Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Appropriationsbill - Approximation - Approximativ - Approximera - Appulejus - Appuna - Appraksin, Fjodor Matvejevitj - Apraksin, Pjotr Matvejevitj - Apraksin, Stepan Fjodorovitj - À prendre - Après la lettre - Après nous le déluge - Aprikos - Aprikosspinnaren - Aprikosträdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1185
Appropriationsbill—Aprikosträdet
1186
Appropriationsbill (eng. appropriation bill).
Sedan i engelska underhuset budgeten
granskats på så sätt, att en kommitté av hela
huset (committee of supply) genomgått
regeringens förslag till utgifter (estimates) och en
annan kommitté av hela huset (committee of
ways and means) beräknat och voterat de
härtill nödvändiga anslagen, så bemyndigas
regeringen genom en särskild s. k.
appropriationsbill, som fastställer slutsiffrorna för varje
slag av utgifter, att uppbära de i billen
anslagna inkomsterna och medelst dem bestrida
de där bestämda utgifterna.
Approximation, se A p p r o x i m e r a.
Approximativ, ungefärlig, tillnärmelsevis
riktig.
Approximèra, närma sig till. Betecknar i
matematiken den beräkningsmetod, som
avstår från att finna det exakta värdet på en
sökt storhet men i st. söker ett ungefärligt
värde, som mer eller mindre närmar sig det
riktiga. Ofta består en sådan
approximations-metod uti att man avbryter en oändlig kedja
av räkneoperationer vid en viss punkt; man
kan då också vanligen uppskatta det fel, som
begås, när man nöjer sig med ett visst
ändligt antal dylika operationer i st. f. det
oändliga antal, som definierar det exakta värdet.
Vill man t. ex. skriva Vs under formen av
ett decimalbråk, så är 0,333 ett approximativt
värde; det riktiga värdet Vs är större än 0,333
men mindre än 0,334, varför man begår ett fel,
som är mindre än O,ooi. Bland mera
betydelsefulla approximationsmetoder må nämnas
sådana i ekvationsläran, där man erhåller ett
approximativt värde på de olika rötterna till
en ekvation dels i form av en ändlig serie
(Newton) och dels i form av ett ändligt
kedjebråk (Lagrange). Vid behandling av
differentialekvationer är man i hög grad hänvisad
till approximationsmetoder, i det man i de
flesta fall är tvungen att giva den sökta
funktionen formen av en oändlig serie, som
man sedan vid numeriska kalkyler måste
avklippa vid en viss term eller m. a. o.
approxi-mera. T. B.
Appule’jus, rom. filosof och
romanförfattare, f. omkr. 130 e. Kr. i Madaura i
Numi-dien. Eklektisk platoniker, författare till en
satirisk-fantastisk sederoman, »Den gyllene
åsnan» (»Metamorphoses»), vari sagan om
Amor och Psyke förekommer såsom en episod.
Den är utg. av R. Helm (1907) och sagan om
Amor och Psyke i tysk övers, av E. Norden
(3:e uppl. 1907).
A’ppuna, socken i v. Östergötland, något ö.
om Tåkern; Göstrings härad, Östergötlands
län; 11,93 kvkm, 435 inv. (1923). 1,014 har
åker. Bördig, nästan skoglös slättbygd. Från
kyrkan i A. har en dopfunt, som tillhör den
under mästarbeteckningen Bestiarius (se
denne) sammanförda typen, kommit till
Statens hist. museum. Annex till Hov.
Linköpings stift, Göstrings kontr
Apra’ksin, F j o d o r M a t v e j e v i t j, rysk
amiral (1661—1728), broder till följ. Var en
av tsar Peters förtrognaste vänner och blev
som generalamiral den ryska örlogsflottans
skapare. 1710 erövrade han Viborg från
svenskarna, och 1712—14 understödde han
från sjösidan ryssarnas infall i Finland.
Jämte furst Golitsin förde han befälet över
den ryska mordbrännarflotta, som sommaren
1719 härjade Södermanlands och
Östergötlands kuster.
Apra’ksin, p j o t r Matvejevitj, greve,
rysk general (1659—1728). Var tsar Peter
följ-aktig på hans holländska resa och deltog som
generallöjtnant i kriget mot Sverige, särskilt
verksam vid Östersjöprovinsernas erövring.
Apra’ksin, S t e p a n F j o d o r o v i t j, rysk
fältmarskalk (1702—58). Slog preussarna vid
Grossjägendorf 1757 men drog sig efter
segern oförmodat tillbaka till Kurland i avsikt
att medverka i en av Bestusjev ledd
hovintrig, som åsyftade att efter den då farligt
sjuka kejsarinnan Elisabets väntade död
genast sätta storfurst Paul på tronen.
Kejsarinnan tillfrisknade emellertid, intrigen
upptäcktes, och A. ställdes inför krigsrätt men
avled i fängelset, innan dom hunnit fällas.
a. p. R. c. (även endast p. R. c.), förkortning
för a’nno post Römam co’nditam, lat., året
(det och det) efter Roms grundläggning.
A prendre [aprä’dr], fr., icke upptagen,
ledig. Ex.: Hon är ännu ä prendre (oförlovad,
ouppbjuden etc.).
Après la lettre [aprä’ la lä’trj, fr., de van
liga, billigaste avtrycken från en
koppargravyr eller etsning. Se Avtryck.
Après nous le déluge [apräno’ lo dely’y],
fr., »efter oss syndafloden», d. v. s. efter oss
må det gå hur det vill; betecknar ett
bekym-merslöst uppgående i ögonblicket, i dess
njutningar och fördelar utan tanke på följderna
och framtiden. Uttrycket tillskrives närmast
Ludvig XV el. markisinnan de Pompadour.
Aprikos, se Aprikosträdet.
Aprikosspinnaren, Orgyia antiqua, är en
spinnarfjäril, vars larv är ett skadedjur på
såväl löv- som barrträd och även angriper
fruktträd. Larven är mörkt blågrå med
röda vårtor och bär på ryggen fyra
svavel-gula, täta, tvärskurna hårborstar samt
knippen av greniga, mot spetsen förtjockade hår.
Aprikosträdet, Prünus armeni’aca, är ett
mindre träd av fam. Rosaceae med vita eller
ljusröda blommor, framkommande på bar
kvist, samt klotrunda, finhåriga frukter,
aprikoser, av gul eller orangeröd färg med
slät, sammantryckt sten i det saftiga
fruktköttet. — A. anses härstamma från
Turke-stan och Mongoliet och odlas för sina
välsmakande frukters skull, i Sverige som
spaljé-träd i växthus eller i våra sydligare
trädgårdar även på kalljord. Dock har denna odling
hos oss ingen större betydelse, då frukterna
endast mogna under särskilt gynnsamma som-
I. 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
