Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsboskap - Arbetsbyrån, Internationella - Arbetsdepartement - Arbetsdiagram - Arbetsdomare - Arbetsdomstol - Arbetseffektivitet - Arbetsfred - Arbetsfördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1251
Arbetsbyrån—Arbetsfördelning
1252
äro billigare i inköp och utfodring, fordra
mindre underhåll och vård och äro mera
oömma vid strängt arbete än hästen. De betala
sig också bättre vid slakten. Ett
huvudvillkor för en lönande användning av oxar i
arbete är, att de ha en för arbetsdjur lämplig
kroppsbyggnad, vartill huvudsakligen fordras
ett djupt och brett bröst, kort, stark rygg,
brett kors, kraftig hals och välställda, ej för
låga extremiteter med starka ledgångar, väl
utvecklade muskler och senor, välformade
klövar och regelbundna, vägvinnande
rörelser. De bästa dragoxarna fås från de s. k.
bergraserna med mera allsidig utveckling
(simmentalrasen och närstående), varemot de
mera utpräglade mjölkraserna på grund av
sin svaga kroppsbyggnad lämpa sig mindre
väl för produktion av arbetsdjur.
I vårt land ha de bästa oxarna i allmänhet
erhållits från den s. k. smålandsrasen, som
dock på senare tider blivit allt mer och mer
sällsynt. Stuten kan böria tämjas vid 2—3
års ålder men bör ej användas till mera
ansträngande arbete förr än vid 4—5 år. En
viktig regel för en lönande användning av
oxar i arbete är en rask omsättning, och de
böra ej behållas längre än till 8 år, då
slaktvärdet eljest minskas. Det vanligen såsom
anspann använda oket är i många avseenden
olämpligt och en passande sele med långa,
raka lokor vida att föredraga, då djurens
kraft därigenom bättre kan utnyttjas; pannok
kan endast användas för djur med särskilt
kraftigt utvecklad hals, såsom hos vissa
bergraser, men är eljest förkastligt. Även tjurar
kunna användas som dragare. vilket dock
huvudsakligen sker för att genom motionering
hålla dem i lämplig kondition och sålunda
möjliggöra deras användning i aveln även vid
högre ålder. På många ställen begagnas även
kor som dragare, och de försök, som utförts
för att utröna arbetets inverkan på
miölk-produktionen, ha utvisat, att kor utan
olägenhet kunna användas i lindrigt arbete (ett par
timmar för- och eftermiddag), om de från
ungdomen vänjas därtill, behandlas med mildhet
och utfodras tillräckligt kraftigt. Vid alltför
långvarigt (mer än 2 tim. i sträck) eller
ansträngande arbete, hård behandling eller ovana
vid arbete kan däremot mlölkproduktionen
betydligt minskas och miölkens beskaffenhet
försämras. För småbrukare kan det därför
medföra icke ringa besparing att inöva korna
till dragare, då därigenom hållandet av häst
el. dragoxar ibland kan undvikas. (E. T. N.)
Arbetsbyrån, Internationella, fr.
Bu-reau international du travail, eng.
International läbour Office, i Genève, se
Arbetar-skyddslagstiftning.
Arbetsdepartement, ämbetsverk för
undersökning av arbetarfrågor. Se
Arbetsmi-n is t p r. Arbetsstatistik,
Socialdepartementet, Socialstyrelsen.
Arbetsdiagram, detsamma som
indikatordiagram. Se Diagram och Indikator.
Arbetsdomare. I syfte att främja
utvecklingen av det frivilliga skilj edomsväsendet
enligt kollektivavtalen för arbetstvisters
slitande tillkom 1920, samtidigt med den
centrala skiljenämnden (sé Ärbetstvist).
lagen om särskilda skiljedomare
i arbetstvister (arbetsdomare). Enligt
denna lag äger konungen förordna särskilda
personer, vilka skola ha till uppgift att på
anmodan av parter var för sig avgöra
arbetstvister, som av parterna hänskjutits till
skiljedom, eller på anmodan av parter eller
av dem valda skiljemän såsom opartiska
ordförande i skiljenämnder deltaga i dylika
tvisters slitande. I sådana fall, där skiljeavtal
innefattar rätt för parterna att i högre
instans klandra skiljedom, bör skiljedomare ej
medverka till slitande av ärbetstvist.
Förordnande att vara skiljedomare meddelas på
viss tid, högst 2 år i sänder. Under 1922
ha särskilda arbetsdomare varit förordnade
i Stockholm, Jönköping, Kristianstad,
Göteborg, Örebro, Gävle och Sundsvall. Av
skiljedomarnas dagböcker och handlingar framgår,
att under 1921 handlagts av dem 126 och
under 1922 33 arbetstvister. O. Jrt.
Arbetsdomstol, i Sverige bruklig
benämning på Centrala skiljenämnden
för vissa arbetstvister (se d. o. och
Arbetdoma re).
Arbetseffektivitet, se Arbetsledning.
Arbetsfred, ostörd av strejker och lockouter,
är syftemålet med lagstiftnings- och andra
åtgärder för att förbättra rättssäkerheten i
fråga om arbetsavtal. Ett viktigt medel för
ändamålet utgöra förliknings- och
skiljenämnder liksom kollektivavtal eller i lag fastställda
förhandlingsordningar. Se Ärbetstvist.
Särskild lagstiftning har vidtagits i flera
länder och ofta även föreslagits i Sverige mot
s. k. allmänfarliga strejker (se Strejk).
Man har även sökt främja a. genom åtgärder
till skapande av intressegemenskap mellan
arbetstagare och arbetsgivare, exempelvis genom
glidande löneskalor (se Arbetslön),
vinstandel och s. k. driftråd (se Industriel]
demokrati). — Litt.: N. P. Gilman,
»Me-thods of industrial peace» (1904). E. F. K. S-n.*
Arbetsfördelning kallar man fördelning på
olika händer av de säiskilda delarna av en
viss arbetsuppgift. Arbetsfördelningen har
särskilt inom den moderna industrien nått en
oerhörd utveckling. I fabrikerna sysselsättes
ofta varje grupp arbetare eller varje enskild
arbetare endast med en mycket begränsad
specialitet: skötsel av en viss maskindel,
tillformning av en viss del av fabrikatet o. s. v.
För de flesta tillverkningsgrenar ha efter
hand specialfabriker uppstått. Färgerierna
t. ex. erhålla sina färger från färgindustrien,
som återigen fördelar sig i en mängd olika
grenar. Långt mindre genomförd är
arbetsfördelningen inom jordbruk och handel, ehuru
även här under senare tid starka tendenser
till specialisering framträtt, om ock, särskilt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
