Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsavtal - Arbetsaxel - Arbetsbeting - Arbetsbetyg - Arbetsbok - Arbetsboskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249
Arbetsavtal—Arbetsboskap
1250
Arbetsavtal, överenskommelse mellan
arbetsgivare och arbetare om anställning och
utförande av arbete. Arbetsavtalet slutes
mellan arbetsgivaren och arbetaren såsom
fullt likställda och fria parter. Ett sådant
fritt arbetsavtal, vilket uppstod i och
med den äldre näringslagstiftningens
avskaffande, existerar dock knappast längre annat
än inom begränsade delar av hemindustrien
och hantverket. Med uppkomsten av
fabrikssystem och storindustri har nämligen
arbetarens och i viss mån även arbetsgivarens
ställning såsom part i arbetsavtalet
fullständigt förändrats. Den enskilde arbetarens
inflytande på avtalets innehåll har blivit i hög
grad illusoriskt och tvingat honom att för
åstadkommande av jämvikt uppträda
gemensamt med sina kamrater vid arbetsvillkorens
fastställande. Fackorganisationen har trätt
i arbetarens ställe och utför hans talan vid
avtals slutande med arbetsgivaren
(kollektivavtal, se d. o.). Detta åter har
framkallat motsvarande sammanslutningar
av arbetgivarna, som företräda dessa vid
förhandling med arbetarnas organisationer. Det
individuella arbetsavtalet är väl alltjämt den
form, vari arbetsgivaren förbinder sig att giva
arbete och arbetaren att utföra sådant, men
det erhåller väsentligen sitt innehåll från det
kollektivavtal, som förut avslutats mellan
arbetsgivaren eller arbetsgivareföreningen och
arbetarens organisation och efter vilket
arbetsavtalet måste rätta sig.
Det personliga avtalet kan upprättas
skriftligen eller muntligen. Det sistnämnda är
vanligare inom industrien, där kollektiva
avtal finnas. Ett personligt kontrakt blir
endast en tyst, ömsesidig förbindelse, som
uppstår i och med anställningen och som innebär
å arbetsgivarens sida förpliktelse att
till-lämpa i kollektivavtalet överenskomna
arbets- och lönevillkor samt å arbetarens sida
att utföra arbetet, så länge villkoren gälla
och han är kvar i anställningen. Skriftligt
upprättade tjänsteavtal eller
anställningsbevis, som de ofta kallas, förekomma i
anslutning till kollektiva avtal inom vissa
företag av mera offentlig karaktär, såsom
järnvägsdrift, kommunala verk m. m.
Lagstiftningen har i vårt land på detta
område framför allt bestått i föreskrifter om
arbetarskydd och om arbetstid men har
eljest i det stora hela lämnat arbetsavtalet
att fritt utveckla sig. Frånsett sjöfarten och
jordbruket finnas hos oss endast kortfattade
stadsranden om tiänsteförhållandet i k. f. ang.
utvidgad näringsfrihet av 18 juni 1864, vilka
numera äro utan praktisk betydelse.
Detsamma gäller även iordbrukets legostadca.
Frågan om lagstadgad reglering av
arbetsavtalet har emellertid yid flera tillfällen
varit föremål för statsmakternas prövning.
Förslag ha framkommit, som gå ut på
fullständig reglering av rättsförhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare, bl. a. vid 1910 och
1911 års riksdagar. Intet av dessa förslag
blev dock antaget av Riksdagen.
Socialstyrelsen avgav den 13 juli 1916 förslag till
lag om vissa åtgärder till främjande av
arbetsfreden, innehållande bl. a. vissa
bestämmelser om arbetsavtal. En lag om arbetsavtal
inom jordbruket (i st. f. den föråldrade
legostadgan) har ifrågasatts vid flera riksdagar.
Senast 1921 föreslogs i åtskilliga motioner,
som vunno Riksdagens bifall, utredning om
åtgärder till förebyggande av
arbetsinställelser, i första rummet på jordbrukets område
och vid företag av allmännyttig natur, varvid
även frågan om särskild avtalslagstiftning
skulle beaktas. På grund av Riksdagens
beslut har K. m:t överlämnat frågan till
utredning av sakkunnig person.
I andra länder ha sedan länge funnits
utförliga lagbestämmelser om arbetsavtal, om
dess varaktighet,( uppsägningstid, straff för
avtalsbrott, och under de senaste åren har ett
allt starkare intresse gjort sig gällande att
genom reglering av fackorganisationernas och
avtalsinstitutets rättsliga ställning skapa en
fastare grund för lagstiftning med syfte att
förhindra arbetsnedläggelser, speciellt av
sam-hällsfarlig art. Jfr A r b e t s b e t i n g. O. E.
Arbetsaxel, se Axel.
Arbetsbeting, avtal mellan en person
(beställare. arbetsgivare) och en annan
(tillverkare, arbetare, entreprenör), varigenom den
förre mot vederlag betingar sig visst
arbetsresultat, vilket den senare å sin sida
tillförsäkrar den förre. Svensk lag (härutinnan
lika med dansk, isländsk o. norsk) undantar
från arbetsbetinget avtal om förfärdigande av
föremål mot vederlag, då den förfärdigande
skall bestå ämnet till detsamma; sådant
avtal skall anses som köp. Avtal om
uppförande av byggnad räknas dock ej hit. I
civilrättens system brukar arbetsbetinget
uppställas som ena huvudarten av
arbets-el. tjänsteavtalen; från den andra
huvudarten, t j ä n s t e 1 e ga, skiljes
arbetsbetinget genom det däri ingående
tillförsäkrandet av arbetsresultatet, något som
innebär. att vederlaget (arbetslönen) vid
arbetsbeting ej utgår, om ej detta resultat gjorts
färdigt och avlämnats till beställaren. I
svensk lag finnas så gott som inga särskilda
bestämmelser om arbetsbeting. Reglerna om
köp kunna emellertid i ganska stor
utsträck-nin" analosdskt tillämnas. C. G. Bj.
Arbetsbetyg, se Betyg.
Arbetsbok var en av polismyndigheten i
vissa länder utfärdad bok, ställd på
arbetarens person och avsedd att för honom utgöra
legitimation. Numera torde den vara så gott
som alldeles ur bruk.
Arbetsboskap. Användning av nötkreatur
såsom dragare har på senare tider betydligt
avtagit, huvudsakligen på grund av de höga
dagsverksprisen, som kräva ett mera
forcerat arbete även inom jordbruket. Fördelen
med användandet av oxar i arbete är, att de
I. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
