 1854 efter genomgåendet av
Konstakademiens högre bygguadsskola
byggmästare. Genom stor affärsbegåvning,
lyckade tomtköp och husförsäljningar samt en
omfattande byggnadsverksamhet förvärvade
A. en högst betydande förmögenhet. Ända
från stadsfullmäktigeinstitutionens
inrättande och till sin död var han stadsfullmäktig
och därunder 1872—94 led. av
drätselnämndens första avdelning. Bland de av A. i
slutet av 1850- och under 1860-talet i Stockholm
uppförda större allmänna byggnaderna märkas
Allmänna försörjningsinrättningen vid
Fle-minggatan, Konradsbergs hospital,
Vetenskapsakademiens hus vid Drottninggatan, Tekniska
högskolan vid Drottninggatan,
Frimurarbarn-huset vid Kristineberg och Stora sällskapets
hus vid Arsenalsgatan. Av hans många
enskilda byggnadsföretag har uppförandet av det
nuv. stora huset på Strömsborg låtit mest
tala om sig. A., som i likhet med sin maka,
Terese A., f. Svanberg (d. 1922), utövade
stor enskild välgörenhet, gjorde under
livstiden donationer till Konstakademien och
Nordiska museet. Jfr Andersson, Knut, och
Anderssonska minnesfonden.
Andersson, Johan Gunnar, geolog (f.
1874 3/7). Student i Uppsala 1892, deltog han
1898 i Nathorsts expedition till Spetsbergen
och Kung Karls land och företog 1899 en
egen expedition till Beeren Eiland. Han
deltog senare som underchef i den svenska
syd-polsexpeditionen 1901—03 och ledde arbetena
ombord på »Antarctic» under den tid, då Nor-
denskjöld var frånvarande vid vinterstationen
på Snowhillön. Docent i geologi i
Uppsala 1901 och fil. dr 1902, utnämndes han
1906 till chef för Sveriges geologiska
undersökning och
professor. Vid den
internationella geologkongressen i
Stockholm 1910 var han
generalsekreterare
och inlade stor
förtjänst om dess
utmärkta organisation
och framgång (se
Geo
logkongres-s e r). 1914 antog
A. ett erbjudande
om anställning som
»rådgivare i
gruv-angelägenheter» hos
Kinas regering. Han erhöll för detta ändamål
först två års tjänstledighet, men de geologiska
uppgifterna i Kina fångade snart hans intresse
i så hög grad, att han 1916 begärde avsked från
sin svenska statstjänst. Han har alltsedan
ägnat sig åt vetenskapliga arbeten i Kina och
i samband därmed organiserat en storslagen
samlarverksamhet, vars resultat i första
rummet kommit svenska museer till godo.
Framför allt har han undersökt de yngre —
ter-tiära och kvartära — avlagringarna och
därvid bl. a. utrett förhållandet mellan de
märkliga s. k. lösslagren och andra bildningar, som
tidigare förväxlats med dem. I samband med
dessa arbeten har han lyckats hopbringa
mycket stora samlingar av fossil från Kinas
utdöda djurvärld, som förut var i det närmaste
okänd. Även av fossila växter från de äldre
kolförande avlagringarna har ett stort mate
rial insamlats av A. och hans medhjälpare.
På senare tid har han även gjort märkliga
arkeologiska upptäckter och därigenom
kommit att utsträcka sina undersökningar till
Kinas äldre bebyggelse, för vars belysning
han redan gjort mycket viktiga och
omfattande samlingar. A:s samlarverksamhet har fått
kraftigt understöd av de kinesiska
myndigheterna. Kostnaderna ha till största delen
bestritts dels av svenska staten, dels av enskilda
svenska mecenater. För arbetenas
finansiering och samlingarnas fördelning m. m. har i
Sverige bildats den s. k. Kinakommittén,
i vilken kronprinsen numera är ordförande.
Litt.: G. Andersson, T. G. Halle, E.
Lönnberg och K. Wiman: »Professor J. G. A:s
vetenskapliga arbeten i Kina» (i Ymer 1922).
Th. H-e.
Andersson, Jonas, i Häckenäs, riks
dagsman (1810—87), hemmansägare. Intog
såväl i bondeståndet (sedan 1856) som i Andra
kammaren (1867—69, 1873—84) en
jämförelsevis framskjuten ställning och var en del år
led. av stats- och konstitutionsutskotten samt
i talmanskonferensen. Framför flertalet
stånds-och partikamrater utmärkte han sig genom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
