Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antillerna - Antillgroda - Antilliska lantkrabban - Antillströmmen - Antilocapra americana - Antilochos - Antiloper - Antimachos - Antimakass el. Antimakassar - Antimilitarism - Antiministeriell - Antimon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Antillgroda—Antimon
1096
rita, Hermanosöarna, Blanquilla, Tortuga,
Or-chilla, Los Roques, Avesöarna, Bonaire,
Cura-gao och Aruba längs Venezuelas kust. Dessa
senare öar pläga kallas Öarna under vinden
och ökedjan från Trinidad till Portorico Öarna
över vinden. Engelsmännen nyttja dessa
benämningar: Leeward islands och Windward
islands, för den nordliga och sydliga gruppen
av Små A. och för sina besittningar inom
dessa. Bahamaöarna utgöra en nordlig ögrupp
n. ö. om Stora A.; till dem räknas även
Caicos-och Turksöarna. Se f. ö. de särskilda öarna
och Västindiska öarna.
Antillgroda, se Cystignathidae.
Antilliska lantkrabban, Gecarclnus, ett
släkte bland krabbor med tvär bröstsköld.
Den lever största delen av sitt liv på land
i fuktiga hålor på de Västindiska öarna, men
varje år vid regntiden vandrar a. i tusenden
ned till havet för att där lägga sina ägg.
Antillströmmen, se Atlantiska havet.
Antilocäpra americäna, seGaffelantilop.
Anti’lochos (lat. Anti’lochus), son till Nestor.
Var enligt sagan en av de allra förnämsta
bland de yngre hjältar, som deltogo i
grekernas härtåg mot Troja. Näst Patroklos var
han Akilles’ förtrognaste vän. Medan han
räddade sin gamle faders liv, föll han med ära i
strid mot den etiopiske konungen Memnon, på
vilken Akilles sedan hämnades.
Antilöper, den populära benämningen på
en del klövdjur, tillhörande fam. s 1 i
d-hornsdjur, Cavicornia (Bovidae), vilken
uppdelats i flera underfamiljer. Som antilöper
betecknas så mångskiftande former, att någon
bestämd karakteristik knappast kan givas.
I allmänhet äro de smärta, hjortlika djur
med tätt åtliggande hår; oftast finnas horn
hos båda könen; hos en form finnas två par
horn. Största antalet antilopformer
förekommer i Afrika; andra förekomma i Asien och
Europa, en i Nordamerika. De större
arterna leva i stora hjordar, de mindre ofta
parvis. De livnära sig av gräs, löv och andra
växtämnen. De lämna ett gott kött,
förträffligt läder och horn. Antilöper uppträda
redan under miocenperioden. Bland de
synnerligen många antilopformerna må följande
nämnas. 1. Hartbes t-gruppen; omfattar
rätt stora arter, som leva på Afrikas stäpper.
Båda könen bära horn, som äro starkt böjda
en eller två gånger från de grova, tätt
sittande baserna. Till denna grupp höra de s. k.
koantiloperna (se d. o. och
Hartbest), gnuantiloperna (se Gnu). 2.
H ä s t a n t i 1 o p-gruppen, stora afrikanska
arter med sabelböjda (üippotragus) el. raka,
spjutlika (Oryx) horn. (Se vidare M e n d e
s-a n t i 1 o p e n.) 3. Tofsantilo p-gruppen;
omfattar mest små afrikanska former med
en hårtofs mellan de små raka och
spetsiga hornen (Cephalophus) men även den
indiska fyrhornade antilopen,
Tetra-ceros quadricornis (70—80 cm lång), med ett
par små horn mellan ögonen och ett par
något större bakom; honan är hornlös. 4. V a
t-t e n b o c k-gruppen, stora el. medelstora
afrikanska antilöper med framåt bågböjda
horn, som saknas hos honan. 5.
Gasellgruppen, till vilken höra
besoarantilo-pen (se d. o.) och saigaantilopen (se
d. o.) samt g a s e 11-släktet, Gazella, med sina
talrika representanter från Centralasien till
Nord- och Östafrika. (Se vidare Gasell
och Springbock.) 6. Buskboc
k-gruppen med mer el. mindre trekantiga
spiralvridna horn; omfattar bl. a. den största av
alla antilöper, älg- el. elandantilopen
(se d. o.). Hit höra även kudun och n i
1-gaun (se d. o.). 7. Gemsantiloperna;
omfatta utom g e m s e n (se d. o.) bl. a.
snögeten (se d. o.). — Litt.: Sclater och Thomas,
»Book of antelopes» (1891—1900). Lönnb.
Anti’machos (lat. Anti’machus), grek, skald
och grammatiker (i senare hälften av
400-talet f. Kr.). Bland hans endast i fragment
behållna dikter märkes hans epos, »Thebais»,
om de sju hjältarnas och deras söners,
epigonernas, strider mot Tebe. Detta verk har en
viss litteraturhistorisk betydelse såsom
föregångare till den alexandrinska epiken.
Antimaka’ss el. A n t i m ak a’s sa r,
överkast, virkad skyddsduk att lägga på soffor,
stolar etc. Jfr M a k a s s a r o 1 j a.
Antimilitari’sm, eg. en mot militarismen
(se d. o.) riktad rörelse; även vissa
fredsvänners tendens att i krigsmaktens avskaffande
se ett medel för freden; numera vanligen en
från omstörtningspartier utgående rörelse, som
riktar sig mot upprätthållande av statens
väpnade makt och bl. a. yttrar sig i
demonstrationer, föredrag och flygskriftsspridning bland
manskapet i ändamål att, i första rummet hos
de värnpliktiga, väcka ovilja mot
militärtjänsten och undergräva disciplinen.Även inom
Sverige har den försvarsfientliga
propagandan, såsom rörelsen ock kallas, varit
synnerligen verksam, givit anledning till
oroande symtom av insubordination och till
brutalt övervåld, varjämte öppet framställts
uppmaningar att bryta samhällsordningen. Försök
att hejda rörelsen gjordes genom ändringar i
strafflagen 1889 och 1906 (se S t a a f f 1
a-garna), dock utan märkbar f ramgång. Kungl.
propositioner och motioner i samma syfte vid
flera följande riksdagar vunno ej Riksdagens
bifall. Av flera skäl ansåg dock K. m:t
nödvändigt att ägna frågan en närmare
undersökning. Enligt bemyndigande 29 juni 1917
tillkallade krigsministern ett antal sakkunniga
att inom Lant- och Sjöförsvarsdepartementen
biträda med utredning och förslag om
åtgärder mot den försvarsfientliga propagandan.
Dessa avlämnade i okt. 1921 sitt betänkande.
Detta har dock hittills ej lett till någon
kungl. proposition. (G. C.)
Antiministerie’11, fientlig mot ministären.
Antimön, ett metalliskt grundämne, som
innehar den 51: a platsen i det periodiska
systemet (se Atom). A. förekommer i gedigen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
