Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anona - Anonacéer - Anonym - Anonymitet - Anonymt bolag - Anonpheles - Anoplotherium - Anoplura - Anor - Anordning - Anormal - Anortit - Anortoklas - Anortosit - Anpassning, Tillpassning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1055
Anona—Anpassning
1056
Anöna, växtsläkte, tillhörande fam.
anona c é e r, Anonaceae. Flera Anona-arter äro
bekanta för sina i hög grad välsmakande
frukter; så t. ex. chirimojaträdet, A.
Cherimo-Ha, som förekommer i Peru och odlas i varma
länder. Det är om dess frukt, som Humboldt
säger, att det kunde vara värt att resa till
Amerika endast för att äta chirimoja. K
a-n e 1 ä p p 1 e, A. squamosa, odlas i tropikerna
som fruktträd (se bild sp. 1054). G. L-m.
Anonacéer, Anonaceae, växtfamilj,
närsläk-tad med ranunkelväxter,
Ranuncula-ceae, och innefattande träd och buskar, som
utmärka sig genom enkla, helbräddade blad,
oftast tvåkönade blommor, en stor mängd
ståndare sittande jämte pistillerna, som
ävenledes äro många till antalet, på ett
halvklotformigt fäste. Frukterna äro ofta bär, som
sammanväxa till en enda köttig, något
kottelik frukt. Arterna förekomma i de tropiska
delarna både av Gamla och Nya världen. G. L-m.
Anonym, utan namn, onämnd. — Med
anonym skrift menas sådan skrift, som
ut-gives utan författarnamn. Svenska anonyma
skrifter finnas förtecknade i »Svenskt
anonym- och pseudonymlexikon» av L. Bygdén
(1898—1915). Jfr P s e u d o n y m. Om rätten
att utge anonym skrift se Tryckfrihet.
Anonymitet, namnlöshet, okändhet.
Anonymt bolag, se Bolag.
Anöpheles, se Malaria och Myggor.
Anoplothèrium, ett fossilt däggdjurssläkte,
typen för familjen Anoplotheridae. De största
formerna voro av en åsnas storlek med smärt
kroppsbyggnad, lång svans och tre utbildade
tår å både främre och bakre extremiteterna.
Släktet nådde sin högsta utveckling i yngsta
eocentiden och utdog under oligocen tid.
Anoplüra, se L ö s s.
Anor, egentl. förfäder. Vid tal om ett
visst antal anor avses, att en persons
samtliga förfäder inom vissa led varit av adlig
börd. Antalet anor anger emellertid icke
direkt antalet sådana led. Med åtta anor
menas förfäderna i tredje led (båda föräldrarnas
far- och morföräldrar, tillsammans åtta
personer), med sexton anor förfäderna i fjärde
led (tillsammans sexton personer) o. s. v., för
så vitt alla dessa tillhört adlig ätt. Finnes
inom ett led någon icke adlig person, räknas
ledet icke alls. Man kan alltså icke säga, att
en person har t. ex. 13, 14 eller 15 anor.
Anordning, en myndighets skriftliga
befallning till vederbörande kassaföreståndare att
utbetala ett belopp.
Anormäl, regelvidrig. Jfr Normal.
Anortlt, ett fältspatmineral (se Fältspat).
Anortokläs, ett fältspatmineral (se
Fältspat).
Anortosit, en huvudsakligen av kalkrika
fältspatmineral (se Fältspat) bestående
bergart.
Anpassning, Tillpassning. Detta
uttryck begagnas inom biologien i två olika
bemärkelser. Med passiv a. menar man den
Fig. 1. Tarmen av en grodlarv.
A efter vegetabilisk diet, B
efter köttdiet.
under stamutvecklingen utbildade
lämpligheten i organismernas byggnad och fysiologiska
egenskaper till bestämda yttre förhållanden.
Hos vattendjur måste exempelvis
andningsorganen vara byggda på ett helt annat sätt
än hos landdjur. Saltvattensdjur kunna i
allm. ej överflyttas i sötvatten. Deras celler
och kroppsvätskor äro »anpassade» för en
omgivning med högt osmotiskt tryck. Hos
fåglarna äro benen ofta ihåliga och mer eller
mindre utfyllda av från lungorna utgående
luftsäckar. Härigenom minskas den specifika
vikten av benstommen. Detta är att betrakta
som en a., genom
vilken flykten
underlättas. Hos
växterna regleras
transpirationen
genom klyvöppningarna. Dessas
antal inskränkes hos
växter, som leva i
ett torrt och varmt
klimat. Klyvöpp-
ningarna kunna i sådana fall även
nedsänkas i gropar, som tillslutas genom
hårbildningar. På detta sätt skyddas
ifrågavarande växter mot alltför stark
vattenförlust. Det är descendenslärans (se d. o.)
uppgift att förklara de »passiva»
anpassnings-företeelsernas uppkomst. Med uttrycken
aktiv, direkt el. individuell a.
betecknar man individuella förändringar, som direkt
förorsakas av yttre förhållanden och göra
organismen mer lämpad för dessa. Förmågan
av direkt a. måste betraktas som en
grundegenskap hos de levande organismerna.
Anpassningsförmågan kan visa olika grader hos
olika organismer och kan hos en och samma
organism vara olika till olikartade
förändringar av de yttre förhållandena.
Havsdjur kunna uthärda vissa växlingar i vattnets
salthalt. Man har funnit, att detta hos
rygg-radslösa sådana djur sker genom förändringar
i cellernas och vävnadsvätskornas osmotiska
tryck, så att detta inom kort blir lika med
omgivningens. Hos hajfiskarna synes
regula-tionen av det osmotiska trycket i
kroppsvätskorna och blodet ske därigenom, att
urinämne kvarhålles eller avsöndras av njurarna.
Havsbenfiskarnas osmotiska tryck är
visserligen betydligt lägre än havsvattnets men
växlar dock inom vissa gränser i samma riktning
som omgivningens. Somliga organismer ha
ringa, andra större förmåga av a. till olika
salthalt. Organismernas förmåga att uthärda
växlingar i temperatur är även mycket
varierande. Man har funnit, att den
maximumtemperatur, vid vilken äggen av fisken
Fun-dulus kunna leva, stiger, om äggen odlas vid
en högre temperatur än normalt. Det måste
här ske en ganska genomgripande förändring,
en »anpassning» av protoplasman under
inflytande av den höjda temperaturen. Hos de
varmblodiga djuren sammanhänger förmågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
