Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apostolisk succession - Apostoliskt symbolum - Apostolisk vikarie - Apostolisk välsignelse - Apostrof - Apostrofera - Apotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Apostoliskt symbolum—Apotek
1168
tismen eller senare avbruten apostolisk
succession. J. Hdr.*
Apostoliskt sy’mbolum (lat. Symbolum
apo-sto’licum el. Sy’mbolum minus el. Credo), det
till sin upprinnelse första av de tre s. k.
ekumeniska, för den kristna världen
gemensamma symbola (se Symbolum) el.
trosbekännelserna, vilket attribut dock är missvisande
så tillvida, som den grek.-kat. kyrkan aldrig
använt detta symbolum. — Det har
utvecklats ur det s. k. Symbolum romanum, som
urspr. var en dopbekännelse, antagligen en
utvidgning av dopbefallningen i
missionsbu-det Matt. 28: 19, vars trinitariska formel blev
den stomme, som småningom försågs med allt
flera bestämningar. Stoffet ordnas till en
harmoniskt tredelad bekännelse med tre led
i varje del: »Jag tror på en Gud fader,
alls-mäktig — och på hans enfödde son, Jesus
Kristus, vår herre — och på den helige
Anden, köttets uppståndelse och en helig katolsk
kyrka», vilken formulering nu är bestyrkt.
En andra utgångspunkt var en särskild
kris-tologisk bekännelse i samband med
nattvards-liturgien. Ur denna inflöto några satser,
varmed formelns mellersta (kristologiska) del
utvidgades. Denna bekännelse fixerades i
lärostriden under biskop Zephyrinus (198—
Rom med anledning av den monarkianska
217). Den avfattades på grekiska, då ännu
kyrkospråk i den romerska församlingen, och
än i denna form känd genom ett brev från
biskop Marcellus av Ancyra till påven Julius I
337 el. 338. Först senare upptogs den lat.
texten, bekant genom Rufinus, till allmänt bruk.
Från Rom gick detta symbolum vidare och
behandlades i början med stor frihet. Vi känna
ett betydande antal dopbekännelser, mer eller
mindre avvikande från den romerska. I Rom
uppkom under 3:e el. 4:e årh. legenden om
dess ursprung från apostlarna. I följd härav
började man nu vaka över varie dess ord och
tillät varken ändringar eller tillägg. Det
begagnades vid gudstjänsten i den rom. kyrkan
men utbyttes där i 6:e årh. mot det
niceno-konstantinopolitanska symbolum. Under 6:e,
7:e och förra delen av 8:e årh. använde Rom
det sistnämnda vid dopet och i
mässliturgien vid gudstjänsten. Senare sker åter ett
utbyte av dopbekännelse. Från mitten eller
senare hälften av 5:e årh. hade nämligen den
galliska kyrkan haft ett symbolum, ett
dot-tersymbolum till det gammalromerska. Detta
urspr. sydgalliska symbolum blir rådande inom
frankernas rike, kommer därifrån till Rom
och undantränger den konstantinopolitanska
trosbekännelsen vid dopet. På detta galliska
symbolum överflyttas nu sägnen om
modersymbolens apostoliska ursprung, och det
blir gällande som hela den västerländska
kristenhetens. Inom nordiskt kyrkoliv har N. F.
S. Grundtvig med synnerlig styrka hävdat
värdet av det apostoliska symbolum som det
urspr. vittnesbördet om den sanna
kristendomen och som »ordet af Herrens egen mund».
Litt.: Hahn, »Bibliotek der Symbole und
Glaubensregeln der alten Kirche» (2 uppl.
1877) ; Caspari, »Ungedruckte Quellen zur
Ge-schichte des Taufsymbols und der
Glaubens-regel» (1866—69) ; densamme, »Alte und neue
Quellen zur Geschichte des Taufsymbols»
(1879) : A. v. Harnack, »Das apostolische
Glau-bensbekenntnis» (1892, flera uppl.; sv. övers,
av Fr. Fehr) ; F. Kattenbusch, »Das
apostolische Symbol» (1894—1900) ; I. Kunze,
»Glau-bensregel, heilige Schrift und Taufbekenntnis»
(1899); J. Hausleiter, »Trinitarischer Glaube»
(1920) ; H. Lietzmann, »Die Anfänge des
Glau-bensbekenntnisses» (1921). A. G-w.
Apostolisk vikarie, titels dels för påvens
ställföreträdare i sådana länder, där ingen
katolsk biskop finnes, dels för utomordentliga
påvliga sändebud. Det nuv. apostoliska
vikariatet Sverige omfattade till våren 1892 även
Norges katolska församlingar, men sedan dess
finnas apostoliska vikarier i både Stockholm
och Kristiania, båda med biskops rang och
värdighet. I Danmark är det katolska
episko-patet också företrätt. För Finland invigdes en
apostolisk vikarie sommaren 1923. (B. A.)
Apostolisk välsignelse, den välsignelse, som
meddelas av påven i hans egenskap av Petri
efterträdare.
Apostrof [ ä’f]. 1. Den retoriska figur, med
vilken man vänder sig till en frånvarande
person, såsom vore han närvarande, t. ex. då
Tegnér i minnestalet över Luther efter åtskilliga
betraktelser över tidsandan och
tidsförhållandena avbryter sig själv med orden: »Förlåt
mig, ädle Luther!» — 2. Ett skrivtecken,
utgörande ett komma i radens övre kant (’),
varmed betecknas, att en bokstav eller en hel
stavelse blivit utelämnad, t. ex. s a d’ eller
s a’ i st. f. s a d e. — A. användes även för
att beteckna genitiven av ord, vars sista
bokstav är s, x el. z, t. ex.: Berzelius’ kemi.
Apostrofera [ strå-], förse ett ord med
apostrof; i tal direkt vända sig till någon;
försmädligt tilltala el. utfara mot någon.
Apotek. För drivande av apotek erfordras
i Sverige apoteksprivilegium (se
d. o.). Själva apoteksrörelsen normeras
hu-sudsakligen genom farmakopéer (se d. o.),
medicinaltaxor el. apotekartaxor och genom
apotekarreglemente. Om den apoteken
förbehållna rätten till handel med och tillverkning
av »apoteksvaror» se d. o. Apoteksväsendet
står under överinseende av Medicinalstyrelsen,
som kontrollerar apoteken genom
visitatio-ner (i regel årliga), tillfälliga inspektioner
samt genom avsyningar av nyinrättade eller
nytillträdda apotek. — Apoteksprivilegier
erfordras även i Danmark, Norge, Finland och
Tyskland, medan i Frankrike, England,
Holland. Belgien m. fl. endast fordras diplom på
avlagd apotekarexamen för att var och när
som helst kunna upprätta ett apotek. I
flertalet av Amerikas förenta stater är däremot
handeln med läkemedel lika fri som varje
annan borgerlig näring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
