Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andreas (apostel) - Andreas (stenmästare) - Andreas II (ungersk konung) - Andreas Arvidi - Andreaskors - Andreasorden - Andreas-Salomé, Lou - Andre deputerad - Andrée, Elfrida - Andree, Karl - Andree, Richard - Andrée, Salomon August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
969
Andreas—Andrée
970
utombiblisk tradition (»Acta Andreae») låter
A. ha verkat för evangeliets utbredande i
Grekland. Enl. Eusebius skall han ha
utsträckt verksamheten till skyterna, varför
han ännu vördas som ryssarnas apostel. Sin
martyrdöd skall han ha funnit i Patras på
ett X-formigt kors, en form av korset, som
än i dag efter honom kallas andreaskors.
Hans åminnelsedag är 30 nov. Jfr Apostel.
Andreas, stenmästare i Västergötland, som
vid 1100-talets slut utfört ett stort antal
dopfuntar för kyrkor inom Marks och Kinds
härader. Av dessa funtar äro tvenne, från
kyrkorna i Gällstad och Finnekumla,
signerade med hans namn. — Litt.: Fischer,
»Västergötlands kvrkliga konst under medeltiden»
(1920).
Andreas II, ungersk konung av Arpåds ätt,
regerade 1205—35. Tvangs 1222 av de
upproriska magnaterna att utfärda ett
frihets-brev, den s. k. gyllene bullan, vilken
betraktats som Ungerns första grundlag.
Andreas Arvidi, estetiker (d. 1673), lektor i
Strängnäs 1651, kyrkoherde i österhaninge
1658. Är förf, till den första svenska
poeti-ken: »Manuductio ad poesin svecanam, thet
är En kort handledning til thet swenske
poe-terij, verss- eller rijmkonsten» (1651), vilken
emellertid knappast är annat än en
kompilation (väsentligen efter den berömde tyske
skalden Opitz). — A. var en lärd man men
häftig och trätgirig till lynnet, varför han
under senare delen av sitt liv låg i ständig
fejd med sina församlingsbor, något som flera
gånger föranledde hans biskop, Ericus
Em-poragrius, att ingripa, ehuru utan större
resultat. Jfr O. Wieselgrens biogr. över A. i
Sv. biogr. lexikon (1918). O. W-n.
Andreaskors, ett X-formigt kors. Det har
sitt namn efter aposteln Andreas (se denne).
Då det är gjort av taggiga grenar, kallas det
burgundiskt kors. Jfr Kors.
Andréasorden, rysk orden, se Ordnar.
Andreas-Salomé, Lou, tysk förf:na (f. 1861).
F. von Salom é, blev hon 1887 g. m. prof. F.
C. Andreas i Göttingen. Påverkades starkt
av Nietzsche, med vilken hon knöt personlig
bekantskap och som hon skildrat (1894, 2:a
uppl. 1911). Utom ett arbete om Ibsens
kvinnogestalter skrev hon ett antal noveller
(»Ruth», »Menschenkinder», »Im
Zwischen-land» m. fl.), som syssla med moderna
psykologiska undersökningar. — Litt.: Bernouilli,
»Nietzsches Lou-erlebnisse» (1913).
Andre deputerad, se Riksbanken och
Riksgäldskontoret.
Andrée [-drè’], Elfrida, tonsättarinna (f.
1841 1B/s), syster till sångerskan Fredrika
Stenhammar, f. Andrée. Blev 1861 organist
vid Finska kyrkan i Stockholm (den första
kvinnliga organisten i Sverige) och 1867 vid
domkyrkan i Göteborg. Bland kompositioner:
kammarmusik, »Snöfrid», ballad för solo, kör
och orkester, orgelsymfonier, visor, kantat vid
intern, rösträttskongressen i Stockholm 1911.
Andree [ drè’], Karl, tysk geograf o.
tidningsman (1808—75). Grundläde 1851
»Bre-mer Handelsblatt», som under honom tillvann
sig stor betydelse, men ägnade sig sedan 1855
uteslutande åt geografiska och etnologiska
studier. Bland hans skrifter märkes den i
flera upplagor utkomna »Geographie des
Welthandels». Han grundade 1861 tidskriften
»Globus», som senare några år redigerades av
sonen (se följ.) men 1911 uppgick i
»Peter-mann’s Mitteilungen».
Andree [-drè’], Richard, tysk etnograf o
geograf (1835—1912), son till K. A.
Redigerade »Globus» 1891—1903 och utgav förutom
populära arbeten »Ethnographische
Parallellen und Vergleiche», »Zur Volkskunde der
Juden» m. fl. Är mest känd som utgivare av
en även i Sverige vida spridd kartbok.
Andrée [drè’], Salomon August,
ingenjör, luftseglare (1854—97?), t. f.
överingenjör vid patentbyrån (sedan Patent- o.
registreringsverket) 1884, ord. där 1895, tillika över
lärare i
experimen-talfysik vid
Tekniska skolan 1884
—89. Deltog 1882
-—83 i den svenska
meteorologiska
expeditionen till
Spetsbergen och ledde
under övervintringen
på Spetsbergen de
luftelektriska
iakttagelserna samt
erhöll 1892 anslag
till utförande av en
serie vetenskapliga
ballongfärder i
Sve
rige, de första sådana, som utförts
härstä-des. Den första av dessa resor företogs i
juli 1893 från Stockholm med ballongen
»Svea», och i okt. s. å. företogs en
äventyrlig färd, varvid ballongen drevs ut över
Östersjön och nådde land först i finländska
Andrées ballong »örnen» kort före uppstigningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
