Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andersson, Rikard - Andersson, Skinnar Per - Andersson, Åbjörn - Anderssonska minnesfonden - Anderstorp - Andesin - Andesit - Andesvaga - Andfrid - Andfåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
947
. Andersson, Skinnar Per—Andfåglar
948
enskilda musikläroanstalt. Själv framstående
pianist, som med framgång uppträdde
offentligt, ledde han
undervisningen i
pianospel, huvudämnet
i den under årens
lopp alltmer
utvidgade skolan. Vilh.
Stenhammar, Knut
Bäck, John G.
Jacobson, Ad.
Wik-lund, Karl
Wohl-fart, Astrid
Ber-vvald, Kerstin
Run-bäck m. fl. ha varit
hans elever. 1912
erhöll A. professors
titel. Han utgav
bl. a. »Pianospelets teknik», etyder,
pianokompositioner och sånger. A. L. (H. G-t.)
Andersson, Skin nar Per, se
Daluppror (det fjärde).
Andersson, Å b j ö r n, industriidkare (1846
—1922). öppnade vid 21 års ålder egen
smedja i Håstad nära örtofta, började där
tillverka redskap och maskiner för lantbruket
och utexperimenterade åtskilliga förbättrade
redskapstyper. Om den av honom 1882
bildade firman, som vid Svedala anlade gjuteri
och mekanisk verkstad, se Å b j ö r n A., a.-b.
Anderssonska minnesfonden. Till minne av
sina föräldrar, byggmästaren Joh. Andersson
(se denne) och hans hustru, Terese A., f.
Svanberg, donerade Knut A. (se denne) nov.
1922 till Karolinska institutet en fond på
omkr. 5 mill. kr. (motsvarande hans arv efter
modern). Fondens allmänna ändamål
formulerades av donatorn sålunda: »lidandets —
det kroppsliga såväl som det därav som följd
uppkomna själsliga — lindrande, botande och
förekommande genom såväl vetenskaplig
forskning som ock praktiska åtgärder.»
Anderstorp, socken i v. Småland, invid övre
Nissan; Västbo härad, Jönköpings län; 95,07
kvkm, 1,993 inv. (1923). 594 har åker. Stort
hantverks- och industrisamhälle med
tillverkning av jordbruksmaskiner, järntråd, takspån,
råttfällor m. m. Annex till Reftele, Västbo
kontrakt, Växjö stift.
Andesin, ett fältspatmineral (se F ä
1t-s p a t).
Andesit, en grå till svart vulkanisk
bergart, som i en mer eller mindre glasig
grund-massa innehåller strökorn av
kalk-natron-fältspat, pyroxen, amfibol och glimmer.
Förekommer allmänt i Anderna, i Ungern och
många andra vulkaniska trakter. I Sverige
är en pyroxenförande a. anträffad på edet
mellan Dellensjöarna i Hälsingland.
Förekomsten av denna bergart, som ansetts vara
av tertiär ålder, är ett bevis för vulkanisk
verksamhet i vårt land i relativt sen
geologisk tid. En geologisk motsvarighet till a.
vid Dellensjöarna är förekomsten av en annan
ungvulkanisk bergart, r y o 1 i t, vid sjön Mien
i s. Småland, likaledes rimligtvis av tertiär
ålder. Lösa block av andesit ha under
istiden spritts nedåt östra Uppland, till
Gott-land o. s. v.
Andesvaga, en benämning på idioter el.
sin-nesslöa, vilken i senare tid kommit till större
användning för att beteckna en mindre
utpräglad form av sinnesslöhet.
Andfrid, i fornsvenskt lagspråk uttryck för
skö r d e f r id (åsyftande ej tillåtna tider för
rättegångars anhängiggörande); se Frid.
Andfåglar, Lamelliro’stres, underordning av
ordningen Anseriformes (se Fåglar), familj
Anatidae. Näbben är täckt av en mjuk,
känslig hud men i spetsen alltid försedd med en
hårdare hornbeklädnad, s. k. näbbnagel, samt
längs kanterna av såväl över- som underkäken
med en rad av tunna hornskivor. I fårorna
mellan dessa inpassar den stora, köttiga
tungan sina sidofransar, varigenom fågeln får
förmågan att på sidorna sila ut med vattnet
det, som ej är dugligt till föda. Halsen är rätt
lång, stundom (ss. hos svanarna) mycket lång.
Vingarna äro hos flertalet av medellängd,
spetsiga. Tarserna äro ofta från sidorna
hoptryckta. Framtårna äro till hela sin längd
förbundna genom en simhud, baktån alltid
fri. Ungarna äro tätt dunklädda, kunna
genast gå och simma samt äro skickliga
dykare. Andfåglarna rugga två gånger årligen
och fälla vid sommarruggningen alla
vingpennor nära nog samtidigt, så att de förlora
förmågan att flyga. Under ruggningen föra
de därför ett undangömt liv, och även de
arter, som eljest endast ogärna dyka, göra
det denna tid. Hanarna i sommardräkt likna
honorna. Praktdräkten anlägges i
höstrugg-ningen. A. omfatta omkr. 200 arter och äro
spridda över hela jorden.
översikt över de viktigaste
underfamiljerna:
I. Näbbens lameller ha form av sågtänder,
som åtminstone i överkäken äro riktade
bakåt. Näbbnageln bildar en hake.
1. Merginae. Se S k r a k a r.
II. Näbbens lameller ha icke form av sågtän
der. Näbbnageln är ej hakformig.
A. Baktån har väl utvecklad hudflik.
2. Fuligulinae. Se Dykänder
B. Baktån har ingen eller endast
obetydlig hudflik.
a. Tarsen kortare än mellantån utan klo
a. Näsborrarna närmare näbbens rot
Tyglarna icke nakna.
3. Anatinae. Se Änder,
egentliga.
p. Näsborrarna nära näbbens mitt.
Tyglarna hos de gamla fåglarna
nakna.
4. Cygninae. Se Svanar.
b. Tarsen ungefär lika lång som eller
längre än mellantån utan klo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
