Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anundsjö (socken) - Anundsjön (sjö) - Anura - Anuradhapura, Anuraga - Anus - Anvapen - Anvers - Anvisning el. Assignation - Anzae - Anzengruber, Ludwig - Anzin - Anzio - Anzoátegui - Anåfjället - A och O - Aomori el. Awomori - Aorist el. Aoristus - Aorta, Stora kroppspulsådern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1135
Anundsjön—Aorta
1136
Lägstaån med Lägstasjön. — Bergshöjder:
Solberget (593 m ö. h.), Brännte,
Karpsjö-kasen, Skållberget, Gammaltratten,
Gädd-tjärnsberget, Sörflärkemiddagsberget,
Uvsjö-berget m. fl. I A. finnas prov.-läkare,
distriktsveterinär och apotek. Tillhör Härnösands
stift, Ångermanlands nordvästra kontr.
Anundsjön, sjö i n. ö. Ångermajaland;
Anundsjö socken, Västernorrlands län.
Ge-nomflytes av Moälvens huvudgren,
Anundsjö-ån, som uppstår i denna sjö genom
samman-flödet av Norra Anundsjöån (Solbergsån el.
Kubbeån) och Södra Anundsjöån (Gensjöån).
50 m ö. h.; omkr. 6 kvkm; längd i ö.—v. omkr.
8 km. S. om dess v. ända ligger Anundsjö
järnvägsstation vid Norra stambanan och strax
ö. om dess utlopp Mellansels järnvägsstation.
Anüra, »stjärtlösa», se Groddjur.
Anurädhapura, Anuräga, ruinstad i n.
delen av Ceylon, en av buddhisternas heliga
platser. 437 f. Kr.—750 e. Kr. var A.
Cey-lons huvudstad, fylld av buddhistiska kloster
och tempel och andra praktbyggnader. Till A.
fördes Buddhas ena hörntand och ett heligt
fikonträd från Ganges’ strand (jfr B o d h i).
Änus, tarmkanalens bakre (nedre) öppning
hos djuren. Hos en del djur (fåglar, kräldjur,
amfibier ävensom några lägre däggdjur)
mynna a. samt köns- och urinorganen ut
genom en gemensam öppning i kloaken (se
Kloakdjur). Människans a. hålles sluten av två
ringmuskler. Jfr Avföring.
Anvapen, se Begravningsvapen.
Anvers [uttal i Belgien ävä’rs, i Frankrike
ävä’r], franska namnet på Antwerpen.
Anvisning el. A s s i g n a t i ö n (i lagspråk
även kallad invisning), en skriftlig handling,
varigenom utgivaren (assignanten)
anmodar en annan person (as signat) att
till en tredje person (assignatär)
utbetala ett visst penningbelopp. En a.,
utfärdad i överensstämmelse med checklagen,
kallas check (se d. o.). Om a. av postverket
(även telegrampostanvisning) se
Postanvisning.
Anzac, namn, bildat av
begynnelsebokstäverna i »Australian (and) new Zealand army
corps» och betecknande såväl denna armékår
som det område på Gallipolihalvön, där
kåren landsteg. Se Dardanellerna
under världskriget.
Anzengruber [a’ntsongröbor], L u d w i g,
österrik, dramatiker o. novellförf. (1839—89),
i ungdomen skådespelare. I hans många
folkskådespel, till större delen författade på
landsmål och wiendialekt, skildras sedliga och
religiösa konflikter med realistisk kraft och ofta
i varmt poetiska färgtoner. A:s »Der Pfarrer
von Kirchfeld» (1870) gjorde honom med ett
slag berömd. Det utmärker sig för sin starkt
antiklerikala tendens. Året därpå följde ett
av hans berömdaste verk, »Der Meineidbauer»
(1871). Bland hans övriga verk må nämnas
»Die Kreuzelschreiber», »Der
G’wissens-wurm», »Das vierte Gebot», »Der ledige Hof»
och »Der Doppelselbstmord». Av dessa ha
uppförts i Sverige
»Samvetets mask»
(1907, 08) och »En
gård utan husbonde»
(1883). A. skördade
framgångar även med
sina bondenoveller, av
vilka ett par översatts
till svenska, samt med
sina tvenne märkliga
romaner »Der
Schand-fleck» (1876; »En
skamfläck», 1897) och
»Der Sternsteinhof»
(2 bd, 1886; »Helen Zinshofer», 1898). — Litt.:
S. Friedmann, »L. A.» (1902); K. Kinzel, »A.
als Dramatiker» (1907); A. Feierfeil, »L. A.»
(1908); W. Bolin, »L. A.» (1897). (O. W-n.)
Anzin [äzä’], stad i n. Frankrike, i dep.
Nord, vid Escaut; 13,790 inv. (1921). Är
huvudort inom ett stort koldistrikt.
Anzio [a’ntsiå], Porto d’, se Antium.
Anzoåtegui, stat i Venezuela, vid Karibiska
havet; i s. bildar Orinoco gräns. 43,300 kvkm,
103,573 inv. (1921). Boskapsskötsel.
Viktigaste produkter äro kaffe, kol och hudar.
Huvudstad är Barcelona.
Anåfjället, fjällmassiv i mellersta
Härjedalen, mellan Ljusnan och Mittån; Tännäs
socken. Två toppar nå upp till resp. 1,347 och
1,301 m ö. h.
A och O, se A, sp. 2.
Aomori el. A w o m o r i, stad i Japan på
nordkusten av Hondo, vid den från
Tsugaru-sundet inträngande bukten Mutsu-wan. 48,933
inv. (1920). Järnvägsförbindelse med Tokyo
och Hirosaki. Viktig hamnstad.
Aori’st el. A o r i’s tus, en grekisk
verbalform, som betecknar handlingens inträdande
utan hänsyn till varaktighet eller
upprepning och är det vanliga berättande tempus
(jfr passé défini i franskan); motsvaras i
andra språk dels av imperfektum, dels av
perfektum. — Om a. i sanskrit se Tempus.
Ao’rta, Stora kroppspulsådern,
den inom bröst- och bukhålan belägna
centralstammen i blodomloppet, vilken för blodet
från hjärtat ut till kroppens olika delar; är
i sin övre del hävertartad omböjd.
Hos de övriga däggdjuren äro aortans lopp
och förgreningar i det väsentligaste desamma
som hos människan. Hos kräldjur och
groddjur delar den sig i två halvbågar, en till
höger och en till vänster, som först i bukhålan
mötas och bilda en gemensam stam. Av dessa
halvbågar bibehåller sig hos däggdjuren blott
den vänstra, medan hos fåglarna däremot
blott den högra kvarstår. Hos fiskarna utgår
den egentliga aortan ej från hjärtat utan från
föreningen av de blodkärl, som föra det
arte-riella blodet från gälarna, dit detta blod
kommit såsom venöst från hjärtat genom en s. k.
gälaorta, som förgrenat sig till varje gälbåge
och dess många gälblad. (T. R.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
