Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apotekarekårens ålderstilläggskassa - Apotekarsocieteten - Apotekaretaxa - Apotekarnes mineralvattens-a.-b. - Apotekslåda - Apoteksprivielgium - Apoteksvaror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Apotekaresocieteten—Apoteksvaror
1172
apotekens farmaceutiska personal. Kassans
verksamhet avsåg till en början blott åren
1918—20 men har sedermera utsträckts även
till följande år. Kassan stiftades på
frivillighetens väg, i det att landets samtliga
apoteks-innehavare och apoteksarrendatorer förbundo
sig att inbetala avgifter till densamma,
under det att de, som efter dess bildande
und-fingo apoteksprivilegium eller apoteksarrende,
förpliktades att gälda sådana avgifter. Fr.
o. m. ingången av 1921, då kassan undergick
en omorganisation, har den förut från
apoteken utgående fasta avgiften ersatts av en
viss avgift för varje läkemedel, som
expedieras enligt läkares recept eller därmed
jämförlig läkmedelsformel. Sedan 1918 utbetalar
kassan även dyrtidstillägg till apotekens
farmaceutiska personal, vilka utgå med en viss
proc, av vederbörandes övriga löneförmåner.
Dyrtidstilläggens storlek bestämmes för varje
halvår på grundval av Socialstyrelsens
indextal för levnadskostnaderna. Medel till
dyr-tidstilläggen erhållas liksom till
ålderstilläg-gen genom avgift för varje expedierat
läkemedel enligt läkares recept eller därmed
jämförlig läkemedelsformel. T. D.*
Apotekarsocieteten stiftades 1821 och
omfattar alla apoteksinnehavare i riket samt har
till syftemål »att befordra farmaciens
utveckling, bereda närmare samband mellan dess
id-kare, bevaka dessas intressen, lämna
understöd att behövande apotekare samt deras
änkor och barn ävensam genom gåvomedel,
stipendier eller på annat dylikt sätt uppmuntra
dem, som ägna sig åt farmaceutiska studier».
Samfundets direktion har sitt säte i
Stockholm. Gällande stadgar äro av 21 mars 1881.
Apotekaretaxa, se Medicinaltaxa.
Apotekarnes mineralvattens-a.-b.,
Stockholm, har till ändamål tillverkning av
alkoholfria bords- och läskedrycker, medicinska
mineralvatten, mineralkällsalter, kolsyrebad
m. m. A.-b. 1874. Aktiekapital P/2 mill. kr.
Apotekslåda, se Medicinlåda.
Apoteksprivilegium. Den, som i Sverige
vill hålla apotek, måste, förutom att vara
legitimerad apotekare, även ha av K. m:t
erhållit nådigt privilegium. Detta tillstånd,
privilegium, meddelas för visst, å bestämd ort
beläget apotek, särskilt för varje ny
apotekare, och ingen annan än den, som undfått
sådant privilegium, äger rätt att driva
apo-teksrörelse. Tidigt uppkom i Sverige, liksom
i andra länder, i vilka apotekens antal är
begränsat, en praxis att överlåta apoteken
genom köp, på vilket det kungl. privilegiet
utgjorde stadfästelsen. I motsats till dessa
äldre s. k. reala, säljbara, apoteksprivilegier
uppkom 1834 genom ett annat slags
privilegier, de s. k. personliga privilegierna, ett
uttryckligt förbud mot överlåtelse genom köp.
Innehavare av ett apotek med dylikt
privilegium utnämnes, efter ansökan, av K. m:t på
förslag av Medicinalstyrelsen. Dessa bägge
slag av apotek kallas stamapotek och
äro självständiga apoteksinrättningar till
skillnad från filialapoteken och m
e-dikamentsförråden. De ännu
befintliga fåtaliga filialapoteken äro avsedda att
vid inträffande ledighet förändras till
stamapotek. Medikamentsförråd behöva icke vara
utrustade med samma vidlyftiga och dyr
bara anordningar som vanliga apotek men
böra vara försedda med allt, som erfordras för
att läkares recept må kunna expedieras.
Hållandet av ett medikamentsförråd uppdrager
Medicinalstyrelsen åt någon närboende
lämplig apoteksinnehavare. De s. k. brunns- och
sjukhusapoteken äro att anse såsom
medika-mentsdepåer. De förr befintliga
»sockenapoteken» avskaffades 1823.
De många och stora olägenheter, som
överlåtelsen genom köp, privilegiehandeln,
medförde, framkallade redan på 1830-talet förslag
om privilegiehandelns avskaffande. Men
frågan löstes först genom k. kung, av 9 sept.
1873, enligt vilken all handel med eller
överlåtelse enskilda emellan av apoteksprivilegier
skall med utgången av år 1920 upphöra att
vidare tillerkännas gällande kraft. Stadgar
fastställdes samtidigt för en
amorteringsfond för
apoteksprivilegier. Delägare i fonden fick sitt
privilegium efter värdering inlöst, varigenom apo
teket blev personellt med förbindelse av halv
årsinbetalningar till fonden ända till amor
teringens slut, då av överskottet
(reservfonden) skulle bildas en pensionsfond för
behövande medlemmar samt änkor och barn. En ny
amorteringsfond för
apoteksprivilegier erhöll stadgar 16 sept. 1892, och
även den därigenom förmedlade amorteringen
skulle vara fullgjord med utgången av 1920.
Enl. k. kung, av 27 okt. 1899 skulle
apoteksinnehavare efter utgången av 1920 vara
skyldig att vid viss ålder avgå mot pension. Då
emellertid en definitiv pensionering kommit
att fördröjas, bl. a. till följd av ifrågasatt
re-organisation av apoteksväsendet, avgav
Medicinalstyrelsen 1922 ett förslag om
genomförande av provisorisk pensionering från 1 jan.
1924. Förslaget har mött motstånd från
apoteksinnehavare och ännu ej lett till påföljd.
Vid början av 1923 funnos i Sverige inalles 398
apoteksinrättningar, nämligen 370 stamapotek.
3 filalapotek samt 25 medikamentsförråd.
Apoteksvaror ansågos tidigare vara alla
varor, som enl. en kungl. resolution av 1 aug.
1698 endast fingo försäljas av apotekare. I
nu gällande apoteksvarustadga, som utfärda
des 14 nov. 1913, hänföras till a. sådana
ämnen (enkla kemikalier o. droger) och
beredningar, som endast eller i huvudsakligaste
mån användas ss. läkemedel eller vid
tillredning av läkemedel. Definitionen å
apoteksvara grundar sig sålunda på begreppet
läkemedel; enligt stadgan skall med läkemedel
förstås sådan vara, som är avsedd att vid
utvärtes eller invärtes bruk förebygga, lindra
eller bota sjukdom eller sjukdomssymtom hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>