Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antropologi - Antropologiska sällskap - Antropometri - Antropomorfism - Antropopatism - Antroposofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Antropologiska sällskap—Antroposofi
1126
varieta umane» (1900) ; Martin, »Lehrbuch der
Anthropologie in systematischer Darstellung»
(1914). Rbg.
I den äldre filosofien, t. ex. hos Boström,
kallades psykologien ofta antropologi, men
detta språkbruk är numera föråldrat.
Antropolögiska sällskap, sällskap för
antro-pologisk forskning. Särskilt böra nämnas:
»Société d’anthropologie de Paris», »Royal
an-tliropological institute of Great Britain and
Ireland», »Deutsche Gesellschaft für
Anthropologie, Ethnologie und Urgeschichte»,
»Berli-ner Gesellschaft für Anthropologie,
Ethnologie und Urgeschichte», »Wiener
anthropolo-gische Gesellschaft», »Societä Romana di
Antropologia». »Antropologiska sällskapet i
Stockholm» stiftades i mars 1873 och tog 1877
namnet »Svenska sällskapet för antropologi
och geografi» (se d. o.).
Antropometri, ett av belgiern Quételet
bildat ord, mätning av människan, läran om
människans mått. I äldre tider (redan i gamla
Egypten) drevs människomätning av
konstnärer, som sökte finna en kanon, d. v. s. ett
rättesnöre för måttens förhållande till
varandra, en på grund av variationen rätt
hopplös strävan. Nyare tiders a. härstammar dels
från nämnde Quételet, som mera var
statistiker än antropolog, dels från antropologien,
som till stor del bygger på mätningar och som
danat noggrant måttsystem såväl för kroppen
som för benstommen. Statistikens uppsving i
nyare tid har också haft betydelse för
antropo-metrien, särskilt genom Galtons och Pearsons
arbeten. Engelska tidskriften »Biometrika»
behandlar ofta antropometriska frågor.
Praktisk tillämpning fick a. genom det av
Alph. Bertillon (se denne) på 1880-talet
skapade antropometriska systemet till
igenkännande av förut straffade brottslingar.
Systemet har nyttjats i Fiankrike och många andra
länder. I stället nyttjas nu oftast fingeravtryck
(se d. o.). — Litt.: Quételet, »Anthropométrie
ou mesure des différentes facultés de 1’homme»
(1871): Livi, »Antropometria» (1900). Rbg.
Antropomorfi’sm, förmänskligande, t. ex. då
man tänker sig naturkrafterna såsom
personliga eller tillägger Gud mänskliga egenskaper.
Först hand i hand med antropomorfismen
inträder den egentliga mytbildningen. Det är ur
denna åskådning den religiösa bildande
konsten uppspirat. — Litt.: T. Segerstedt, »Till
frågan om polyteismens uppkomst» (1903).
Antropopati’sm, den åsikt, som tillägger
översinnliga väsen mänskliga känslor och
lidelser. Adj.: Antropopätisk.
Antroposofi, en gren av den moderna
teo-sofien, som grundlagts av den tyske
vetenskapsmannen Rudolf Steiner (se denne)
efter den brytning, som jan. 1913 inträdde
mellan Teosofiska samfundets tyska sektion,
vars generalsekreterare Steiner var, och
samfundets president. Sektionens medlemmar
tvungos då att utgå ur samfundet, varefter
Steiner och hans anhängare bildade en ny
or
ganisation, som kallade sin livsåskådning för
antroposofi. Rörelsens ledning utövas
fortfarande av Steiner, som i Dornach nära Basel
i det s. k. Goetheanum bildat en »fri högskola
för andevetenskap» och i flera länder vunnit
anhängare. I Sverige bildades redan i febr.
1913 det Antroposofiska sällskapet genom
utbrytning ur Teosofiska samfundet. Detta
sällskap har lokalavdelningar i Stockholm,
Norrköping och Finspång.
Enligt Steiner är antroposofien den
kunskap, som människan genom översinnlig
forskning kan förvärva om den högre värld,
som ej är tillgänglig för våra sinnen. För
en sådan forsknings möjlighet måste man
genom särskilda övningar i koncentration och
meditation utveckla sin andes fördolda
krafter och även utbilda sin förmåga att i
symboler fatta andliga föreställningar. Men ej
blott sådana teoretiska förmögenheter måste
för den andliga erfarenhetens vinnande
bringas till utveckling, utan hela sinnets
förädling är av ej mindre vikt. »För att taga
ett steg framåt i antroposofien måste man
taga tre steg framåt i moralen.» Men de
förmögenheter det härvid är frågan om finnas
till anlaget hos alla människor, ehuru så få
bringat dem till utveckling. Antroposofien
gör anspråk på att stödja sig på en lika
viss och omedelbar erfarenhet som
sinneskun-skapen, ehuru denna erfarenhet fattas av
högre, rent andliga kunskapsorgan. Liksom
vid annan erfarenhet måste ock vid den
andliga kunskapen förståndets prövning strängt
anlitas; ja, farorna för illusioner äro på detta
område än svårare att undvika, och den
kritiska självprövningen är ännu mera av
behovet påkallad. Det är med anlitande av sådana
medel för att tränga djupare in i verkligheten
än de vanliga vetenskaperna, som Steiner
anser sig kunna vederlägga all materialism och
agnosticism och bygga upp en idealistisk
världsåskådning, som lämnar detaljerade svar
på oändligt mycket mer, än vad filosofien
förut drömt om. Hans andevetenskap
känner människoandens öden före födelsen till
jordelivet och efter döden, liksom den ock gör
anspråk på att djupare kunna blicka in i
människans väsen och livet här på jorden än den
på sinnlig erfarenhet grundade vetenskapen.
I de allmänna grunddragen har den
antroposofiska livsåskådningen och
världsuppfattningen många beröringspunkter med den
gamla indiska visdomen och den väsentligen
på denna byggda moderna teosofien. Men den
bygger sina läror ej på andras auktoritet utan
på egen erfarenhet och förståndsprövning och
står därför mera självständig gent emot
Orientens traditioner än andra former av teosofi.
Den söker avsiktligt förbinda till en högre
enhet orientens översinnliga idéer och
västerlandets empiriska vetenskap. Särskilt är den
djupt påverkad av kristendomen, och
»kristusprincipen» intager en central ställning i
dess system. — Steiner har ock utdragit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
