Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apart - Apáthy, István - Apati - Apatin - Apatisk - Apatit - Apbrödsträdet, Baobab - A. p. C. eller A. p. C. n. - Apel, Äppelträd - Apelblad, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Apart—Apelblad
1140
Apbrödsträd, Adansonia digitata.
Apa’rt, adv., avsides, för sig själv; brukas
ibland i äldre teaterpjäser för att ange, vad
en person talar tyst för sig själv.
Förekommer även som adj. i betydelsen underlig.
Apäthy [å’päti], I s t v ä n, ungersk zoolog
o. anatom (1863—1922), prof, i zoologi och
jämförande anatomi vid univ. i Szeged. A.
har för första gången lyckats att med hjälp
av en speciell färgningsmetod hos ryggradslösa
djur påvisa trådstrukturerna i nervelementen,
de s. k. neurofibrillerna. A. har även för en
del fall påvisat, att dessa fibriller förbinda
olika neuroner, ett resultat, som dock
knappast får generaliseras.
Apati, sjuklig likgiltighet för intryck och
oförmåga till reaktion. — I den stoiska
filosofien och hos cynikerna betecknade a. det
eftersträvade sedliga idealet av frihet från
sinnesrörelser, sinneslugn.
Apatin [å’paton], stad i n. Jugoslavien,
i Vojvodina, dep. Backa, vid Donau; omkr.
14,000 inv., varav 90 % romersk-katolska
tyskar. Är den största tyska kolonien mellan
Donau och Theiss.
Apatisk, håglös, försoffad, känslolös.
Apatit, ett i sexsidiga prismor
kristalliserande kalciumfosfat med klor eller fluor,
innehållande 54—55 % kalk, CaO, 41—42 %
fosforsyra, P2O5, samt omkr. 4 % fluor eller
omkr. 7 % klor. Mineralet finnes i små
mängder såsom mikroskopiska stänglar och korn
i de flesta bergarter och ingår likaledes med
någon el. några tiondels procent i de flesta
lösa jordslag Samlat i större kvantiteter
finnes det i en del bergartsgångar i Kanada, s.
Norge och Lappland samt ingår dessutom med
åtskilliga procent i flera av våra viktigaste
järnmalmer (Kiruna, Gällivare, Grängesberg).
Är råmaterial för framställning av fosfor,
thomasfosfat och andra
fosforsyregödnings-ämnen. A. G. H.
Apbrödsträdet, B a o b a b, Adansonia
digi-täta, träd, tillhörande familjen Bombacaceae.
Det växer i tropiska Afrika. Av alla kända
träd har detta den grövsta stammen; den blir
över 8 m tjock, med 18—21 m långa grenar,
som utbreda sig åt alla sidor och av sin egen
tyngd sänka sig mot marken, så att ofta ett
enda dylikt träd på avstånd ser ut som en
liten lund. Det hela bildar en ofantlig massa
med handformigt delade blad, bland vilka de
stora, långskaftade blommorna och de ätliga
frukterna nedhänga i tallös mängd. G. M-e.
A. p. C. eller A. p. C. n., förk. för A’nno
post Chri’stum nätum, lat., året (det och det)
efter Kristi födelse.
Apel, Äppelträd, Pyrus mälus,
fruktträd, sannolikt härstammande från Kaukasus
och sedan urminnes tid odlat i Europa.
Bladen äro grovsågade, undertill håriga;
blommorna, som sitta i flocklik ställning,
ljusröda, till sist nästan vita. Fruktens kärnhus
är femrummigt, med två frön i varje rum.
Surapeln, Pyrus silvestris, med undertill glatta
blad, har sannolikt icke bidragit till
uppkomsten av de odlade äppelträden. Se vidare
Äpple. G. M-e.
Apelblad, Jonas, reseskildrare (1718—86),
adjunkt i grekiska och hebreiska i Uppsala.
Blev 1762 lärare för hertig Karl (Karl XIII),
fick lagmans titel 1763 och adlades 1766. Av
betydelse för Sveriges litteraturhistoria äro
A :s på Uppsala bibliotek förvarade
handskrifter: ».\nonymi et pseudonymi Sueciæ»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
