Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apposition - Appositionstillväxt - Appressorier - Appretering - Appretur, Appretyr - Approbabel - Approbation - Approbatur - Approbera - Approche - Approfondera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1183
Apposition—Approf ondera
1184
Apposition i motsats till epitet kallas en
bestämning, som icke avser att meddela något
såsom helt naturligt eller rent av självfallet
utan tvärtom såsom något särskilt värt att
lägga märke till, t. ex. »Andersson, magistern,
är sjuk» eller »Magistern, Andersson, är sjuk»,
jämfört med »Magister Andersson är sjuk»,
där »magister» är epitet. Bådadera, men i
synnerhet epiteten, kunna vara dels fasta,
d. v. s. alltid gällande, t. ex. »det röda guld»,
»den gode Guden» (s. k. epiteton ornans), dels
tillfälliga, d. v. s. blott under vissa
omständigheter gällande, t. ex. »omyntat guld», »den
kristne guden». Ad. N—n.
Appositionstillväxt, se C e 11.
Appressörier, se Hapterer.
Appretéring, den behandling, som det i
vävstolen framställda tyget måste undergå för att
framstå som fullfärdig handelsvara.
Appre-teringsmetoderna indelas i följande
huvudslag: klädes- eller kardullsberedning,
kam-garnsberedning samt bomulls-, linne- och
sidenberedning.
För de klädesartade tygerna består
denna beredning först och främst i en n o p
p-n i n g och lagning i ändamål att alla
knutar och främmande ämnen på vägen må
avlägsnas och felande trådar bli inbroderade,
varpå tygerna tvättas i särskilda
tvättmaskiner för att befrias från alla föroreningar.
Om garnet innehåller mycket s. k. strö,
borttages detta genom karbonisering,
varvid tyget neddoppas i utspädd svavel- eller
saltsyra eller kloraluminium eller
klormag-nesium (därest tyget är färgat) och sedermera
torkas och upphettas, tills föroreningarna
bliva spröda och kunna söndersmulas. De
avlägsnas efter karboniseringen genom
skölj-ning i tvättmaskiner.
För att väven må bliva tät, måste den även
underkastas en valkning, vilken procedur
avser att krympa tyget, såväl på bredden som
på längden, samt att hopfilta de särskilda
trådarna i tyget. Valkningen företages antingen
i s. k. hammar- eller kumvalkar, som
våldsamt bulta det hopvecklade tyget, eller i
cy-lindervalkmaskiner, i vilka tyget medelst
trävalsar frampressas i en ränna, så att det
hopskrynklas och knådas. Därefter sköljes
tyget, varpå det ruggas medelst s. k.
»kard-borrar», insatta i långa ramar, vilka äro
fästa omkring en eller flera i ruggmaskinen
roterande cylindrar. Därpå torkas tyget i
ramar eller s. k. anslagsmaskiner (se
d. o.) samt underkastas den s. k.
överskärningen, som har till ändamål att
avklippa de uppstående ullhåren till jämn
höjd och som försiggår i en maskin, vars
huvuddel består av en av kantstående
stål-klingor spiralformigt omgiven cylinder, under
vilken en vass stålskiva eller kniv har sin
plats. Vid cylinderns rotation avklippas de
uppstående ullhåren mot den fasta stålskivan
eller kniven från det över en skarp slå tätt
under kniveggen ledda tyget. Därest man
önskar, att tyget skall erhålla en tydligt
tråd-bar yta, måste även håren i fördjupningarna
mellan trådarna förkortas, vilket
åstadkommes genom svedning el. sengning,
som består däri, att tyget dragés med
lämplig hastighet över gaslågor. Härefter följer
borstning och därpå pressning i en
hydraulisk press eller medelst en uppvärmd
cylinder, som roterar över ett underlag,
vilket medelst hydrauliskt tryck pressas mot
tyget och cylindern. Den genom pressningen
erhållna glansen är emellertid föga varaktig,
varför tyget måste dekateras. Tyget
ut-sättes härvid, hårt upplindat på en ihålig
metallcylinder, vars mantel är tätt
genomborrad, för inverkan av ånga, varigenom
ullhåren bli uppmjukade och formbara. Genom
särskild behandling kan man även meddela
ytan av klädet krusigt utseende i olika mönster.
Kamgarnsvarors beredning är
enklare än de klädesartade varornas. Sålunda
underkastas de icke valkning ej heller
rugg-ning annat än möjligen å baksidan.
Beredningen i övrigt utföres vanligen i samma slags
maskiner, som användas för klädesvaror.
Oblekta bomullsvaror äro så gott
som färdiga direkt från vävstolen; de behöva
endast undergå putsning och skrapning för
att göra vävnaden slät. För b 1 e k t a
bomullsvaror äro däremot appreteringsarbetehå
mycket omfattande. Efter svedning medelst
upphettade metallcylindrar eller -plattor eller
medelst gaslågor underkastas de upprepad
tvättning, bykning, behandling i syrebad och
blekning, varpå de torkas, stärkas eller
impregneras. åter torkas samt manglas eller
bultas medelst träklossar eller fjäderhammare
samt slutligen pressas i pressar. En del
bomullstyger ruggas medelst stålkardor, andra
merceriseras (se M e r c e r i s e r i n g),
varigenom de erhålla silkesglans.
Linnevaror, som ej behöva blekas,
undergå bykning, tvättning, torkning och
mangling; sådana, som skola blekas, behandlas på
ungefär samma sätt som motsvarande
bomullsvaror. — Sidenvaror skrapas och
pressas samt impregneras ofta med styvnande
ämnen, såsom gummi, gelatin, socker och öl.
Stundom förtyngas de med metallsalter; de
brytas då lätt och kunna även vara
hälsovådliga. _ (F. S-d.)
Appretur, A p p r e t y r, seApp retering.
Approbäbel, som kan godkännas el.
appro-beras, som kan vara värd approbatur (se
d. o.); ibland: nätt och jämt godkänd.
Approbatiön, godkännande, antagande;
bifall.
Approbatur, lat., betyget »godkänd» el. B
vid kunskapsprövningar. Se B e t y g.
Approbèra, godkänna, förklara för
tillfyllestgörande, antaga; bifalla.
Approche [aprå’J], löpgrav (vanligen i
sicksack), varigenom fienden söker närma sig en
belägrad fästning. Se Fästningskri g.
Approfondèra, fördjupa, fördjupa sig i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
