Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ansjovis - Anslag - Anslagsmaskin - Anslagsvinkel - Anson, George - Anson, sir William Reynell - Ansonia - Ansorge, Konrad - Anst, Andst - Anstiftare - Anstående - Ansvarighet - Ansvarighetslag - Ansvarig utgivare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1067
Anslag—Ansvarig utgivare
1068
ett storartat ansjovisfiske drives, i synnerhet
vid Siciliens, Korsikas, Frankrikes och
Spaniens kuster. Fisket försiggår under mörka
nätter på försommaren med tillhjälp av
bloss. När fiskstimmen lockats av ljuset,
omringas de med garn, blossen släckas, och
fiskarna skrämmas på garnen med puls.
Saltad utgör a. en ganska viktig handelsvara,
sardell. Vad man hos oss allmänt i handeln
kallar a. är kryddad v a s s b u k, Clupea
sprat-tus. Jfr S i 11 s 1 ä k t e t. F. A. S. (Lönnb.)
Anslag. 1. Offentliggörande av en
ämbets-myndighets beslut på så sätt, att å för
allmänheten tillgänglig plats inom
ämbetsverkets lokal eller (i fråga om domstolar) å
rättens dörr anslås underrättelse om beslutet.
Olovligt borttagande av kungörelse är belagt
med bötesstraff (se straffl. kap. 10 § 19).
2. Visst penningbelopp, som förening,
korporation, kommun, folkrepresentation o. s. v.
beviljar för angivet ändamål. Om anslag,
som beviljas av Riksdagen, se Statsanslag
och Statsreglering.
3. (fr. touche). Det sätt, varpå man
nedtrycker tangenterna å piano eller orgel för
att frambringa den rätta tonen; själva
instrumentets »spelart» el. egenskap att vara
mer eller mindre lättspelt. Man skiljer
mellan tungt och lätt anslag, hårt och mjukt
anslag o. s. v. För spelaren äro två huvudarter
av anslag möjliga: 1 e g a t o och staccato
(se dessa ord).
4. En projektils slående mot ett
föremål, även med särskilt avseende på därvid
alstrat ljud.
Anslagsmaskin, en i yllefabriker bruklig
maskin för torkning av tyger, bestående av
ett långsträckt torkskåp, genom vilket det
fuktiga tyget passerar i flera vindlingar och
utsättes för inverkan av i motsatt riktning
passerande torkluft.
Anslagsvinkel, den vinkel, som kulbanans
tangent i anslagspunkten gör med målets yta.
Anson [ä’nsn], George, lord A., eng.
amiral (1697—1762). Gjorde under en 1740—44
utförd världsomsegling med en mindre
eskader strandhugg i Peru och Chile och tog ett
rikt byte från spanjorerna. Han besegrade
1747 vid Kap Finisterre i grund fransmännen
under Jonquière och upphöjdes till pär. Som
förste amiralitetslord (sedan 1751 och med ett
kort avbrott till sin död) var A. kraftigt
verksam för flottans omdaning och uppnådde 1761
högsta flaggmansgraden (»admiral of the
fleet»). Han utgav 1748 en länge läst och
omtyckt skildring av sin världsomsegling.
Anson [ä’nsn], sir William Reynell,
baronet, engelsk rättslärd (1843—1914). Blev
1881 föreståndare för All souls college vid
Oxfords universitet. Universitetets representant
i underhuset sedan 1899, ägde han en
betydande auktoritet i undervisningsfrågor, var
1902—05 parlamentssekreterare i
undervisningsministeriet och hade som sådan
väsentlig andel i genomförandet av ministären Bal-
fours skolreform 1903. Hans »The law and
custom of constitution» (2 bd, 1881) är ännu
huvudarbetet i engelsk statsrätt.
Ansonia [änsåu’nio el. änsö’nio], stad i s.
Connecticut, U. S. A., 80 km n. n. ö. om New
York, vid Naugatuck; 17,643 inv. (1920).
Järnverk, mässingsbruk och urfabriker.
Anso’rge, Konrad, tysk musiker (f. 1862),
utmärkt pianist och piano pedagog. Hans
kompositioner (kammarmusik, orkesterverk,
pianostycken, sånger m. m.) utmärka sig ofta
för egenartad, inåtvänd stämning.
Anst, A n d s t, danskt härad i s.
Nörre-jylland v. och s. v. om Kolding, 334,71 kvkm,
16,037 inv. (1921). Är höglänt och backigt
med en del skog och mossar men ganska
bördigt. Socknen med samma namn omfattar
44,71 kvkm och har 1,770 inv. (1921).
Anstiftare, den, som uppsåtligen förleder
annan till brott. Anstiftare straffas i
allmänhet, som vore han själv gärningsman;
dock kan straffet nedsättas, om anstiftaren
så tidigt, att brottet kunnat avvärjas, gjort
vad på honom ankommit för att förmå
gärningsmannen att avstå från verkställigheten.
Jfr 3 kap. straffl. Den, som utan resultat
gjort försök att förleda annan till brott, är
enligt regeln fri från straff. Se dock art.
Strafflagarna och Uppmaning till
brott.
Anstående säges en bergart el. malm vara,
då den i form av sammanhängande berg och
hällar el. lager förekommer i dagytan eller
på visst djup därunder och ej uppträder
endast såsom isolerade spridda block och stenar.
Ansvarighet, skyldighet att bära de
rättsliga följderna av en handling eller
underlåtenhet. Viktiga fall av särskilt reglerad
ansvarighet äro följande. För
regeringsåtgärder åligger ingen rättslig ansvarighet
konungen, varemot för de rådslag och yttrade
meningar, som föregått besluten, ansvar åligger
statsrådets ledamöter enligt särskild
ansvarighetslag av 10 febr. 1810 (se
Ministeransvarighet). Inom häradsrätt är
ordföranden (häradshövdingen eller hans
ställföreträdare) ensam ansvarig för rättens beslut,
såvida han ej blivit överröstad av enhällig
nämnd. För brottsligt innehåll i tryckt skrift
åligger författaransvar, om skriften är
periodisk, en ansvarig utgivare (se d. o.). I andra
fall riktas talan mot boktryckare, som
emellertid genom att uppvisa författarens
(översättarens, utgivarens) egenhändiga och
bevittnade namnsedel kan leda ansvaret över
på denne; saknas å skriften boktryckarens
namn och är han ej känd, ansvarar utspridare
(se vidare T ryckfrihet).
Ansvarighetslag, se Ansvarighet.
Ansvarig utgivare, person, som erhållit
hinderslöshetsbevis för utgivande av tryckt
periodisk skrift samt i och därmed bär det
juridiska författaransvaret för dess innehåll.
Hinderslöshetsbeviset är rent personligt,
meddelas ej åt t. ex. ett bolag, går ej i arv o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
