Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antikropp - Antikva - Antikvariat - Antikvarie - Antikvarisk - Antikverad - Antikvitet - Antikvitetsakademien - Antikvitetsarkivet - Antikvitetskollegium - Antilegomena - Antilibanon - Antillerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Antikva—Antillerna
1094
förhindra eller motverka inträdandet av
fy-siologisk-kemiska reaktioner, som ofelbart
skulle äga rum med normala djurs vätskor,
antages detta bero på närvaro av s. k.
antikroppar. De bäst studerade av dessa äro
antitoxinerna (se Bakteriologi).
Antikva, den upprättstående, romanska
bok-stavsformen. A. kallas av fransmännen
carac-tère romain, av engelsmännen roman type. A.
utformades 1470 av den i Venezia verksamme
franske formskäraren och boktryckaren
Nico-las J enson (se denne). A.-bokstavsformen
innebar ett återgående till äldre romanska
förebilder; gotikens inflytande hade under
medeltiden omformat den tidigare romanska
bok-stavsformen till den gotiska, som i
handskrifterna vid tiden för boktryckarkonstens
framträdande var förhärskande och efter vilken
de första lösa trycktyperna fingo sin form.
A. utträngde snabbt det gotiska typsnittet
(frakturstilen) i Italien, Frankrike, Spanien,
Holland och England (dit den kom 1517), och i
Sverige sparas den omkring 1550. I
Tyskland har den haft svårast att vinna insteg.
Jfr B o k t r y c k s t y p. H. L.
Antikvariat el. Antikvarisk
boklåda, bod, i vilken gamla och begagnade
böcker uppköpas och säljas.
Antikvarie, tjänsteman vid Vitterhets-,
his-torie- och antikvitetsakademien; f. n. äro
fyra anställda. Deras chef är
riksantikvarien (se d. o.). A.-titeln användes på
16—1700-talen men var sedan ur bruk och
återupplivades först 1909. — Betecknar
understundom person, som handlar med äldre
och begagnade böcker, fornsaker etc.
Antikvarisk, som angår fornforskning,
fornsaker, äldre böcker o. s. v. (t. ex. a. boklada).
Antikvarisk (länge: Antiqvarisk)
tidskrift för Sverige, en av Vitterhets-,
historie-och antikvitetsakademien genom dess
sekreterare sedan 1864 utgiven tidskrift.
Antikverad, gammal, föråldrad, förlegad, ur
bruk, otidsenlig.
Antikvitet, se F o r nläm n i n ga r.
Antikvitetsakademien, se V i t t e r h e t s-,
historie- och antikvitetsakademien.
Antikvitetsarkivet, se följ. art.
Antikvitetskollegium upprättades av Karl
XI :s förmyndarregering på förslag av
rikskanslern M. G. De la Gardie och ställdes
under ordförandeskap av Georg Stiernhielm
(1667). Kollegiet flyttades 1690 från Uppsala
till Stockholm och ombildades 1692 på
blygsammare fot samt ställdes som
Antikvitetsarkivet vid sidan av Kungl.
biblioteket och Riksarkivet under Kanslikollegiet.
Dess chef var en sekreterare, som jämväl
tjänstgjorde såsom riksantikvarie; Hadorph
blev den förste sekreteraren. Efter hans och
hans efterträdare J. Peringskiölds död
avstannade verksamheten alltmer. Den förnämsta
av de följande sekreterarna, K. R. Berch,
ägnade sig mest åt numismatiken, och efter hans
död (1777) upphörde Antikvitetsarkivets
verk
samhet alldeles. Dess böcker och manuskript
delades 1780 mellan Kungl. biblioteket och
Riksarkivet. Den 1786 omorganiserade
Vitterhetsakademien övertog s. å. vården av
forn-sakerna, manuskriptsamlingen och en del
avskrifter av medeltidsbrev, dess sekreterare
blev riksantikvarie, och 1850 överflyttades till
akademien de kollegiets handlingar, som 1780
kommit till Kungl. biblioteket. Ehd.*
Antilego’mena, »motsagda», kallades de
nytest. skrifter, vilkas rätt att tillhöra
bibelkanon inom vissa församlingar bestreds.
Benämningen a. användes redan på 300-talet av
Eusebius från Caesarea; a. kallas av honom
Jak., Jud., 2 Petri, 2 och 3 Joh., och han
tvekar om Joh. Upp. Jfr Homologumena.
AntilLbanon, se L i b a n o n.
AntiTlerna, ofta använd namnform för
Västindiska öarna (se d. o.). Namnet
härstammar från en sagoö, Antilla, som från
1300-talet förekommer på kartorna, mellan
Kartskiss över Små Antillerna.
Lissabon och Japan. Efter Amerikas upptäckt
ärvdes det av de nyupptäckta Västindiska
öarna. Man skiljer på Stora A. och Små
A., varjämte även Bahamaöarna och de
sydamerikanska kustöarna pläga räknas hit.
Stora A. omfatta Kuba, Haiti, Portorico och
Jamaica, med tillhörande kustöar. Ö. om Stora
A. följa närmast Jungfruöarna (Virgin
islands) och därpå i en båge mot s. ö. och s. de
egentliga Små A. från Sombrero till Grenada
(se kartskissen). De sydamerikanska A. äro
Tobago och Trinidad längst i ö. samt Marga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
