Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appalacherna - Apparans - Apparat - Apparelj - Apparent tid - Apparition - Appassionato - Appel, Jakob - Appelberg, Karl Magnus - Appelberg, Ossian Fabian - Appelboom, Harald - Appell - Appell, Paul Émile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Apparans—Appell
1178
nas högsta berg, M:t Washington (1,917 m).
Bergmassiven uppbyggas i allmänhet av äldre
bergarter, under det att dalarna fyllas av
yngre bildningar och äro rika på sjöar.
A. hava en stor rikedom på värdefulla
mineral: guld, silver, koppar, järn m. m. samt kol.
I Pennsylvania förekommer petroleum. A. äro
mycket skogrika. I n. finnes mest barrskog,
längre åt s. vidtaga lövträden. I de
sydligaste A. antaga skogarna en tropisk prakt
med ständigt gröna lövträd, magnolior,
palmer och en stor rikedom på blommande
växter, främst en massa rhododend ronarter. Mest
storslaget te sig A:s skogar på
eftersomma-ren, då de lysa i en färgprakt från purpur
till djupaste violett mot en klarblå himmel
(»indiansommar»). — För hela bergssystemet
användes ofta i Europa namnet A 11 e gh a n
y-bergen. Se vidare Nordamerika. O. Sjn.
Apparans [-a’gs],utseende; yttre sken;
sannolikhet, utsikt, vanl. endast i plur. Såvera
apparanserna = »rädda skenet».
Apparat kallas varje inrättning, medelst
vilken ett experiment anställes eller en
verkan framkallas, då ett instrument
däremot tjänar till anställande av observationer.
Luftpumpen, Atwoods fallmaskin, Chladnis
klangskivor, Leydenflaskan, Voltas stapel äro
apparater; terrestertuben, barometern,
termometern, vågen, inklinatoriet däremot
instrument. R. R.*
Apparedj, samtliga för en konst eller ett
yrke erforderliga redskap, verktyg och andra
tillbehör. Apparelj gymnastik,
gymnastik, som övas med tillhjälp av gymnastiska
apparater och redskap. Motsatsen är
fristående gymnastik.
Appare’nt tid, soltid, den tid, som angives
av en rätt uppställd solvisare.
Apparition, framträdande; företeelse,
uppenbarelse, yttre total intryck av en persons
uppträdande och utseende, klädsel o. s. v.
Appassiona’to, it., med passion, lidelsefullt.
Appel, Jako b, dansk folkhögskoleman o.
politiker (f. 1866), son till den nitiske
sönder-jylländske prästen och danskpatrioten
Cor-n e 1 i u s A. (1821—1901). Blev 1890 lärare vid
Askovs folkhögskola och 1906 efter sin
svärfader, L. Schröder (se denne), dess
föreståndare. A., som politiskt tillhör
vänsterreform-partiet, bar varit kultusminister i
bernt-senska ministären 1910—13 och
undervisningsminister i den neergaardska sedan 1920
och därjämte kyrkominister sedan 1922. A.
har tills, m. Poul la Cour utgivit
»Historisk fysik» (2 bd, 1896). Hans hustru, I n g
e-b o r g A., f. Schröder (f. 1868), blev 1889
lärarinna vid Askov och har under mannens
ministertid varit skolans föreståndarinna.
Appelberg, Karl Magnus, fältläkare
(1826—96). Stiftade 1850 i Uppsala det
kända ordenssamfundet S. H. T. (se d. o.).
Appelberg, Ossian Fabian, ingenjör,
lärare vid Uppsala läns folkhögskola (1852—
1902). Var Sveriges förste verklige hydro-
graf och har grundlagt kännedomen om
vattnets variationer i de svenska sjöarna och
floderna genom uppsatserna »Om orsakerna
till vattendragens naturliga
vattenvariationer» (Tekn. tidskrift 1896), »Bidrag till
kännedomen om den i Sveriges vattendrag
fram-rinnande vattenmängden» (Ingenjörsfören:s
förhandi. 1886) m. fl. Som
vattenfallskommit-téns ingenjör organiserade A. under sista åren
av sitt liv ett nät av vattenståndsstationer
samt nådde vackra praktiska och
vetenskapliga resultat.
Appelboom [-böm], Harald, diplomat
(1612—74), sv. regeringens korrespondent i
Amsterdam 1642, resident 1653, hovråd 1663,
envoyé 1665. Erhöll 1652 i uppdrag att efter
residenten Peter Spierings död i London
fullfölja dennes underhandlingar om bl. a. den
eng. handeln på Ryssland; detta var den
första förbindelsen mellan Sverige och den av
Cromwell styrda engelska republiken. 1653
framställde han anbud om Sveriges medling
mellan England och Nederländerna. Några
av A:s depescher från 1657, vari han talade
om lämpligheten att muta de holländska
statsmännen, blevo uppsnappade av
danskarna och meddelades holländarna, hos vilka de
väckte så stor förbittring, att generalstaterna
begärde A:s återkallande. Karl X Gustav tog
emellertid sin minister i försvar, saken fick
förfalla, och A. kom att kvarstanna i Haag
hela sitt liv. Han deltog 1668 i de
underhandlingar, som ledde till Sveriges anslutning
till trippelalliansen, och undertecknade 1669
fördraget mellan England och Nederländerna
om garantien av freden i Aachen. 1672
erbjöd han Sveriges medling i kriget mellan
Frankrike och Holland, vilken även antogs.
A:s omfattande diplomatiska korrespondens
förvaras i Riksarkivet.
Appe’ll, fr., egentl. tillrop. 1. Rop, genom
vilket hundarna sammankallas; även dressyr,
lystring; ha a. på någon. — 2. Vädjande
från lägre till högre domstol. Se V a d. Verb:
Appellera. — 3. Signal vid de beridna
vapenslagen. Den användes dels ensam för
att tillkännagiva tidpunkten, då vissa förut
anbefallda uppställningar skola äga rum, dels
i samband med andra signaler för att
påkalla lystring eller bilda signaler med
vidsträcktare betydelse (slå, blåsa a.). — 4.
Hornsignal, som å örlogsfartyg användes dels
såsom honnör, dels vid exercis. — 5. Se
Fäktkonst.
Appe’ll, Paul É m i 1 e, fransk
matematiker (f. 185 5 27/9), t. f. prof, i Dijon 1879, prof, i
rationell mekanik vid Sorbonne 1885 och f. n.
rektor där. A. har som läroboksförf. gjort
sig bekant bl. a. genom det stort anlagda
arbetet »Traité de mécanique rationelle»,
räknat som ett av de grundläggande verken
inom mekaniken. Hans viktigaste insats
inom matematiken faller emellertid inom
funktionsteorien. I avhandlingen »Sur les
intégrales des fonctions a multiplicateurs»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
