Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appell, Paul Émile - Appellant - Appellanter - Appellationsdomstol - Appellativ - Appellöf, Jakob Johan Adolf - Appelsbosch - Appendicitis - Appendix - Appenzell - Apperception - Appert, Benjamin Nicolas Marie - Appertinens el. Adpertinens - Appia, Adolphe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179
Appellant—Appia
1180
(belönad med guldmedalj vid den av Oskar
II utlysta internationella pristävlan i
matematik 1889) siktar A. mot målet att finna
en utveckling i trigonometrisk serie för de
abelska funktionerna av en eller flera
variabler. Genom ett genialiskt och elegant
grepp om problemet lyckas han övervinna
de svårigheter, som möta. A:s intresse har
även knutits vid speciella
differentialekvationer, för vilka han ofta lyckats finna
originella och värdefulla integrationsmetoder.
Har utg. »Souvenirs d’un alsacien» (1923). T.B.
Appella’nt, person, som vädjar från lägre
till högre domstol.
Appella’nter, se J a n s e n i u s, C.
Appellatiönsdomstol (ty.
Appelationsge-richt, fr. cour d’appel), domstol, vilken såsom
andra instans, efter vädjan från underrätt,
avgör rättegångsmål. I Sverige äro
hovrätterna appellationsdomstolar. Jfr Besvär,
Hovrätt, Instans och Vad.
A’ppellativ, substantiv, som utgör
benämning på en hel klass av föremål. Synonyma
äro: släktnamn, gruppnamn, artnamn.
Appellöf, Jakob Johan Adolf, zoolog
(1857—1921). Blev fil. dr i Uppsala 1886 och
docent i zoologi där 1887, konservator vid
Bergens museum 1889 och 1910 professor i
jämförande anatomi i Uppsala. Ledde i
Bergen havsbiologiska kurser, som voro mycket
talrikt besökta av utlänningar. Under sin
professorstid grundläde A. Uppsala
universitets zoologiska havsstation Klubban vid
Gull-maren. Hans studier röra sig om havsdjuren;
särskilt äro hans arbeten om bläckfiskarna
och aktiniernas embryonalutveckling
synnerligen värdefulla. Hans vetenskapliga
bearbetningar av Mikael Sars-expeditionens
material intaga ett betydelsefullt rum i den
havsbiologiska litteraturen. Rend.
Appelsbosch, missionsstation i Natal
(Sydafrika), ung. 45 km från Durban. Grundades
1886 för verksamhet bland suluer av Svenska
kyrkans mission. Har en ståtlig kyrka i
kors-form av tuktad granit.
Appendicitis, se
Blindtarmsinflammation.
Appendix, bihang, tillägg, supplement.
A. vermiculäris, »det maskformiga bihanget»,
ett bihang till blindtarmen (se d. o.).
A’ppenzell, kanton i n. ö. Schweiz, helt och
hållet omsluten av kantonen S:t Gallen. A.
är ett alpland, likväl utanför den egentliga
högbergszonen; på s. gränsen reser sig dock
Säntisberget, 2,504 m. Befolkningen är
tysktalande. A. är delat i två halvkantoner:
A.-Ausserrhoden och A.-Innerrhoden, det senare
s. om det förra. Ausserrhoden omfattar 242
kvkm med 55,354 inv. (1920), som
huvudsakligen leva av industri (bomullsväverier,
brode-ring av gardiner m. m.). De äro protestanter.
Innerrhoden omfattar 173 kvkm, varav 86,9 °/o
produktivt land; 14,614 inv. (1920), som
mestadels driva boskapsskötsel. De flesta äro
katoliker. Huvudort i Innerrhoden är Appenzell,
kantonens huvudstad. I Ausserrhoden ligger
A:s största stad, Herisau. 1513 inträdde A.
i Edsförbundet. Delningen i två
halvkantoner (1597) föranleddes av religionsstrider.
Utmärkande för de båda halvkantonerna äro
deras rent demokratiska författningar (från
1870-talet men reviderade senast på
1890-talet) med »Landesgemeinden», som
sammanträda årligen sista söndagen i april och där
varje fullmyndig manlig medborgare i
halvkantonen är vid vite skyldig att infinna sig.
»Landesgemeinde» är den högsta lagstiftande
myndigheten och väljer både den
verkställande myndigheten, som i Innerrhoden kallas
»Ständeskommission» (9 medl.) och i
Ausserrhoden »Regierungsrat» (7 medl.), och
land-ammannen. Ett råd (»Grossrat» i
Innerrhoden och »Kantonsrat» i Ausserrhoden),
som består av den verkställande myndigheten
och av ombud från kommunerna, förbereder
ärendena till »Landesgemeinde» och avgör
mindre ärenden. — Litt.: S. Wanner, »Das
Appenzellerland» (1894).
Apperceptiön, den psykiska akt, varigenom
något bringas till fullt medveten uppfattning.
Termen är införd av Leibniz, som kallade
uppfattningen av ett föremål för perception
men medvetandet om denna uppfattning för
apperceptiön. Herbart ansåg a. komma
till stånd genom att den nya förnimmelsen
kom i förbindelse med i medvetandet förut
befintliga förnimmelser, de s. k.
appercep-tionsmassorna. Wundt fattade a. såsom
resultatet av en viljekraft och såg däri något, som
är höjt över och i viss mån oberoende av
associationsförloppet. Därigenom har Wundt
blivit grundläggare för en riktning inom
psykologien, som kallats
apperceptionspsy-k o 1 o g i e n och som står i skarp motsättning
mot associationspsykologien (se d. o.). S-e.
Appert [apä’r], Benjamin Nicolas
Marie, fransk filantrop (1797—1891). Var
lärare vid ett militärfängelse och blev efter
ett par fångars rymning själv satt i fängelse.
Efter återvunnen frihet ägnade han sig sedan
1822 helt och hållet åt fångvårds väsendets
förbättrande. Han underhöll på egen
bekostnad 1841—44 en anstalt för frigivna fångar
och fångars barn, reste Europa runt, besökte
skolor och fängelser och framlade i skrift
frimodigt och skarpt sina iakttagelser.
Appertine’ns el. A d p e r t i n e’n s,
tillbehör; underlydande lägenhet el. område.
Appia, A d o 1 p h e, schweizisk
teaterskriftställare o. scenkonstnär (f. 1862), en av
ban-brytarna för moderna principer för
konstnärlig utformning av teaterns scenbilder. Han
uppträdde på 1890-talet med skrifter i detta
ämne (bl. a. »Die Musik und die
Inscenier-ung», 1899) och gjorde utkast till
dekorationer för Wagneroperor. De viktigaste
detaljerna i hans system voro en helt och hållet
plastiskt byggd dekoration och ett
målmedvetet utnyttjande av belysningen för att
uppnå kraftiga och med spelets gång växlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
