Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andromeda-nebulosan - Andronikos (i Aten) - Andronikos I (östromersk kejsare) - Andronikos från Rodos - Andropogon - Andros (Kykladerna) - Andros (Bahamaöarna) - Androsace - Andst - Andújar - Andvake - Andvare - Andöen (Anda) - Andörja el. Andorgö - Ane - Aneboda - Anecdotes de Suède - Anecho - Aneikadu - Aneïza
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Andronikos—Aneiza
980
mån bidragit till erhållandet av en
uppskattning av avståndet till nebulosan. Jfr S p
i-ralnebulosor.
Andro’nikos levde sannolikt i förra hälften
av sista århundradet f. Kr. och uppges ha
byggt det ännu bibehållna Vindarnas
torn i Aten men var i själva verket
möjligen endast den, som bekostade arbetet.
Detta lilla intressanta verk från den grekiska
konstens senare tid, troligen uppfört i l:a
årh. f. Kr., hade på takets spets en rörlig
koppartriton, som med en liten stav visade
vindens riktning; och under gesimsen
reliefbilder av de åtta huvudvindarna. Nedanför
dessa äro inristade linjer, som tjäna till
solvisare, varjämte byggnaden innehöll ett
sinnrikt vattenur, varför den ock kallats A:s
horologion (ur). Se bild sp. 978. (S. W-e.)
Andro’nikos I, öst romersk kejsare, den siste
av komnenernas ätt (se K o m n e n o s). Förde
under kejsar Manuel ett mycket växlingsrikt
och äventyrligt liv, var än hans fältherre, än
statsfånge, än landsflyktig hos ryske
storfursten i Kiev och hos turkiske sultanen i
Damaskus. Då kejsaren dog, återvände A. till
Konstantinopel, lät där 1183 mörda kejsarens
son Alexios och utropa sig till kejsare. Var en
duglig regent men visade stor grymhet mot
adeln. 1185 störtades han genom ett
folkuppror och miste livet under svår misshandel.
Andro’nikos från Ro dos, grekisk
filosof, som uppträdde i Rom omkr. 70 f. Kr. Har
utgivit och kommenterat Aristoteles’ skrifter.
Andropögon, se H i r s.
A’ndros, den nordligaste ön bland de
grekiska Kykladerna (se d. o.) i Egeiska havet;
405 kvkm, 16,895 inv. (1921). Från Eubea
skiljes den av Dorosundet. Öns viktigaste
produkt är silke. Huvudort är Andros vid ö.
kusten med 1,884 inv. (1921). — Från
1200-talet stod A. än under egna furstar, än under
venezianska ståthållare, blev turkiskt 1566
och kom till Grekland 1829.
A’ndros, den största av Bahamaöarna,
Västindien. 3,524 kvkm, 6,976 inv. (1921).
Andrösace, lat. namnet på
hillskosläk-tet (se d. o.).
Andst, se Ans t.
Andüjar [ando’l$ar], stad i s. Spanien,
prov. Jaén (Andalusien), vid övre Guadalquivir
och vid järnvägen Madrid—Cördoba; 17,908
inv. (1921). I A. tillverkas alcarrazas (se d. o.).
Andvake, 1890 i Kristiania stiftat sällskap,
en motsvarighet till »Idun» i Stockholm men
med både manliga och kvinnliga medlemmar.
Andvare, dvärg, som i gäddskepnad levde i
en fors, där han fångades av Loke, som i lösen
för hans liv krävde allt hans guld. A. bar
fram guldet men sökte gömma guldringen
Andvaranaut. Då A. trots sina böner
ej fick behålla ringen, fäste han därvid
förbannelsen, att ringen skulle bli var mans
bane, som ägde den.
Andöen (A n da), ö i n. v. Norge, i
Vester-ålen ytterst mot Norra ishavet; Troms fylke
(Tromsö amt) ; 512.49 kvkm; 4,728 inv. (1921).
På A. flera fisklägen och handelsplatser:
An-denes, Bleik, Fisknes m. fl. Kolfyndigheter.
Andörja el. A n d o r g ö, ö vid Norges n. v.
kust mellan Hinnö och Senjen; Troms fylke,
138 kvkm, 1,304 inv. (1921). Högsta fjället,
Årbustadtind, 1,200 m.
Ane, se A u n.
Aneboda, socken i mellersta Småland, s. om
sjön Allgunnen; Norrvidinge härad,
Kronobergs län; 58,78 kvkm, 885 inv. (1923).
Marken ganska kuperad. 480 har åker. I
socknen finnes den av S. Sveriges fiskeriförening
upprättade A. fiskeriförsöksstation med
fiske-riskola och en sötvattensbiologisk anstalt
mellan Lamhult och Ugglehult. Annex till
Mo-heda, Växjö stift, Allbo kontrakt.
Anecdotes de Suède [anøkdå’t do svä’d],
beryktad pamflettartad historisk skrift, som
1716 utgavs under den fullständiga titeln:
»Les anecdotes de Suède ou 1’histoire secrète
des changements arrivez dans la Suède sous
le regne de Charles XI» och angavs vara
tryckt i Haag, ehuru den bevisligen blivit
tryckt i Ulm. S. å. utkom en ny uppl., tryckt
i Utrecht men med Stockholm som uppgiven
tryckort. Före 1722 utkommo ytterligare
fem upplagor (en fransk, en engelsk och tre
tyska). På svenska trycktes skriften först
1822 genom P. A. Wallmark men hade
översatts redan 1761 av K. Nyrén. Författad
torde den vara mot 1680-talets slut;
hemlighetsmakeriet vid dess utgivande har man satt
i samband med planer på enväldets störtande.
Innehållet är en skildring av de händelser,
som ledde till reduktionen, och vimlar av
utfall särskilt mot Johan Gyllenstierna. Om
författaren ha uttalats mycket olika
meningar. Man har gissat på S. von Pufendorf,
dennes bror Esaias, franska sändebudet La
Piquetière och Johan Paulin Olivekrans. De
senaste undersökningarna, av O. Palme och
N. Ahnlund, göra sannolikt, att Olivekrans
är förf. — Litt.: O. Palme, »Bidrag till
frågan om ’Les anecdotes de Suède’ och dess
författare», i Hist. studier tillägnade H.
Hjärne (1908); N. Ahnlund, »Bidrag till
problemet ’Anecdotes de Suède’», i Hist. tidskr.
1923.
Anecho, stad i Franska Togoland, Afrika,
vid kusten; omkr. 2,600 inv. Järnväg till
Lome. Modernt byggd hamn. Var förr
landets huvudstad under namnet Lilla Popo.
Aneikadu, missionsstation i sydligaste
Främre Indien, prov. Madras, några mil s.
om Tanjore. Upprättades 1861 av
Leipzig-missionen och övertogs 1901 av Svenska
kyrkans mission.
Aneiza, stad i mellersta Arabien, i emiratet
Nedjd och Hasa, vid wadi Rumma. Omkr.
10,000 inv. A. är medelpunkt för flera
viktiga karavanvägar och åtnjuter stor
ryktbarhet bland araberna som föregiven födelseort
för Abd-el-Wahhab, stiftaren av vahhabiternas
(se d. o.) sekt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
