Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aortit - Aosta - Aosta, Emanuele Filiberto - À outrance - a. p. - Apa - Apacher (indianstam) - Apacher (pöbel) - Apage - Apalacher - Apalacherna - Apalachicola, Appalachicola - Apam - Apanage - Apanteles - Aparri, Apari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1137
A or tit—Aparri
1138
Aortit, inflammation i aorta (se d. o.).
Ao’sta, stad i ital. prov. Torino bland
Alperna, 583 m ö. h., vid uppfartsvägen till de
båda passen Stora och Lilla S:t Bernhard, i
Dora Balteas dalgång; omkr. 7,000 inv. Den
vackra dalgången, Val d’A., är känd för sina
mineralkällor. A. var romarnas Augusta
Praetoria.
Ao’sta, E m a n u e 1 e Filiberto, hertig
av A., ital. prins och militär (f. 1869), äldste
son till konung Amedeo (se denne). Innehade
under världskriget
befälet över 3:e
armén. Hans uppgift
vid de upprepade
anfallen på
Isonzo-fronten, varvid 3:e
armén kämpade på
frontens södra del,
var synnerligen
fordrande, men han
ansågs ha visat en
framstående
förmåga särskilt vid
erövringen av Görz i
ang. 1916. Hans
militära egenskaper
skulle sannolikt föranlett hans utnämning till
överbefälhavare efter Cadorna, om det icke
ansetts olämpligt att i ett så allvarligt
ögonblick pålägga en furstlig person
ansvaret för arméns öde. Sedan 1895 g. m.
prinsessan Hélène av Orléans, dotter till
greven av Paris. M. B-dt.
A outrance [a oträ’s], fr., till det yttersta.
Bekant är Gambettas lösen guerre d outrance,
»krig till sista man», under kriget 1870—71.
a. p., förkortning för anni praese’ntis, lat.,
det innevarande årets, el. anni pra^te^iti, lat.,
det förflutna årets, el. anno passa’to, it.,
han-delsterm för det förflutna året.
Apa. 1. Se A p o r. — 2. Benämning på
två slags stormsegel, dels st agap an, som
är det nedersta stagseglet mellan de två
ak-tersta masterna, dels gaffelapan, som är
ett saffelsegel på stormastens bakre kant.
Se Segel.
Apacher [-aTJ- el. -a’J-], indianstam, den
sydligaste av den athapaskiska språkgruppen,
ett krigiskt nomadfolk, fordom utbrett över
Arizona, New Mexico och de mexik.
nordstaterna Chihuahua, Sonora och Durango.
Numera återstå endast omkr. 7,000 individer,
nästan samtliga inneslutna på vissa
reservationer i Arizona. I allmänhet ägnade sig
apacherna endast i mindre skala åt jordbruk,
odling av majs, bönor och pumpor. De voro
i huvudsak ett jägarfolk. Oaktat
strömmarna voro fiskrika, förtärde de av
religiösa skäl dock aldrig fisk. Ej heller dödade
de björnar. Kvinnorna förfärdigade
synnerligen vackra, rikt ornamenterade korgar.
Såsom bostäder tjänade under nomadlivet
enkla hyddor av grenar och ris. Stammen
omfattade ett stort antal små stammar med
skilda dialekter. Efter européernas ankomst
blevo de till sist ryttarfolk och strövade
över vida områden i södern ända ned till
Jalisco i Mexiko, livnärande sig
huvudsakligen av jakt och plundringar. I hela
sydliga västern spridde apacherna under sina
djärva hövdingar skräck och fasa bland
nybyggarna. Mest ryktbara av dessa hövdingar
voro Cochise, Nachi och den först nyligen vid
närmare 100 års ålder avlidne Geronimo.
Efter äventyrliga, strapatsrika fälttåg i de
otillgängliga urskogsområdena i norra Sierra
Madre-bergen, varvid de hade emot sig såväl
nordamerikanska som mexikanska trupper,
understödda av skaror av indianska överlöpare,
blevo de sista fria apachebanden på 1880-talet
inringade och efter hårdnackat motstånd
tvungna att kapitulera. Största delen fördes
till San Carlos-reservationen. Ett mindre
antal rymde emellertid tillbaka till Mexiko
och lever där ännu i de vidsträckta, öde
bergstrakterna n. om de bofasta
tarahumariindia-nernas område ett fritt jägarliv.
Apache-fientligheter ha förekommit så sent som i
november 1900, då ett band gick till anfall
mot mormonfarmerna i Chihuahua. — Se
vid-stående plansch. C. V. H-n.
Apacher [apa^er], i Paris benämning på
den värsta pöbeln, som genom våldsdåd gör
gatulivet osäkert.
A’page, grek., vik hädan! gå bort!
Apalacher [-la’tjer], ett av Floridas mest
kända indianfolk av muskhogeanstammen. De
besöktes först av spanjorerna inemot mitten
av 1500-talet och skildras av dessa som ett
jordbrukande, flitigt, välmående folk med
tappra krigare. De försvarade tappert sina
områden mot erövrarna men blevo efter år
1600 småningom kuvade och kristnade.
Omkring 1700 anföllos de av engelsmän och
indianer, varvid byar och odlingar förstördes
och ett par tusen män bortfördes som slavar.
1804 återstodo endast 14 familjer av denna
vid de vitas ankomst så mäktiga stam. Är
nu utdöd. C. V. H-n.
Apala’cherna, berg, se A p p a 1 a c h e r n a.
Apalachicola [äpalätJikåuTa],
Appalachi-cola, flod i Florida, s. ö. U. S. A. Utfaller
i Apalachicola bay av Mexikanska viken. 160
km lång och segelbar.
Apam [apa’n], stad i Mexiko, staten Hidal
go, 92 km n. ö. om staden Mexico. Medelpunkt
för statens storartade pulqueproduktion.
Apanage [apanä’J] (av lat. panis, bröd),
underhåll, särskilt medel, som på grund av
beslut av folkrepresentationen utgå till icke
regerande medl. av regenthuset. Anslaget till
monarken kallas vanligen civillista (se d. o.).
I Sverige utgå f. n. apanage till kronprinsen
(192,000 kr.) samt till hertigarna av
Västergötland och Närke (vardera 26,000 kr.).
Apa’nteles, se Parasitsteklar.
Aparri’, Apari, hamnstad på n. kusten
av ön Luzon, Filippinerna, vid mynningen av
Cagayanfloden: omkr. 18.200 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
