Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antependium - Antepenultima - Anteponera - Antequera - Anterer - Anteridium - Anterotika - Antesignani - Anteversion - Antevs, Ernst Valdemar - Anthaxia - Anthem - Anthemion - Anthemios från Tralles - Anthemis - Anthericum - Anthesterion - Anthoine, François Paul - Anthomyia, Anthomyidae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Antepenultima—Anthomyia
1086
Antependium från Eskilstuna kyrka. Omkr. 1300.
altarbeklädnader ha använts sedan
medeltiden; det äldsta, som bevarats i Sverige,
härstammar från 1100-talet. De utföras av
sammet eller siden, ofta i de liturgiska färgerna
(se Liturgisk färg), och orneras med
inskriptioner, bilder eller symboliska
framställningar.
Antepenu’ltima, tredje stavelsen från slutet
i ett ord.
Anteponèra, ställa framför. Se
Inteckning. Subst.: Antepositiön.
Antequera [-kä’ra], stad i s. Spanien, prov.
Malaga, 35 km n. n. v. om staden Malaga.
31,654 inv. (1921). Har ett moriskt slott och
en triumfbåge från romartiden. Handel med
vin, olja och frukt samt fabrikation av
yllevaror, papper, socker och tvål.
Antèrer, se Ståndare.
Anteridium kallas hos de högre
kryptogamerna det organ, varest spermatozoiderna
bildas. Se vidare Befruktning,
Fortplantning, Generationsväxling
och Kryptogamer.
Anterötika, se Antafrodisiaka.
Antesignäni, de romerska soldater, som
bevakade härens hederstecken, signum, samt
alltså kämpade i första ledet. Fr. o. m.
Caesar synas de ha utgjort en särskild, utvald kår.
Anteversiön, se Kvinnosjukdomar.
A’ntevs, ErnstValdemar (f. 1888 20/u),
fil. dr och docent i geologi vid Stockholms
högskola 1917. Han företog 1916 geologiska
undersökningar på Beeren eiland och 1918 vid
Isfjorden på Spetsbergen; deltog 1920 i G. De
Geers geokronologiska expedition till
Nordamerika, där han senare för amerikansk
räkning fullföljt arbetena. Bland hans
utgivna arbeten må här anföras: »Die Gattungen
Thinnfeldia und Dicroidium» (1914), »Die
Jah-resringe der Holzgewächse ... als klimatischer
Indikator» (1917), »Postglacial marine
shell-beds in Bohuslän» (1917), »Die liassische Flora
des Höörsandsteins» (1919), »Senkvartära
nivåförändringar i Norden» (1921), »The
recession of the last ice sheet in New England»
(1922), »The big tree as a climatic measure»
(1923), »On the Pleistocene history of the
Great Basin» (1923). G. D. G.
Antha’xia, se Praktbaggar.
Anthemion (i mitten) och
meander (upptill och
nedtill).
Anthem [änpem], eng. (förvrängning av
antifoni; se d. o.), ett slags gamla
engelska kyrkomusikstycken, mellanting mellan
kantat och motett. De äro komponerade till
text ur bibeln eller liturgien och sjungas ännu
i brittiska kyrkor. — The national anthem,
nationalhymnen »God save the king».
Anthèmion kallas i den antika konsten ett
vågrätt ornamentband
med målade eller i
relief framställda,
stiliserade växtmotiv,
vanligen lotus och
palmetter, som särskilt i
jonisk och korintisk
stil användes till
utsmyckning av
kolonnhalsar, kapitäl och
ge-simser och ofta
före
kommer i de målade lerkärlens dekoration.
Anthémios från T r a 11 e s (i Lydien),
arkitekt, byggde tillsammans med Isidoros fråü
Miletos åren 532—37 Sofiakyrkan i
Konstan-tinopel. Se Byggnadskonsten,
Bysantinsk konst och Sofiakyrkan.
A’nthemis, se Kullblomsläktet.
Anthèricum, se Sandliljesläktet.
Anthesterio’n, blomstermånad, den åttonde
månaden av det fornattiska året.
Omfattade ung. senare hälften av febr, och förra
hälften av mars.
Anthoine [ätcoa’n], Frango is Paul,
fransk general (f. 1860). A., som var född i
den del av Lothringen, som 1871 tillföll
Tyskland, inträdde i artilleriet som menig man,
tjänade på 1880-talet i
Tonkin och Kina,
innehade i början av
1900-talet högre
befäl inom artilleriet
och ingick 1911 vid
generalstaben. Blev
1914 vid
krigsutbrottet generalstabs-chef vid 2:a armén
(Castelnau). Efter
att i okt. 1914 ha
blivit chef för 20 :e
divisionen (under
Maud’huy) och
kämpat vid Arras blev
A. i juni 1915 chef för 10 :e armékåren, som
stred bl. a. i Argonneskogen; han deltog med
sin kår även i slaget vid Somme 1916. I mars
1917 blev A. chef för 4:e armén, som tillhörde
Pétains armégrupp och som under den stora
våroffensiven 1917 uppträdde i Champagne
(mot Moronvilliers). Senare under 1917 blev
A. chef för den nybildade 1 :a armén, som
uppträdde vid Lysfloden och i Yperenområdet
i samverkan med engelsmännen. Var dec. 1917
—juli 1918 generalstabschef under genera)
Pétain. M. B—dt.
Anthomyia, Anthomyidae, se
Blomflugor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
