Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anthonomus - Anthony, Susan Brownell - Anthophila - Anthoxanthum odoratum - Anthozoa - Anthracosis pulmonum, Antrakos - Anthrenus museorum - Anthriscus - Anthropomorphae - Anthurium - Anthus - Anthyllis vulneraria - Anti - Antiapex - Antiarin - Antiaris toxicaria - Anti-Atlas - Antibakteriell - Anti-Balkan - Antiballongkanon - Antibarbarus - Antibes - Antichambre - Antichambrera - Anticipation - Anticipera - Anticoli Corrado
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1087
Anthonomus—Anticoli Corrado
1088
Antho’nomus, se B 1 o m v i v 1 a r.
Anthony [ä’ntøni], Susan Brownell,
Amerikas »grand old woman» (1820—1906),
urspr. lärarinna. Började 1847 en
outtröttlig kamp för kvinnans juridiska, ekonomiska,
sociala och politiska
likställighet med
mannen. Hånad och
förföljd, ofta av sitt
eget kön, verkade
hon även för
nyk-terhetssaken och
stiftade 1852
Nordamerikas första
kvinnliga nykterhetsförening. Omkring 1860
framträdde hon som
en av de förnämsta
ivrarna för
negerslaveriets avskaffande och insamlade
400,000 namn under en adress därom till
kongressen. 1869 stiftade hon de amerikanska
kvinnornas rösträttsförening »National
woman suffrage association», vars ordf, hon
förblev till 1900. 1883 tog hon initiativet
till en sammanslutning av världens alla
olikartade kvinnoföreningar till »International*
council of women» (se d. o.) och 1904 jämte mrs
Chapman Catt till bildandet av »International
woman suffrage alliance» (se d. o.). Var förf,
av det stora, politiskt och kulturhistoriskt
betydelsefulla arbetet »The history of
wo-man’s suffrage» (4 bd, 1881—1902). — Litt.:
I. H. Harper, »Life and work of Susan B. A.»
(3 bd, 1898—1908). (E. H—n.)
Anthöphila, tidigare lat. namn på
stekelfa-miljen honungssteklar, numera kallad
bin i vidsträckt bem. (se B i n).
Anthoxa’nthum odorätum, se Vårbrodd.
Anthozöa, se Koraller.
Anthra’cosis pulmönum, Antrakös, en
sjukdom i lungorna, framkallad av
inträngande kolpartiklar. Se Yrkessjukdomar.
A’nthrax. 1. Brandböld, se M j ä 11 b r a n d.
— 2. SeSvävflugor.
Anthrénus museörum, se Museiängern.
Anthri’scus, se Hundkäxsläktet.
Anthropomo’rphae, se Människoapor.
Anthürium, ett till fam. Araceae hörande
växtsläkte, innefattande omkring 200 arter,
som alla äro hemma i det tropiska Amerika.
De äro fleråriga örter med stora, vanligen i
olika färger vackert skiftande blad med lång
spets och pillik eller hjärtlik bas. Blommorna
äro tvåkönade och sitta i en lång, ofta
spiral-vriden kolv, som vid basen omges av ett stort,
utbrett, ofta praktfullt färgat hölster. Dels
för de vackra bladens skull, dels på grund av
de praktfullt färgade kolvarna och hölstren
odlas många hithörande arter jämte ett stort
antal hybrider och varieteter i varmhus. I
Sverige äro de vanligaste odlade arterna A.
Andraeanum (från Colombia) med livligt
gröna blad, vit eller mot spetsen gulaktig,
nästan rak kolv och hjärtlikt, cinnoberrött
hölster, samt A. Scherzerianum (från
Guatemala och Costarica) med vackert schatterade
blad, spiralvriden, gulröd kolv och
scharlakansrött, någon gång vitt hölster. Den senare
blommade första gången i Europa i Kew vid
London 1862 och har blivit en av de vanligaste
i varmhus förekommande växterna. A.
cris-tallinum m. fl. arter odlas för sina praktfulla
metall- eller sammetsglänsande blad. G. M-e.
A’nthus, se Piplärksläktet.
Anthy’llis vulneräria, se Getväppling.
Anti, framför vokal el. h ant, grek., mot.
Förekommer såsom ganska vanlig
samman-sättningsled dels i vissa från grek,
stammande ord eller deras avledningar och dels i
låneord från nyare språk samt sv. efterbildningar.
I geografiska namn betecknar det en »mitt
emot» något belägen ort o. s. v., t. ex.
Anti-libanon, Antarktis; i medicinen medel mot en
sjukdom, t. ex. antifebrin, medel mot feber; i
teologi, filosofi och politik en, som har
motsatt åsikt, är motståndare, fiende till, t. ex.
antikrist, antikritik, antisemit; i grammatik,
retorik och metrik former, som äro motsatta
andra, t. ex. antiklimax. — I latinska och
romanska ord är anti det lat. ante (se d. o.),
framför, t. ex. antichambrera.
Antia’pex, se A p e x.
Antiarin, den giftiga beståndsdelen i
mjölksaften av Antiaris toxicaria och i det
östasiatiska pilgiftet upas-antiar. I likhet med de
verksamma beståndsdelarna i
fingerborgsblom-man, Digitalis purpurea, påverkar det hjärtat.
Antiäris toxicäria, se Upasträdet.
Anti-Atlas, se Atlas.
Antibakterie’11, se Bakteriologi.
Anti-Balkan, se Balkan.
Antiballongkanon, se
Luftvärnsar-t i 11 e r i.
Antiba’rbarus, ett nybildat ord, som brukar
beteckna vissa arbeten av lexikaliskt och
grammatiskt innehåll, särdeles beträffande
latinska språket, vilka avse att vid detta språks
talande och skrivande förebygga inblandning
av för detsamma främmande ord och talesätt.
Antibes [äti’b], stad vid franska Rivieran,
i depart. Alpes-Maritimes, omkr. 20 km s. v.
om Nizza. 12,768 inv. (1921). Givande fiske.
Parfymfabriker. Mycket besökt turistort.
Antichambre [ätijä’br], fr., yttre rum,
förmak, anmälningsrum.
Antichambrera [-Jäbrè’ra], uppehålla sig i
väntrummen hos högt uppsatta personer, ofta
göra uppvaktning hos; i allm. med bibegrepp
av kryperi och servilism.
Anticipatiön kallas i musiken
föruttagandet av en harmoni, det förtidiga inträdandet
av toner, som tillhöra det först på nästa
starka taktdel följande ackordet och som i
allmänhet dissonera mot den vid deras inträde
rådande harmonien.
Anticipéra, se Antecipera.
Anti’coli Corra’do, stad i mellersta Italien,
prov. Roma, bland Sabinerbergen; omkr. 2,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
