Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Angell, Norman (Ralph Norman A. Lane) - Angell, Thomas - Angeln, Angel - Angelniemi - Angelo, Donato d’ - Angelsaxer (Anglosachser) - Angelsaxiska el. Fornengelska - Angelsaxiska litteraturen - Angelstad - Angelus - Angelus Silesius - Angerapp - Angerboda - Angerburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
989
Angell, N.—Angerburg
990
Angell [élnd?l], Norman, eg. Ralph
N o r m a n A. L a n e, eng. författare (f. 1874).
Tillbragte ungdomen i Amerikas västra stater
som farmare och guldsökare, slutligen som
tidningsman, men återvände till Europa 1898
som korrespondent för amerikanska tidningar
och var ledare av »Daily mails» parisupplaga
sedan dess upprättande (1905—14). Bland
A:s många skrifter märkas: »Patriotism
under three flags» (1903), »Europe’s optical
illusion; (1909; »Europas synvilla», 1910).»The
great illusion» (1910; övers, till ett flertal
språk), »The foundations of international
po-lity» (1914) och »Prussianism and its
destruc-tion» (1914), »War aims» (1917), »The
poli-tical conditions of allied success» (1918), »The
economic chaos and the peace treaty» (1919),
»The fruits of victory» (1921). Ths.
A’ngell, Thomas, norsk donator (1692—
1767). Var köpman i Trondhjem och
testamenterade hela sin betydande förmögenhet till
denna stad att användas för välgörande
ändamål. Fonden uppgår f. n. till bortåt 3
millioner, och räntorna gå dels till två
stiftelser, »Thomas Angeils hus» och
»Angellstuer-ne», och dels pensioner.
Ängeln, A n g e 1, bördig och naturskön
halvö i preuss. prov. Schleswig-Holstein, vid
Östersjön mellan Flensburgsfjorden och Schlei.
Omkr. 800 kvkm med omkr. 55.000 inv.
Bekant för sin boskap, anglerboskap (se d. o.).
— A. omtalas i Ottars resebeskrivning (slutet
av 800-talet), började förtyskas under
1300-talet efter bortförläning till de holsteinska
grevarna. Ännu på 1700-talet var danskan
folkspråk i A. men talas där nu blott på en
landremsa längst uppe vid Flensburgsfjorden.
I A. ligger slottet Glücksburg (Lyksborg).
A’ngelniemi, finsktalande socken i s. v.
Finland på Kimitoöns nordspets; Åbo o.
Björneborgs län; 65 kvkm, 1,094 inv. (1922).
Angelo [a’nd;elå], Donato d’, se B
rama n t e.
Angelsaxer (Anglosachser), det i
historien hävdvunna namnet på det folk i
England, som uppkom av flera stammar vid den
germanska invandringen därstädes. Såsom
romersk provins hade Britannien redan på
300-talet varit utsatt för anfall av de germanska
folken i nuv. Holland och på nordsjökusten.
Romarna hade därför vidtagit särskilda
försvarsåtgärder utmed den s. k. Litus
sajroni-cum, men då de dragit sina legioner från ön,
började från mitten av 400-talet en verklig
invandring av erövrande germanska
krigarflockar, vilka undanträngde eller underkuvade
britterna, landets gamla inbyggare. Av dessa
kallades de nya invandrarna s a x a r e. De
kommo från den motliggande nordsjökusten,
som då innehades av det stora sachiska
folkförbundet. Under tiden för den fortsatta
erövringen, som anses omfatta tiden 449—607,
framträda emellertid även andra folknamn,
bl. a. a n g 1 e r eller e n g 1 e r, vilka slutligen
kommo att giva sitt namn åt hela riket. Enligt
kyrkohistorikerna Beda (d. 735) skulle dessa
angler ha kommit från den slesvigska halvön
Ängeln (se Angler). Hos de gamla
nordborna kallades folket engler och landet
England, medan namnen saxare och Saxland hos
dem avsågo Nordtysklands folk och land.
(Hela Tyskland kallas ännu i dag av finnarna
för S a k s a.) Jfr E n g 1 a n d, historia.
Angelsaxiska el. F o r n e n g e 1 s k a, se
Engelska.
Angelsaxiska litteraturen, se Engelska
litteraturen.
Angelstad, socken i s. ö. Småland, strax ö.
om sjön Bolmen; Sunnerbo härad, Kronobergs
län; 124,61 kvkm, 1,439 inv. (1923). 1,100 har
åker, 6,569 har skogs- och hagmark. Trakten
är kuperad med höjder till 186—192 m. I s.
sjön Kösen. Kyrkan i A. har en dopfunt av
den typ, som sammanförts under
mästarbe-teckningen Bestiarius (se denne). Annex
till Ljungby, Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
A’ngelus, lat., katolsk bön formel, som
härstammar från påven Johan XXII:s tid och
som skall läsas morgon, middag och afton.
Bönen har fått sin benämning efter
begynnelseorden Angelus Domini (Herrens ängel).
Kallas även Angelus Dei (Guds ängel). A.
betecknar ock den klockringning, som
uppmanar till angelusbönen.
A’ngelus Silésius, tysk mystiker o. religiös
diktare (1624—1677). Var urspr. protestant
men övergick, då hans starkt mystiskt
färgade religiösa uppfattning icke fann
tillräcklig näring i den samtida luterska ortodoxien,
1656 till den katolska läran och utbytte då
sitt eg. namn, Johannes S c h e f f 1 e r,
mot ovannämnda. Mest bekant är A:s
»Che-rubnischer Wandersmann» (ny uppl. av W.
Bölsche 1905), en samling av sentenser och
korta verser av religiöst och filosofiskt
innehåll, vilka giva uttryck åt en av den gamla
tyska mystiken påverkad panteism. som
emellertid ingalunda alltid stämmer överens med
den kyrkliga åskådningen. Vad som gjort A:s
namn berömt är framför allt den
utomordentliga innerlighet i det religiösa känslolivet,
som genomströmmar hans diktning; dessutom
visar han sig på flera ställen som en tänkare
av betydande originalitet och djupsinne. Hans
språk utmärker sig i allmänhet för stor
pregnans och skönhet. — Litt.: R. v. Kralik,
»A. S. und die christliche Mystik» (1902).
J. Hdr. (O. W-n.)
A’ngerapp, flod i östpreussen. avlopp från
Mauersee. Har huvudsakligen nordlig riktning
och mottager fr. h. bifloderna Goldap och
Pissa. Omedelbart nedanför staden
Inster-burg ger A. tills, m. Inster upphov till Pregel.
Längd 144 km. — 1914—15 följde den tyska
försvå rsl in ien A. Jfr östpreussen.
Angerboda, i den nord, mytologien en jätte
kvinna, med vilken Loke fick tre barn, F e
n-r es u 1 v e n. Midgårdsormen och Hel.
A’ngerburg, stad i Östpreussen (Masuren)
vid Angerapp nära Mauersee. 7,555 inv. (1919).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
