Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsstatistik - Arbetsstuga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1271
Arbetsstuga
1272
ternas tillgänglighet. Där så är av nöden,
anordnas en enquète eller representativ
undersökning; frågeformulär utsändas eller
uppgifterna insamlas med ledning av fastställda
formulär personligen av utsedda ombud. En
annan metod, »vittnesmetoden», ofta nyttjad i
England, med inkallande och förhörande av
vittnen, har icke blivit använd i Sverige.
Arbetsstatistikens uppkomst. Några bland
de första försöken till undersökningar av här
omnämnda slag anses ha gjorts av
norrmannen Eilert Sundt (se denne) under åren 1850
—69. En genom statens försorg anordnad
ar-betsstatistik såg dagen först i Förenta
staterna, i det staten Massachusetts 1869
upprättade en statsbyrå för insamlande av
statistiska uppgifter till belysande av
arbetarklassens ställning samt i allmänhet vad som
kunde lända till industriens och de övriga
näringarnas bestående nytta. Institutionen
fick efterföljare inom unionens stater och
1884 genom en för hela unionen gemensam
byrå. I England upprättades 1886 en
arbets-statistisk byrå, 1893 utvidgad till »Labour
de-partment», under »Board of trade», sedermera
»Ministry of labour», i Frankrike 1891 »Office
du travail», sedermera utvidgad till
»Mini-stère du travail», i Belgien »Office du
travail», avlöst av »Ministère de 1’industrie et
du travail». 1892 inrättades i Tyskland en
rikskommission för arbetsstatistik och 1902
en avdelning för arbetsstatistik, som nu
lyder under »Reichsarbeitsamt». Statsbyråer
finnas även i de flesta andra länder. I Schweiz
skapade arbetarföreningarna 1887
»Schweiziska arbetssekretariatet», som samarbetade med
statsmyndigheterna. Av de arbetsstatistiska
statsinstitutionernas officiella periodiska
publikationer må nämnas Englands »Ministry of
labour gazette», Tysklands
»Reichsarbeits-blatt», Frankrikes »Bulletin du ministère du
travail», Belgiens »Revue du travail»,
Norges »Sociale meddelelser» och Finlands »Social
tidskrift»; Sveriges, se nedan.
Arbetsstatistiken i Sverige. I Sverige
utfördes socialstatistiska undersökningar till en
början av vissa av regeringen tillsatta s. k.
arbetarkommittéer, av kommunala
myndigheter el. på enskilt initiativ (se Lorénska
fonden). Tidigare finnas vissa uppgifter
av socialstatistisk natur i »Bidrag till
Sveriges officiella statistik», i de årliga
redogörelserna för yrkesinspektionens och för
registrerade sjukkassors verksamhet. Behovet av en
officiell arbetsstatistik vann omsider
statsmakternas erkännande. Efter en på begäran
av 1893 års riksdag verkställd utredning och
anslags beviljande utfördes under
Kommerskollegii överinseende undersökningar rörande
bagerierna, tobaksindustrien, den mekaniska
verkstadsindustrien samt tryckerierna. 1903
upprättades Kommerskollegii
avdelning för arbetsstatistik.
Avdelningen utgav en tidsskrift, »Meddelanden från
Kommerskollegii avdelning för
arbetsstati
stik», jämte specialredogörelser rörande
ar-betskonflikter, kollektivavtal o. s. v. eller
behandlande sociala spörsmål. Avdelningen
övergick i den 1912 upprättade
Socialstyrelsen (se d. o.), och en av styrelsens
byråer omfattade socialstatistiken. Den
statistiska byrån har sedermera uppdelats på två.
en för allmän social statistik och en för
socialstatistiska specialundersökningar. Vid
Socialdepartementets tillkomst 1920 förlädes de
sociala ärendena under det nya departementet.
Under Socialstyrelsens vård har
arbetsstatistiken fått en kraftig utveckling. Dess
direkta betydelse för samhället har ökats genom
världskrigets och den därav följande
kristidens förhållanden. Socialstyrelsens fortlöpande
undersökningar av levnadskostnadernas
växlingar, vilka utgöra grunden för
levnadskost-nadsindex (se d. o.), ha kraftigt och
omedelbart ingripit på lönesättningen. Dess
periodiska publikation heter »Sociala
meddelanden» och utgives nu med 12 häften årligen.
— Kommerskollegium har dock icke förlorat
all kontakt med arbetsstatistikens uppgifter.
Den del av dessa, som rör näringarnas
ekonomiska förhållande till sociallagstiftningen,
faller tydligen inom kollegiets intressesfär.
Arbetsstatistiken är emellertid icke
uteslutande officiell. Arbetsgivarnas och arbetarnas
organisationer ha särskilt ägnat sig åt 1 ö n
e-statistiken. Svenska
arbetsgivareföreningens byrå för lönestatistik trädde i verksamhet
i början av år 1912 och har i »Meddelanden»
och »Årsböcker» framlagt bearbetningar av
det direkt ur företagets bokföring hämtade
primärmaterialet. Vissa av föreningens
yrkes-förbund ha omfattande specialstatistik. Å
arbetarsidan drives lönestatistik av ett fåtal
fackförbund, t. ex.
Metallindustriarbetarförbundet. Jfr Socialstatistik. (Ax. B.)
Arbetsstuga (för barn), praktisk skola, i
vilken barn få lära sig för dem lämpliga
handarbeten (snickeri, sömnad, skomakeri.
vävnad m. m.), i ändamål att motverka
sysslolöshet, gatuliv och fattigdom och att giva
dem kärlek till arbete och ordning. Efter
arbetets slut erhålla barnen en måltid, som de
genom sin flit själva förtjänat. Även beredes
dem stundom tillfälle att genom hemarbete
erhålla en liten penningförtjänst. Den första
svenska arbetsstugan grundades i Adolf
Fredriks församling i Stockholm i jan. 1887
på initiativ av fru Anna Hierta-Retzius.
Numera finnas sådana i alla huvudstadens
församlingar med understöd av »Stiftelsen Lars
Iliertas minne», och exemplet har följts i
många andra städer och flerstädes på
Sveriges landsbygd.
Särskild betydelse ha de arbetsstugor fått,
som upprättats på Norr- och Västerbottens
landsbygd. På grund av att föräldrarnas
bostäder där ofta äro milslångt avlägsna, äro
dessa arbetsstugor inrättade såsom hem, där
barnen bo under de åtta vintermånaderna,
under det att de däremot tillbringa somrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
