Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apostel - A posteriori - Apostill - Apostladagar och Apostlafester - Apostlagärningarna - Apostolat el. Apostoliskt ämbete - Apostolisk - Apostoliska fäder - Apostoliska kanones - Apostoliska konstitutioner - Apostolisk församling - Apostolisk konung - Apostolisk kyrka - Apostolisk succession
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
A posteriori—Apostolisk succession
1166
på hans martyrdöd eller på hans verksamhet
som byggmästare). Jakob d. y. med
tygval-karstaven (han dödades av en pöbelhop och
fick nådestöten med en dylik stav). Matteus,
svärd eller hillebard (han dödades med svärd).
Simon, såg (sågades ihjäl). Judas Taddeus,
knölpåk. Mattias, yxa. I Sverige
förekommer apostlaserien icke sällan i kyrkliga
väggmålningar. Varje apostel är där ofta målad
i samband med ett av kyrkans 12
invigningskors (se d. o.). Stundom äro alla apostlarna
försedda med språkband, å vilka
trosbekännelsen är skriven, uppdelad i 12 delar. I
altarskåp ser man dem synnerligen ofta
skulpterade. Under protestantisk tid bruka de ofta
målas på läktarbröstningar, med varje apostel
porträttartat målad i en fyllning. Berömda
plastiska apostlaframställningar äro Peter
Vischers bronsstatyetter på
Sebaldusmonu-mentet i Nürnberg (fullbordat 1519) samt
Thorvaldsens statyer i Frue Kirke i
Köpenhamn. Jfr Evangelisterna.
A posteriori (lat., med underförstått parte,
del), »från den senare delen», d. v. s. följden.
Kunskap a p. är en kunskap, som grundar sig
på erfarenheten. Motsatsen är a priori. Adj.:
Aposteriörisk.
Aposti’11, tillägg till en urkund, ansökan
el. annan skrift; anmärkning el. glossa i
kanten av en skrift, postskriptum.
Apostladagar och Apostlafester kallas
högtider till apostlarnas ära, vilka inrättades
under den kristna kyrkans äldre tid och
medeltid. I de protestantiska kyrkorna äro de
avskaffade — i den svenska kyrkan först år
1741 och slutgiltigt, sedan de 1743 åter
införts, 1772. I den katolska kyrkan firas
numera endast Petrus’ och Paulus’ dag (29 juni)
av folket såsom egentlig helgdag, men
prästerskapet firar i sina böner och
andakts-övningar även de övriga.
Apostlagärningarna, lat. A’cta apostolörum,
den sista av Nya testamentets historiska
böcker, är enl. traditionen författad av Lukas. A.
innehåller en framställning av den kristna
kyrkans grundläggning och skildrar
evangeliets utbredning i Judéen och Samarien samt
dess segertåg genom Pauli mission i den
antika världen, tills det hinner Rom. I kap.
1—12 är Petrus huvudpersonen, i kap. 13—28
äro Paulus och hans mission föremålen för
skildringen. A. är liksom Lukas’ evangelium
tillägnad en viss Teofilus. Olika källor äro
av förf, använda. I senare hälften, i stycken,
där »vi» användes, vill man se Lukas’ egna
dagboksanteckningar från hans deltagande i
flera av Pauli resor. Innehållet vittnar om
samvetsgrannhet i berättandet,
framställningen är klar och livlig, och språket, liksom
det i Lukas’ evangelium, är jämförelsevis ren
grekiska. Enligt en vanlig uppfattning
stammar A. från 70- el. 80-talet; några forskare
vilja dock datera skriften till tiden före år 64,
enär den slutar med notisen om Pauli tvååriga
fångenskap i Rom utan att nämna hans död.
Apostolat el. Apostoliskt ämbete
betecknar i allmänhet varje ämbete och
myndighet, som utövas genom en från Kristus
medelbart eller omedelbart utgående sändning.
Den romerska (påvliga) stolen kallar sig i
särskild mening den apostoliska såsom det
fortlevande apostolatets ämbete.
Apostolisk, vad som på ett eller annat sätt
står i sammanhang med någon apostels liv
eller lära. Se även följ, artiklar.
Apostoliska fäder kallas inom kyrkan
författare, som anses ha varit omedelbara
lärjungar till apostlarna. Dessa äro Barnabas,
Hermas, Klemens av Rom, Ignatius,
Polykar-pus, Papias och författaren av brevet till
Diognetus. Den litteratur, som hänföres till
dessa fäder, är i huvudsak en efterbildning
av apostlarnas sändebrev till
församlingarna, men det själavårdande syftet är icke
uppburet av samma höga ande, som
genomströmmar de nytestamentliga apostlaskrifterna.
Deras skrifter äro utg. av Harnack m. fl. (2:a
uppl. 1894) och av F. X. Funk (2:a uppl. 1906).
Apostoliska känones kallas en
kyrkorätts-lig samling av 85 synodalbeslut (canones),
som på 400-talet hoparbetats av syriska
teologer. Dessa kyrkliga lagbud äro hämtade
från de apostoliska konstitutionerna (se d. o.),
från synodens i Antiokia beslut 341 och från
en del andra källor.
Apostoliska konstitutioner kallas en
samling kyrkorättsliga stadgar i 8 böcker, vilken
uppger sig vara ett från apostlarna
härstammande arv, som genom biskop Klemens av
Rom överlämnats till kyrkan.
Beståndsdelarna i denna kyrkoordning äro av den s. k.
Pseudo-Klemens, troligen en präst från
Syrien, mot slutet av 300-talet tendentiöst
samarbetade ur mycket skiftande källor. De äro
bäst utgivna av F. X. Funk (1905).
Apostolisk församling, ett hedersnamn på
de av apostlarna själva grundlagda kristna
församlingarna, såsom de i Jerusalem, Rom,
Antiokia, Efesos och Korint. Dessa
församlingar tillerkändes i de första kristna
århundradena en särskilt auktoritativ ställning.
Apostolisk konung, en titel, som påven
Sylvester II år 1000 förlänade Ungerns förste
kristne konung, den helige Stefan. I nyare
tid har påven Klemens XIII 1758 förnyat
denna hederstitel för det ungerska kungahuset.
Apostolisk kyrka, benämning på den
kristna kyrkan i l:a årh., medan den ännu stod
under apostlarnas och deras lärjungars
ledning. Den rom.-katolska kyrkan kallar sig
apostolisk, emedan påven betraktas som
innehavaren av aposteln Petri stol. Irvingianerna
kalla sin kyrka katolsk-apostolisk.
Apostolisk succession, »apostolisk följd»,
Den katolska kyrkan uppställer den fordran
på giltigheten av en prästvigning, att den i
oavbruten ordningsföljd leder sitt ursprung
från någon apostel. Bland icke katolska
kyrkor åberopar sig den svenska likaledes
på en varken vid övergången till
protestan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
