Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anker, Peter Bernhard - Anker Larsen, Johannes - Anker Möller, Katti - An-king el. Ngan-king - Ankises - Anklagelsejury - Anklam - Anknytningsväxel - Ankober - Ankogel - Ankole - Ankra (Fälla ankar, Kasta ankar el. Låta gå ankaret) - Anksim - Ankult - Ankus - Ankylos - Anlag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1027
Anker, P. B.—Anlag
1028
Anker, Peter Bernhard, norsk
genremålare (1825—56). Studerade fr. o. m. 1849
i Düsseldorf under Tidemand och målade i
dennes stil norska folklivsbilder.
Anker Larsen, Johannes, dansk förf. (f.
1874). Skådespelare i Köpenhamn sedan 1905,
slutligen sceninstruktör vid Folkteatern och
sedan 1919 vid Dagmarteatern, har han tills,
m. Egill Rostrup skrivit flera skådespel,
varav särskilt »Pigernes Alfred» och »Karen,
Maren og Mette» gjort lycka. Bland A:s
noveller och romaner märkas »Landbyens
Magda-lene», »Karen Kruse» o. »De vises sten» (1923).
Anker Möller, K a 11 i, norsk
barnavårds-reformator (f. 1868), dotter till Herman Anker.
Har genom eget arbete, artiklar och föredrag
(även i Sverige) varit banbrytande i fråga om
spädbarnsvård och moderskydd, särskilt de
övergivna mödrarnas. Hon upprättade 1902
i Kristiania ett »mödrehjem» för fattiga
barnaföderskor. Anstalten, som var den första
i Norge och numera uppbär understöd från
stat och kommun, har blivit mönster för
liknande anstalter i skilda delar av riket. 1915
anordnade hon i Kristiania en storartad och
reformatoriskt betydelsefull
»barselhjelms»-utställning, vars förevisande på olika platser
inom landet möjliggjordes genom
stortings-anslag. De tankar, byggda på rik erfarenhet,
som hon framfört i »Moderskabets
frigjö-relse» (1918), »Kvindernes födselspolitik»
(1919) och »Mödrelön» (1920) ha väckt livlig
polemik. Har även verkat för en bättre
utbildning av barnmorskekåren. E. H—n.
An-king el. N g a n - k i n g, stad i ö. Kina,
vid Yang-tsi-kiang, 570 km flodledes från
Shang hai; huvudstad i prov. An-hui. Omkr.
40,000 inv. Fabrikation av tusch.
Ankises (lat. Anchises), fader till Aeneas (se
denne), avled under dennes irrfärder.
Anklagelsejury, Se Jury.
A’nklam, stad i Pommern, n. Tyskland,
mellan Stettin och Stralsund och nära
mynningen av den lilla floden Peene. 14,355 inv.
(1919). Skeppsbyggeri, linne-, bomulls- och
sockerindustri. — Under 1300- och 1400-talet
var A. en icke oviktig stad, medlem av
Han-san. Blev svensk besittning 1648 men
avträddes till Preussen 1720.
Anknytningsväxel, se Telefon.
Anköber, stad i Abessinien; 2,000 inv. Var
huvudstad i Schoa intill 1894, då Menilek
flyttade sitt residens till Addis Abbeba.
Ankögel, den östligaste bergsgruppen i
Hohe Tauern, Östalperna. Når i toppen
Hoch-almspitz 3,355 och i Ankogel 3,253 m höjd.
Anköle, landskap i ö. delen av mellersta
Afrika vid ö. stranden av Edwardsjön.
Bördigt och tätt befolkat. Distrikt i britt.
Ugan-dap rotekto ratet.
Ankra (Fälla ankar, Kasta ankar
el. Låta gå ankaret), från ett fartyg
fälla ankaret, så att det når bottnen.
Ankar-kättingen löper härvid ut. Den utlöpta delen
av kättingen bör vara minst 2 till 3 gånger
vattendjupet, för att vid fartygets dragning i
densamma ankaret ej skall upplyftas och
därigenom förflyttas. — Ankra för spring
sker genom att från fartygets akter föra ut
en tross (springet) och fästa denna vid
ankaret eller kättingen. Efter ankringen kan
genom utfirning eller inhalning av springet
fartygets stävriktning ändras, oberoende av vind
och ström. . (Ö—g.)
Anksim, förflyttningsflytning,
framliggan-de, med huvudet före, benen tillsammans och
stilla och armarna med små ankliknande
pendelrörelser vid sidorna.
Ankult, el. dyrkan av förfäderna, anses ha
utvecklat sig ur en tidigare själakult (se d. o.),
i den mån släktbegreppet formade sig, och
fanns hos Europas ariska folk redan under
yngre stenåldern. I vår tid anträffas den
särskilt hos kineserna samt hos en hel mängd
primitiva folkstammar.
A’nkus, ett båtshakeformigt instrument,
som användes av mahouten (se d. o.) att
pådriva eller tygla elefanten. Ordet förekommer
ofta i Kiplings indiska berättelser.
Ankylos [-ä’s], styvhet i en ledgång,
varigenom dess funktion blir helt och hållet eller i
väsentligaste mån upphävd. Se Ortopedi.
Anlag. 1. Medfödda möjligheter el.
benägenhet (dispositioner, predispositioner) till
vissa arter av verksamhet. Ursprungligen
äro dessa outvecklade; sedan komma de
ge-nog övning till utveckling. I viss mån kunna
anlagen och övningen ersätta varandra, i det
att även svaga anlag genom flitig övning
kunna komma till en relativt hög utveckling
och å andra sidan starka anlag behöva ringa
övning för att nå hög utveckling. Under
upplysningstidevarvet trodde många, att alla
människor hade lika anlag och att all olikhet
mellan dem berodde på olika uppfostran och
andra inflytelser under livet. Under
romantikens tidevarv förföll man i genidyrkans
dagar till motsatt ensidighet, skrivande allt på
den medfödda begåvningens räkning.
Sanningen ligger mitt emellan dessa
ytterligheter. Anlagen äro dels gemensamma för
alla normala människor, dels för vissa
befryn-dade grupper (personer av samma folkstam,
folk, släkt eller familj), dels för vissa typer
(konstnärernas, de vetenskapliga
begåvningarnas etc.). För att kunna urskilja de
karakteristiska anlagen måste man analysera
själs-funktionerna i deras olika element orh finner
då individuella olikheter i anlag för minne,
fantasi, abstrakt tänkande, känsloriktningar,
viljetendenser o. s. v. S—e.
2. I medicinsk (patologisk) mening
betecknar anlag den förvärvade eller
medfödda benägenhet för sjuklighet eller
mottaglighet för en viss sjukdom, som i olika grad
förefinnes hos olika individer. Yttre
inflytelser kunna antingen direkt framkalla en
bestämd sjukdom eller också — och detta i
synnerhet när de inverka abnormt under en
längre tid — åstadkomma en lindrigare
av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
