Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antroposofi - Antroposofiska sällskapet - Antropoteism - Antrustioner - Anträd - Antsirane - Anttola - An-tung - Antwerpen, Anvers (provins) - Antwerpen, Anvers (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1127
Antroposofiska sällskapet—Antwerpen
1128
hel del praktiska konsekvenser av sin
antro-posofi. lian har utvecklat en originell
barnpsykologi och cn därpå byggd
reformpedagogik, som han söker tillämpa i den av honom
grundlagda Waldorfskolan i Stuttgart; i
Stockholm bildades i april 1922 Svenska
Wal-dorfskoleföreningen för att göra den
antroposofiska pedagogiken bekant i Sverige. För
lösande av nutidens samhällsproblem har
Stei-ner uppställt en teori om samhällets
tredelning med särskilda, inbördes självständiga
organisationer för det ekonomiska livet, för
rättsordningen och för den andliga kulturen.
Om antroposofien föreligger en omfattande
litteratur, framför allt av Steiner.
Huvudarbetet är hans »Die Geheimwissenschaft in
Um-riss» (5:euppl. 1913). F.ö.må nämnas: Steiner,
»Wie erlangt man Erkenntnisse der höheren
Welten?» (1919) och »Die Kernpunkte der
so-zialen Frage» (s. å.; »Den sociala frågans
kärnpunkter», 1920); F. Rittelmeyer, »Vom
Lebenswerk Rudolf Steiners» (2:a uppl. 1921);
R. Steiner o. A. Steffen, »Om Rudolf
Steiners uppfostrings- och undervisningskonst»
(1922). Tvenne tidskrifter äro organ för
antroposofien, månadsskriften »Die Drei» (Stutt
gart) och veckoskriften »Das Goetheanum»
(Dornach), varjämte för den sociala
tredelningen särskilt utgives veckotidningen
»Drei-gliederung des sozialen Organismus»
(Stuttgart). S—e.
Antroposöfiska sällskapet, se A n t r o p
o-8 o f i.
AntropoteFsm, läran om det gudomligas och
det mänskligas identitet.
Antrustiöner kallades hos frankerna på de
merovingiska konungarnas tid de friborna
franker, som voro anställda i den kungliga
hirden fin truste dominicd).
Anträd, tabell, som i form av träd med
jämn förgrening framställer en persons
förfäder så, att personens eget namn (el. vapen)
står vid roten och hans förfäders vart och
ett vid sin gren; ett släktträd däremot
utgår från stamfadern och framställer hans
ättlinga r.
Antsira’ne, stad och frihamn vid Diégo
Sua-rez (se d. o.), Madagaskar; omkr. 7,000 inv.
A’nttola, finsktalande socken i mellersta
Finland, S:t Mickels län; 237 kvkm, 3,035
inv. (1922).
An-tung, hamnstad i Manchuriet, Kina,
prov. Mukden, nära Yaluflodens mynning;
84,000 inv. (1921). Järnvägsförbindelse med
Mukden och med det koreanska
järnvägs-systemet. Traktathamn 1903, kom A. i verkligt
bruk först 1907. Dess viktigaste handels- och
exportvaror äro silke och timmer.
A’ntwerpen, flarn., fr. Anvers, Belgiens
nordligaste provins, 2,832 kvkm, 1,037,753
inv. (1923). A. är en bördig slätt, i ö.
avbruten av Kempens ödsliga hedar. Bevattnas av
Schelde och dess bifloder och ett vitt utgrenat
kanalnät. Huvudstad är Antwerpen.
A’ntwerpen, flam., fr. A n v e r s, stad i n.
Belgien vid Schelde, 75 km från öppna havet;
huvudstad i prov, med samma namn. 300,321
inv. (1923), med förstäderna Borgerhout,
Ber-chem, Merxem, Hoboken, Deurne och Wilryck
457,173. A. är Belgiens främsta hamn- och
handelsstad och en av Europas största
sjöstäder. Staden är jämte Berchem och Borgerhout
omsluten av fästningsvall, bastioner och grav.
De gamla stadsdelarna ligga åt flodsidan. I
Antwerpen på 1500-talet. Samtida kopparstick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
