Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antarktis, Antarktien, Antarktika el. Sydpolslandet - Djurvärld - Antarktisk - Antavla - Ante - Antecedentier el. Antecedentia - Ante Christum natum - Antecipera el. Anticipera - Antedatera - Ante diem - Antediluviansk - Antedon - Antefix - Antejustinianska rätten - Antelami, Benedetto - Antell, Herman Fritjof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1079
Antarktisk—Antell, H. F.
1080
geografi) området men endast på skilda
ställen finnes i det antarktiska, och den stora
sjöelefanten, Macrorhinus leoninus,
vilken finnes framför allt på Kerguelen och
Syd-georgien. Fåglar förekomma, vad
individmängden beträffar, synnerligen talrikt. En
rikedom på stormfåglar utmärker framför
allt det subantarktiska området, men blott
några få arter överskrida packisens gräns och
häcka på den antarktiska landmassan.
Karak-tärsfåglarna för A. äro pingvinerna,
som leva tillsammans i oerhörda massor. Av
de fem inom den antarktiska zonen
förekommande arterna äro blott tvenne, k e j s a
r-pi n g v i n e n, Aptenodytes forsteri, och
adeliepingvinen, Pygoscelis adeliae, i
sin utbredning inskränkta till denna zon. De
övriga breda även ut sig längre mot n.,
där också andra arter stöta till. Sålunda går
deras utbredningsområde i n. till kusterna
av Nya Zeeland och Australien, Tristan
da Cunha, öarna s. om Afrika samt
Falklands-öarna; dessutom finnes en art på
Galapa-gosöarna. Andra antarktiska representanter
för fågelvärlden äro den svarthuvade
skarven, Phalacrocorax atriceps,
antarktiska labben, Megalestris antarctica, samt
den intressanta Chionis (se d. o.). Den
antarktiska piplärkan, Anthus
antarcti-cus, vilken finnes på Sydgeorgien, är den enda
subantarktiska sångfågeln. Kustfiskarna
inom A. äro till 90 % representanter för
familjen Nototheniidae (se d. o.); de flesta övriga
tillhöra fam. Zoarcidae. Märklig är
förekomsten av en simpa, Sclerocottus schraderi. Av
oceanis ka fiskar märkas arter av bl. a.
familjerna Argentinidae, Myctophidae,
Gadi-dae, Macruridae, Cyclopteridae m. fl. Rend.
Anta’rktisk, eg. »mitt emot stjärnbilden
Stora björnen», belägen mitt emot nordpolen,
d. v. s. vid sydpolen; hörande till sydpolen,
sydpolarisk, sydpolär.
Antavla, tabellformig framställning av en
persons anor.
A’nte, lat. prep., före, ingår i flera
sammansättningar (se nedan).
Antecede’ntier el. A n t e c e d e’n tia,
föregåenden, föregående tilldragelser. Med en
persons a. menas hans föregående liv, särskilt
de handlingar, som karakterisera honom i
moraliskt hänseende.
A’nte Chrfstum nätum, lat., förk. a. C h r.
n., före Kristi födelse.
Antecipera el. A n t i c i p é r a, uppbära
något (penningar eller deras värde) i förskott;
i bildlig bemärkelse: göra, njuta, emottaga,
taga kännedom om något i förväg.
Antecipera säges t. ex. om en författare, då han
medvetet el. omedvetet framställer såsom klart
och tydligt något, som först i det följande får
sin förklaring el. bevisning. — Subst.: A n t
e-cipatiön el. Anticipatiön (se d. o.),
An t eci pér i n g el. Anticipèring.
Antedatèra en skrivelse, en skuldsedel el. dyl.,
d. v. s. teckna ett äldre datum än det rätta.
Antefix.
A’nte diem, lat., före dagen, före (den
utsatta) tiden, i förtid.
Antediluviänsk, eg. från tiden före
syndafloden ; urmodig, löjligt el. opraktiskt gammaldags.
Antèdon, se Hårstjärnor.
Antefi’x, i antik
arkitektur
ornament i terrakotta
på nedre kanten av
templets tegeltak
(se vidstående bild).
Antejustiniänska
rätten, beteckning
dels för hela den
romerska rätten
före den stora kodifikation av densamma, som
kejsar Justinianus (527—565 e. Kr.) lät
verkställa, dels även särskilt för de lagar och
juridiska skrifter, av vilka Justinianus lät bilda
sin corpus juris. Jfr Huschke,
»Jurispruden-tiae antejustinianae quae supersunt» (6:e uppl.
1908—11). Jfr Romersk rätt.
Antela’mi, Benedetto, ital. skulptör och
arkitekt, verksam omkr. 1177—1233.
Uppförde 1196 ff. baptisteriet i Panna och ledde
utförandet av dess rika skulpturutsmyckning.
Av hans egen hand är här bl. a. en storslagen
kristusstaty. Andra skulpturer i
domkyrkorna i Parma och Borgo San Donnino. A. var
en av norra Italiens främsta konstnärer under
det romanska tidevarvet. Se Zimmermann,
»Oberitalische Plastik» (1897). H. W-n.
Ante’ll, Herman Fritjof, finländsk
donator (1847—93). Avlade till en början
medicinska examina och ägnade sig efter arvet
av en betydande förmögenhet (1874) först
åt vetenskapliga och
praktiska
medicinska studier i Paris
men hängav sig
därefter mer och mer
åt studier i
numis-matik och åt sina
omfattande
samlarintressen. Förutom
en storartad
samling av svenska mynt
och medaljer,
ursprungligen grundlagd av skalden
Snoilsky, hopbragte
han betydande
sam
lingar av konstverk, etnografiska föremål,
historiska arbeten och verk, belysande Sveriges
och Finlands historia m. m. Alla dessa
storartade och dyrbara samlingar jämte en fond å
en million mark donerades 1893 till
grundläggande av ett finländskt nationalmuseum. Av
sin till 2,360,000 mark uppgående förmögenhet
testamenterade A. dessutom till Hälsingfors
universitet 850,000 mark till resestipendier
för yngre vetenskapsmän, till svenska lyceet
i Vasa 100,000 mark samt till Vitt.-, hist.- och
ant.-akademien och Nordiska museet i Sverige
100,000 kr. var.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
