Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apenninerna - Apenninska halvön el. Italienska halvön - Apenrade - Apepsi - Apera spica venti - Aperçu - Aperea - Aperientia, Aperitiva - Aperiodisk - Apéritif - Aperitol - Apertin - Apertometer - Apertur - À peu près - Apetal - Apetalae - Apex - Aphaenogaster barbara - Aphania - Aphaniptera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1145
Apenninska halvön—Aphaniptera
1146
äro avrundade och sakna vildhet, dalarna äro
vattenfattiga och vegetationen torftig.
Endast där bergen stupa rätt ned i havet, såsom
vid Rivieran och kring Neapelbukten,
utvecklar sig en yppig växtlighet. Bland
Abruz-zerna påträffas ännu vargar och någon gång
björnar. Ingenstädes nå A. snögränsen, och
glaciärer saknas helt och hållet, över A. leda
talrika pass, bl. a. Altare (495 m), Bocchetta
(780 m) och la Cisa (1,042 m) i Liguriska A.,
Pistojapasset (1,200 m) och la Futa (903 m) i
Etruskiska A. Över många pass gå järnvägar.
Talrika tunnlar.
A. ingå som ett led i det stora systemet
av tertiära bergskedjor, som omgiva
Medelhavet, och anses över de Liguriska A.
sammanhänga med Alpernas dinariska del (se
Alperna) och över s. delen av Sicilien med
Atlas i Afrika. A. utgöra resultatet av de
veckningar, överskjutningar, instörtningar
och nivåförändringar i olika riktningar, som
försiggått inom Medelhavet sedan senare
delen av tertiärtiden, fortsatt långt in i
kvar-tärtiden och ännu icke äro helt avslutade.
A. bestå till största delen av sandsten,
märgel, skiffrar och kalksten (med marmor,
Carrara), tillhörande krit- och tertiärtiderna
(eocen, miocen och pliocen). Dessutom
förekomma i underordnad grad triasavlagringar,
i Abruzzerna juraavlagringar samt inom ett
brett bälte innanför kusten n. och s. om Rom
samt omkring Neapel unga lavaområden från
delvis ännu verksamma vulkaner (Vesuvius);
Kalabriska A. skilja sig från de övriga A.
genom stora områden, uppbyggda av
porfy-riska och granitiska erupti vbergarter samt
gnejser och andra kristallina skiffrar.
A:s morfologi är utbildad av fluvial erosion
och bär till skillnad från Alpernas icke prägel
av glacial påverkan, varför hela
landskapstypen är vitt skild från den alpina. Endast
de högsta delarna av A. buro under istiden
lokala glaciärer. — Se bilder på vidstående
plansch. E. L-r; H. A-nn.
Apenninska halvön el. Italienska
halvön, se Italien.
Apenrade, se Aabenraa.
Apepsi, frånvaron av pepsin i magsaften.
Jfr Dyspepsi och Magsjukdomar.
Apèra splea ve’nti, se K ö s a.
Apergu [-sy’], fr., kort framställning,
översikt.
Aperèa, se Marsvin.
Aperie’ntia, A per i ti v a, avförande medel.
Aperiödisk kallas en rörelse, varigenom en
kropp närmar sig sitt jämviktsläge utan att
utföra periodiska svängningar kring
detsamma. Instrument, t. ex. gal va nometrar, vilkas
rörliga delar utföra en a. rörelse, tillåta
vanligen en snabbare avläsning än de vanliga.
ApéritFf, fr., aptitretande likör eller
cocktail före måltiden.
Aperitol [ å’l], avföringsmedel, blandning
av fenolftaleinets estrar med ättiksyra och
iso-valeriansyra; det ges i dos av minst U? g.
Huvudbyggnaden på Apertin.
Apertin, herrgård i s. Värmland; Stora Kils
socken. Utgör omkr. 2 mtl och omfattar 617
har, varav 183 har åker, tax.-värde 237,900
kr., ägare K. öman. A., vars huvudbyggnad
delvis härstammar från 1600-talet och bl. a.
ägts av adliga ätten von Gertten, är mest
känd på grund av sägnerna om den även av
Fröding skildrade »gamla grevinnan på
Gam-pertin». Av gamla kyrkogården från
1600-talet finnes endast ett litet kapell kvar. O. Sjn.’
Apertomèter, en anordning för att mäta den
numeriska aperturen. Se A b b e, E., A p e
r-t u r och Fotografiska objektiv.
Apertür, öppning; numerisk a. kallas
produkten av sinus för halva öppningsvinkeln hos
det strålknippe, som sammanbrytes i ett
optiskt system, och brytningsindex hos det
framförliggande mediet. Av denna konstant bero
såväl ljusstyrkan hos den erhållna bilden som
systemets upplösningsförmåga; ju större
numerisk apertur, desto ljusstarkare är bilden
och desto finare detaljer förmår systemet
klart återgiva. Odts.
A peu près [apöprä’], fr., i det närmaste.
Apetäl, en i växtsystematiken ofta använd
beteckning för dikotyledoner utan kronblad.
Ape’talae, tidigare en växtgrupp i Jussieus
naturliga system. I nu allmännast följda
system ingår A. i Archichlamydeae.
A’pex, lat., spets; de fornromerska
prästernas mössa; hjälmprydnad. — Jordens a.
är den punkt på himmelssfären, mot vilken
jordens rörelse i ett visst ögonblick är riktad.
Då jorden på ett år beskriver sin bana kring
solen, kommer alltså jordens apex att under
samma tid förflytta sig ett varv runt hela
himmelssfären. — Solsystemets a., den
punkt på himmelssfären, mot vilken hela
solsystemets fortskridande rörelse i rymden är
riktad. Denna punkt är enligt de flesta
bestämningar belägen i stjärnbilden Herkules
ej långt från stjärnan Vega i Lyran. — Den
punkt på himmelssfären, som ligger
diametralt motsatt det ena eller andra apex, kallas
a n t i a p e x. S. A—f.
Aphaenoga’ster ba’rbara, en myrart, vida
bekant för sin redan av Salomo kända vana
att samla vinterförråd av frön (se Myror).
Aphänia, se S a p i n d a c e a e.
Aphani’ptera, se Loppor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
