Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annerstedt, Klas (Claes) - Annerstedt, Per Samuel Ludvig - Annerstedt, Rudolf - Annerstedt, Ture - An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1043 Annerstedt, P. S. L.—An nescis, mi fili, quantilla prudentia mundus regatur?
1044
förestod i flera år adjunktur och professur i
samma ämne samt utnämndes 1882 till vice
bibliotekarie vid universitetsbiblioteket.
Under hans chefskap 1883—1904 vann detta en
betydande
utveckling, erhöll vidgade
lokaler och ökade
inköpsanslag samt
blev omsorgsfullt
ordnat och till stor
del nykatalogiserat.
Framstående
författare oCh forskare,
särskilt uppburen
som kännare av
nordens medeltidshistoria, har A. i all
synnerhet gjort sig ett
frejdat namn genom
det monumentala
verket »Upsala universitets historia» (I—III,
omfattande tiden 1477—1792; 1877—1914)
jämte »Bihang» (I—V, 1877—1913). I
samband därmed stå de av honom utgivna »Bref
af Olof Rudbeck d. ä. rör. Upsala
universitet» (I—IV, 1892—1905). Denna A:s
uni-versitetshistoria har ansetts i utförlighet,
detaljernas noggrannhet och historisk
uppfattning stå i främsta ledet av alla
universitets-historier och därjämte givit den hittills bästa
och mest ingående framställningen av
Sveriges andliga kultur under förra delen av
1600-talet. Hans rika samlingar till detta arbete
ha överlämnats till universitetsbiblioteket.
Bland A :s övriga vetenskapliga arbeten
märkas »Grundläggningen af svenska väldet i
Livland» (1868), »Olof Rudbeck d. ä.» (1905)
och de för Svenska akademiens handlingar
utarbetade biografierna över Olaus Martini
(1904) och Magnus Stenbock (1906). Det av
honom utgivna band III (1871—76) av
»Scrip-tores rerum svecicarum» (se d. o.) överträffar
i noggrannhet och kritisk apparat vida de
båda första av Fant, Geijer och Schröder utg.
banden. A. är sedan 1897 medlem av
Vetenskapsakademien och sedan 1901 av Svenska
akademien. A. har varit stadsfullmäktig i
Uppsala 1883—90 samt landstingsman 1885—
1907 (ordf. 1901—07).
Annerstedt, Per Samuel Ludvig,
rätts-lärd, ämbetsman (1836—1904), brorson till
Rudolf och Ture A. Var till en början adjunkt
i juridiska fakulteten (1865, 1870) och
professor i kriminal- och processrätt (från 1876) i
Uppsala men blev senare expeditionschef i
Justitiedepartementet (1879), justitieråd (1883)
och president i Kammarrätten (1892). Då A.,
som, ehuru mycket konservativ, likväl ansågs
moderat i unions- och rösträttsfrågan och
därtill var frihandlare, om än ieke mera
utpräglad, 1896 inkallades som justitieminister i
Boströms första ministär, framkallade det stor
ovilja inom yttersta högern i Första
kammaren. Missnöjet mot regeringschefen gav sig
vid 1896 års riksdag vid behandlingen av frå-
gan om anslag till nya lagbyrån uttryck på
ett ganska skarpt och uppseendeväckande
sätt. Det av A. vid samma riksdag
framlagda förslaget (första regeringsförslaget i
rösträttsfrågan) om
en mycket obetydlig [-rösträttsutsträck-ning-]
{+rösträttsutsträck-
ning+} med
tillämpning i viss mån av
proportionella val
vann icke sympati
på något håll och
led ett grundligt
nederlag i båda
kamrarna. Mot Högsta
domstolens
enhälliga avstyrkande
genomdrev A. under
Boströms påverkan
1899 sanktionering-
en av den s. k. Äkarpslagen (se d. o.). Han
avgick som justitieminister 1901. A. var led. av
Första kammaren 1890—1904 och hade
dessutom varit ordf, i Nya lagberedningen (1884—
92) samt ordf, eller led. i flera kommittéer i
juridiska frågor och även utövat ett
omfattande juridiskt författarskap. A. var ivrig
anhängare av nordiskt samarbete på
lagstiftningens område och en bland initiativtagarna
till de nordiska juristmötena.
Annerstedt, Rudolf, pedagog (1801—76),
rektor vid Uppsala högre allm.
elementarläroverk (tidigare Uppsala katedralskola)
1845—66, lektor där i teologi och
kyrkohistoria 1858—72. Blev som skolman känd
för sina med synnerlig stränghet
genomförda omutliga krav på ordning och disciplin,
varigenom han ock kunde utrota det
självsvåld, som sedan äldre tider inrotat sig vid
Uppsala katedralskola. Hans rektorstid blev
för läroverket i sitt slag en storhetstid. I sin
undervisning sökte han förverkliga den gamla
skolans pedagogiska ideal: säkerhet, fasthet,
reda i kunskapstillägnelsen.
Annerstedt, Ture, biskop (1806—81),
broder till föreg.; fil. dr i Uppsala 1830, teol.
kand. 1832, docent i
pastoralteologi 1833,
adjunkt 1840. Ble»
1846 kyrkoherde i
Örebro och 1852
biskop i Strängnäs stift.
A., som deltog i alla
ståndsriksdagar sedan
1847 och vid de fyra
sista var
prästeståndets vice talman,
utövade i konservativ
och högkyrklig
riktning stort inflytande
inom sitt stånd samt
var en mycket ivrig motståndare mot repre
sentationsref ormen.
An ne’scis, mi fili, quantilla prude’ntia
mundus regätur?, lat., »Vet du då ej, min son,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
