Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankarsrum - Ankarstock - Ankarsvik - Ankarsättning - Ankarur - Ankbonde - Ankel el. Fotknöl - Ankenes - Anker, släkt - Anker, Bernt - Anker, Carsten Tank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1023
Ankarstock—Anker, C. T.
1024
Utsikt över Ankarsrums bruk.
tiekap. 1,200,000 kr., antal arbetare 250;
årligt tillverkningsvärde 2 mill. kr. — Godset
blev frälse 1647 och ägdes då av släkten
Gyl-lenanckar. Stångjärnsverket privilegierades
1655 och byggdes av Hubert de Besche. Både
säteri och bruk ägdes länge på 1800-talet av
släkten de Maré, som 1882 bildade a.-b. Efter
B. de Marés död 1898 övertogos egendomarna
av ett nytt konsortium. Nuv. bolagsordning
är av 1913.
Ankarstock. 1. Se A n k a r e. — 2. Ett
slags syrligt bröd, som begagnas i synnerhet
vid armén och flottan.
Ankarsvik, sågverk på Alnön, utanför
Sundsvall; Alnö socken, Västernorrlands län.
Omfattar 3 ramar och ett kantverk. Ägare:
A:s ångsågs a.-b., som dessutom äger de även
på Alnön belägna Myrnäs (3 ramar, 3
kant-och ett klyvverk samt ett hyvleri) och
Gus-tavshamn (4 ramar och ett kantverk).
Bolaget tillverkar sågade och hyvlade trävaror,
pappersved, props, träkol m. m. Antal
arbetare 175, årligt tillv.-värde 4^2 mill. kr.
Ankarsättning, se A n k a r g r u n d.
Ankarur, se U r.
Ankbonde, se Anka.
Ankel el. Fotknöl, de vid övergången
mellan underben och fot kännbara
benknölarna. Den inre ankeln bildas av skenbenets,
den yttre av vadbenets nedre ansvällda ände.
Ankenes, härad i n. v. Norge omkr.
Narvik; Nordland fylke (Nordland amt); 2,005,73
kvkm, 3,364 inv. (1921). Gränsar i ö. och s. till
Sverige. Storslaget och omväxlande
landskap; fjällen höra till de högsta i Nordland.
Huvudnäringar: boskapsskötsel och fiske.
Distrikten intill Sverige besökas på somrarna
av svenska lappar med stora renhjordar. I A.
ligga staden Narvik och exercisplatsen
Elve-gårdsmoen. Hela norska delen av
Ofotenba-nan faller inom häradet.
Anker, norsk släkt, invandrad från Lybeck
till Kristiania under senare delen av 1600-talet.
Från dess norske stamfar, köpmannen i
Kristiania Erich Olofsson Ancher (1644—99),
härstamma följ, norska personer. I slutet av
1700-talet naturaliserades medlemmar av
släkten som dansk adel på grund av en obestyrkt
tradition om att släkten skulle tillhöra den
uråldriga värmländska ätten
Anc-kar av Agnhammar (Bothvid
asläkten). — Litt.: H. Krag Steffens,
»Norske slægter» (1912) ; C. W.
Schnitler, »Eidsvold 1814» (1914).
Se även om nedannämnda
släktmedlemmar Norsk biogr. leksikon
(1922).
Anker, Bernt, norsk
affärsman o. mecenat (1746—1805).
övertog redan vid tjuguett år
skötseln av faderns betydande
handelsfirma i Kristiania, som
han efter arvskifte 1783 övertog
som egen affär. Gynnsamma
konjunkturer och en stor duglighet
gjorde honom inom kort till en av landets
främsta och förmögnaste affärsmän. Han var
ägare av flera koppar- och järnverk, däribland
Moss, drev en omfattande trävarurörelse och
kunde på en gång ha 40 skepp i sjön samt
utrustade 1791—92 den första norska
ostindie-fararen. Varm fosterlandsvän, arbetade han
ivrigt för upprättande av norsk bank och
universitet och understödde med stor
frikostighet vetenskaper, vitterhet och konst samt
utövade en storartad välgörenhet (bl. a. genom
grundande av ett stort barnhus). Hans hem
utgjorde medelpunkten för det dåtida livliga
umgängeslivet i Kristiania. Hans
efterlämnade förmögenhet på omkr. 3 millioner, som
enligt hans förordnande skulle hållas samlad
som ett fideikommiss och varav räntorna
skulle gå till brorsbarnen och till
fosterländska ändamål, minskades genom en dålig
förvaltning, men återstoden förvaltas som en
släktfond. Det av honom bebodda s. k. Paläet
skänktes av honom till offentligt begagnande
och användes länge som bostad för den kungl.
familjen vid dess Kristianiabesök samt för ett
par av de svenska ståthållarna.
Anker, Carsten Tank, norsk statsman
(1747—1824), bror till Peter och kusin till
Bernt och Peder A. Var konferensråd och
(1792—1811) förste direktör för det
danskasiatiska kompaniet
men bosatte sig 1811
å Eidsvolds egendom,
som av honom
förstorades och pryddes med
värdefulla
konstskatter,bibliotek och
handskrifter. Till prins
Kristian Fredrik stod
A. i ett nära
vänskapsförhållande, och hos
A. hölls i febr. 1814
det bekanta
notabel-möte, varvid beslöts,
att Norge skulle
för
klara sig oberoende och en riksförsamling
inkallas till Eidsvold. A. utnämndes av Kristian
Fredrik till regeringsråd och sedan till
statsråd men kom icke att deltaga i regeringen,
då han blev avsänd till England för att där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
