Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Annamitiska (Annamesiska) - Annapolis (Maryland) - Annapolis (Nova Scotia) - Ann Arbour - Annater - Annatto - Annbok - Anneberg - Anneberg—Ormaryds järnväg (A. O. J.) - Annecy - Annecysjön, Lac d’Annecy - Annedal - Annefors kapellförsamling - Annektera - Annelida - Annelöv - Annenkov, Michail Nikolajevitj - Annerstad - Annerstedt, släkt - Annerstedt, Klas (Claes)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Annapolis—Annerstedt, K.
1042
nesiska, varför den allmänt antagna
släktskapen med de indokinesiska språkens
tai-kinesiska huvudgren hittills är otillräckligt
bevisad. Skriften är den kinesiska, och den
gängse litteraturen är i främsta rummet den
kinesiska litteraturens bäst kända alster;
litteraturkinesiskan är således Annams
litteraturspråk. Det av tidiga katolska missionärer
uppfunna och propagerade
transkriptions-systemet med europeiska bokstäver, det s. k.
quoc ngu’, har vunnit avsevärd spridning
även ss. praktiskt skriftsystem bland infödda.
— Litt.: P. G. Vallot, »Grammaire annamite»
(1905) ; A. Chéon, »Cours de langue annamite»
(1904); två huvudlexika äro: J. Génibrel,
»Dictionnaire annamite-fran&ais» (1898) och
J. Bonnet, »Dictionnaire annamite-frangais»
(1899—1900). B. Kgn.
Annapolis [änä’polis], huvudstad i
Mary-land, ö. U. S. A., 43 km ö. om Washington,
nära Severns utlopp i Chesapeakeviken. 11,214
inv. (1920). Säte för Förenta staternas
sjökrigsskola, grundad 1845. Ostronhandel.
Annapolis [änä’polis], hamnstad i Nova
Scotia, sydöstligaste Kanada, vid en vik av
Fundybukten. 836 inv. (1921). A. är en
talrikt besökt tillflyktsort under sommaren. Har
en god hamn och exporterar äpplen och
timmer. A. grundlädes av fransmännen 1604
under namnet Port Royal och är den äldsta
europeiska staden i Amerika n. om Mexikanska
viken. Blev 1713 brittisk besittning och var
intill 1749 huvudstad i Nova Scotia.
Ann Arbour [än ä’ba], stad i s. ö. Michigan,
n. ö. delen av mellersta U. S. A., omkr. 50
km v. om Detroit, vid Hudsonfloden. 19,516
inv. (1920). Säte för Michigans universitet,
stiftat 1841; observatorium och stort
bibliotek. Tillverkning av pianon, vagnar,
jordbruksredskap.
Annäter, urspr. beteckning för biskopens
årsinkomst av honom underlydande vakanta
kyrkliga ämbeten. Sedan påvarna reserverat
åt sig rätten att besätta biskops-,
kapitels-och lägre ämbeten, måste dessas nya
innehavare, för att av påven bekräftas, till kurian
erlägga en viss avgift, kallad servitier eller
annater. I Sverige betaltes a. under
1400-talet men ersattes 1527 av Gustav I med en
summa till konungen. Denna efterskänktes
av Karl IX till prästens efterlevande, jfr
N å d å r.
Anna’tto, se Bixaceae.
Annbok, se A v e n b o k.
Anneberg, tändsticksfabrik i n. Småland,
n. v. om Eksjö; N. Solberga socken,
Jönköpings län. Äges av Jönköpings och
Vul-cans tändsticksfabriks-a.-b. (se d. o.).
Fabriken har från Smålands Anneberg järnväg till
Ormaryd.
Anneberg—Ormaryds järnväg (A. O. J.) går
mellan Smålands Anneberg i N. Solberga
socken, Jönköpings län, och Ormaryd å Nässjö—
Oskarshamnsbanan, är smalspårig (0,6 m) och
7,i km lång, äges av ett a.-b. Har trafikerats
sedan 1909.
Annecy [ansi’], stad i s. ö. Frankrike,
huvudstad i depart. Haute-Savoie, vid den
vackra Annecysjön; 15.004 inv. (1921). Viktig
järnvägsknut. Biskopssäte. A. är Savojens
betydligaste industristad och tillverkar
linnevaror, papper och hattar.
Annecysjön [ansi’-], Lac d’A n n e c y, sjö
i ö. Frankrike, depart. Haute-Savoie, berömd
för sin naturskönhet. 14 km lång, 1—3,5 km
bred, 81 m djup, 446 m ö. h. Avflyter till
Rhönes biflod Fier. I A. rester av pålbyggnader.
Annedal, församling i G ö t e b o r g (se d.o.).
Annefors kapellförsamling i s. v.
Hälsingland, 374 inv. (1923), tillhör Bollnäs
församling (se d. o.).
Annektera, taga i besittning och med sig
införliva, orättmätigt tillägna sig. Uttrycket
kom i synnerhet i bruk, då Napoleon III 1860
införlivade Savojen med Frankrike, och genom
de preussiska annekteringarna 1866 av
Hannover, Hessen, Slesvig o. Holstein m. m. —
Subst.: Annektering el. Annexion.
Annelida, se Ringmaskar.
Annelöv, socken i Skåne, s. ö. om
Landskrona; Onsjö härad, Malmöhus län; 15,os
kvkm, 930 inv. (1923). Marken jämn, ingen
skog. 1,404 har åker. Betydande
tobaksodling. Är annex till Södervidinge, Harjagers
kontrakt, Lunds stift.
A’nnenkov, M i c h a i 1 N i k o 1 a j e v i t j.
rysk ingenjörgeneral (1835—99). Var 1870—
71 kommenderad till preussiska fältarmén
och har utgivit en skildring över kriget, som
översatts även till svenska (»1870 års krig»).
Under Skobelevs expedition mot
teke-turk-menerna 1880—81 byggde han militärbanan
från Kaspiska havet till Kyzyl-arvat, som han
senare fullföljde till Samarkand som den
Transkaspiska järnvägen. Han blev senare
bestraffad och avsatt, därför att han förskingrat
en del av de betydande belopp statsmedel,
som vid den stora nöden 1891—92 lämnats
honom för att anordna allmänna hjälparbeten.
Annerstad, socken i s. v. Småland, strax s.
om Bolmen vid Bolmsån; Sunnerbo härad,
Kronobergs län; 138 kvkm, 1,140 inv. (1923).
1,019 har åker. Trakten är småkuperad och
rik på mossar. Kyrkan i A. har en dopfunt
av den typ, som sammanförts under
mästar-beteckninq-en Bestiarius (se denne). A.
bildar med Nöttja och Torpa ett pastorat i
Växjö stift, Sunnerbo kontrakt.
Annerstedt, småländsk släkt från förra
hälften av 1600-talet. Släktnamnet antogs
efter Annerstads socken av kyrkoherden i
Femsjö Petrus Annerstadius (1678—1732) och
försvenskades av hans barn. Sonen Daniel A.
(1721—71) var ivrig hattpolitiker och blev
1770 teol. professor i Uppsala. Sonsöner till
honom voro Rudolf A. och Ture A.
Annerstedt, Klas (Claes), historiker,
biblioteksman (f. 1839 Ve), son till Rud. A.
Blev 1868 docent i historia i Uppsala och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
