Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antwerpen, Anvers (stad) - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Antwerpen
1130
båge kring dessa går en krans av bulevarder
på platsen för de äldre fästningsvallarna, och
utanför följa de nya stadsdelarna med stadens
större offentliga parker (Parc, Pépinière). I
stadskomplexets mitt ligger centralstationen.
Livligaste handelsgatan är Place de Meir,
halvvägs mellan centralstationen och floden.
Därintill ligga kungl. palatset och Börsen. I
den äldsta stadens mitt reser sig i
imponerande storhet den gamla katedralen. Vid
Grande place (Stortorget) kvarstå Hotel de
ville (rådhuset), en ädelt formad
renässansbyggnad, uppf. 1561—65 av Cornelis Floris
(se denne), och några gamla vackra gavelhus,
bl. a. armborstskyttarnas ryktbara gilleshus
(1516). Den gamla staden har till stor del
bevarat sin ålderdomliga prägel med tätt
sammanbyggda kvarter. Fri utsikt vinnes först
vid kajerna, där man från promenadterrasser
(promenoirs) ser ut över det öppna landskapet
på andra sidan floden. — Av A:s äldre
monumentalbyggnader är katedralen den
förnämsta. Den är Nederländernas största och
vackraste kyrka. Dess östparti började byggas
1352, det sjuskeppiga långhuset fullbordades
omkr. 1500. Norra tornets höga, genombrutna
stenspira uppfördes vid början av 1500-talet.
Bl. kyrkans talrika konstverk finnas tre
målningar av Rubens. Den sengotiska S:t
Ja-kobskyrkan innesluter familjen Rubens’
gravkapell. Rubens’ barndomshem och flera av de
gamla skrånas gilleshus kvarstå. Steen, en
del av den gamla borgen vid Schelde, förr säte
för inkvisitionen, är nu antikvitetsmuseum.
Det gamla Plantinska tryckeriet (se
Plan-t i n) är bevarat som Plantin-Moretusmuseum,
varjämte A. äger ett kungligt museum, som
vid sidan av Bryssels är Belgiens främsta.
Konstakademi, konservatorium och
handelshögskola finnas. A:s börs hör till
världsmarknadens viktigaste. Den nuv. börsbyggnaden
är uppförd på samma ställe som den gamla,
Europas äldsta anläggning i sitt slag, som var
byggd 1531 och förstördes genom eldsvåda
1858 (jfr Börs). — Stadens zoologiska
trädgård är en av Europas förnämsta. Hamnen är
tillgänglig för djupgående fartyg, och därtill
sluter sig i n. ett storartat system av dockor
och hamnbassänger. År 1922 var tonnaget av
anlöpande skepp i A:s hamn 15,047,634 ton.
Belgiens storartade transitohandel, framkallad
genom landets gynnsamma läge mellan
Europas främsta handels- och industricentra och
dess goda järnvägsförbindelser åt alla håll,
tar till stor del sin väg över A. Före
världskriget var A. av stor vikt även för v.
Tysklands handel. Av största betydelse är A.
som stapelplats, framför allt för kaffe från
Brasilien och gummi och elfenben från Kongo.
Stadens industri är betydande och omfattar
diamantsliperier, tobaks-, socker- och
spetsfabriker, bryggerier och brännerier. — I A.
hölls sommaren 1920 7 :e olympiaden. (E. L-r.)
Historia. A., som omtalas redan på 300-talet
och på 1000-talet kom sig upp genom sillfiske.
erhöll en verklig betydelse först efter Brygge»
förfall i slutet på 1400-talet, då de talrika
utländska handelshusen överflyttade från
Brygge till A. Detta upplevde nu och fram på
1500-talet sina mest lysande dagar. Då
byggdes dess arkitektoniska mästerverk, konster
och vetenskaper blomstrade, och som ett av
världshandelns förnämsta centra samt som
Europas erkänt förnämsta fabriksstad
samlade staden betydande rikedomar. I början
på 1500-talet hade staden över 200,000 inv.
Under nederländska frihetskriget inträdde
A:s tillbakagång. 1576 blev det under »det
spanska raseriet» skövlat och bränt av den
spanska soldatesken, som avlivade 6,000 av
A:s invånare, och 1585 intogs det efter en
lång belägring av Alexander Farnese, som
sände alla dess protestantiska invånare i
landsflykt. Ett svårt slag för A. som
handelsstad blev den i westfaliska freden 1648
holländarna tillerkända rättigheten att hålla
Scheldes mynningar stängda för alla
främmande fartyg. Bestämmelsen förblev
gällande till 1863, ehuru den var suspenderad
under det franska väldet 1795—1814 och
under Belgiens förening med Nederländerna
1815—30. Vid 1800-talets början stod A.
allra lägst och hade mindre än 40,000 inv.,
då Napoleon, som insåg A:s strategiska vikt,
anvisade medel till byggande av två dockor
och en vågbrytare. (Ths.)
A. har alltid varit av stor militär betydelse
och har därför sedan äldsta tider varit starkt
befäst. Under 1800-talet har staden
upprepade gånger försetts med nya och alltmer
utvidgade befästningar under ledning av den
bekante ingenjörgeneralen Brialmont. Under
åren omedelbart före världskriget hade
ytterligare utvidgningar gjorts. Fortgördeln var
framskjuten på ett avstånd av 16—18 km
Kartskiss över Antwerpens befästningar 1914.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
