Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ansgariiföreningar - Ansikte el. Anlete - Ansiktsnerven - Ansiktsros - Ansiktssmärkta, Fothergilles ansiktssmärta, Tic douloureux, Trigeminiusneuralgi - Ansiktsvinkel - Ansjovis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Ansikte—Ansjovis
1066
ar väcktes av prästmannen i Västerås stift
H. J. Lundborg (d. 1867). Han grundade ett
stort antal lokala missionsföreningar och
uppgjorde planen till en den svenska
hednamissionens riksorganisation. 1865, jämt tusen år
efter Ansgarius’ död, förenade sig
missionsföreningarna inom Värmland till Värmlands
ansgariiförening, vilken snart
efterföljdes av liknande föreningar i andra
landsdelar. Dessa föreningar anslöto sig till en
början till Evangeliska fosterlandsstiftelsen,
men numera tillhöra de flesta Svenska
missionsförbundet, där antalet ansgariiföreningar
(i Uppland kallade ansgariiförbund) nu är 35.
Se E. J. Ekman, »Den inre missionens
historia» (II—III, 1898—1900).
Ansikte el. Anlete är i anatomisk
bemärkelse den del av framhuvudet, som ligger
mellan pannan eller de övre ögonbågarna och
underkäkens undre ben. Man särskiljer en
större, övre del, överkäksskelettet, som
ut-göres av två stora överkäksben och en hel
del småben. Tillsammans bilda de en
benstomme, som begränsar ögonhålorna nedåt,
utåt omsluter näshålans nedre del samt
bildar taket i munhålan. Den andra
beståndsdelen av ansiktsbenen är underkäksbenet, som
är rörligt förbundet med tinningbenen.
Mellan huden och skelettet finnes i ansiktet ett
tjockt lager mjuka delar, som bestå av fett
(utom över näsan och ögonlocken).
Musklerna äro anordnade cirkulärt eller
radiefor-migt omkring öppningarna i ansiktet och
kunna härigenom öppna eller sluta dessa.
Särskilt kring munnen äro de starkt
utvecklade. Musklerna utspringa i allmänhet från
skelettet men fästa sig i huden och
åstadkomma vid sina sammandragningar flera av
de för ansiktet karakteristiska hudfårorna.
De rörelser, som sålunda uppstå i huden
(t. ex. pannans rynkning), äro ofta uttryck för
sinnesrörelser och stå i mimikens tjänst;
ansiktsmusklerna kallas därför även mimiska
muskler. Förlamning av den till en
ansikts-halva förlöpande ansiktsnerven åstadkommer
en karakteristisk snedhet i ansiktet
(ansikts-förlamning). (T. R.)
Ansiktsnerven, se Hjärnnerver.
Ansiktsros, se Rosfeber.
Ansiktssmärta, Fothergills a n s i k t
s-smärta, Tic douloureux, T r i g e m
i-nus neuralgi, kallas en sjukdom, som
utmärker sig genom anfallsvis uppträdande,
häftiga smärtor i ansiktets känselnerver, de s. k.
trillingnerverna (nervi trigemini). Vanligen
är endast den ena trillingnerven angripen och
ofta endast en av dess grenar. De svårare
fallen av sjukdomen äro lyckligtvis sällsynta.
Vanl. framkallas sjukdomen av förkylning
eller yttre våld. Smärtornas intensitet är
mycket olika; de smärtor, som stundom förekomma
i de svåraste fallen, torde höra till de
våldsammaste, som människan kan erfara. Bot är i
de flesta fall möjlig efter längre eller kortare
tid, men stundom är varje behandling frukt-
lös. Bland medel, som med fördel användas,
må nämnas elektricitet och massage samt
kinin. Stundom kan man häva sjukdomen
genom en kirurgisk åtgärd, avskärning av den
sjuka nerven (neurotomi) eller borttagande av
ett stycke av densamma (neurektomi) ovanför
det angripna stället. (Ljd.)
Ansiktsvinkel, den vinkel, som en linje,
dragen genom två av profilens mest
framskjutande punkter, bildar med en vågrät linje.
Utvisar, om el. hur mycket käktrakten
skjuter framom
ansiktets överdel
(se Pro gnati).
Camper (1722—
89) var den
förste, som drog
en
ansiktsvinkel. Han lät
vågräta linjen
gå från yttre’
hörselöppningen
till en liten
benspets (kännbar
genom huden),
som springer
fram vid
näsöppningens underkant; andra
linjen drog han
från pannans
mest
framspringande
punkt till
fram-tändernas yttersida. Ansikts-vinkeln kan
också mätas på
andra sätt. Nu-
mera dragés den vanligen (enligt en
överenskommelse mellan Tysklands antropologer,
den s. k. Frankfurter Verständigung) så,
att vågräta linjen går från mittpunkten
av yttre hörselöppningens övervägg till
djupaste stället på ögonhålans underkant och
sneda linjen går från mitten av sömmen
mellan pann- och näsben till mitten av
överkäkens yttre underkant.
Ansikts(profil)-vin-keln mätes bäst med ett särskilt instrument,
s. k. stång-goniometer. A. växlar hos olika
raser från omkr. 90° till inemot 60°. Vinkeln
är mindre hos negrer än hos vita, än mindre
hos högre apor och synnerligen liten hos
flertalet däggdjur, t. ex. hunden eller hästen.
Barnets a. är större än vuxnas; grekiska
bildverk visa ofta en onaturligt stor a. Rbg.
Ansjovis, Engrau’lis enchrasi’cholus, en vid
Sveriges kuster sällsynt sillfisk, som skiljer
sig från våra övriga sillarter därigenom, att
nosens spets skjuter fram förbi underkäkens.
Några gånger ha enstaka exemplar fångats
vid bohuslänska kusten och i Östersjön, men
sitt egentliga hem har ansjovisen i de
varmare delarna av Atlanten, på den europeiska
sidan, samt i Medelhavet, där sedan srammalt
Ansiktsvinkeln hos en neger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
