Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmarknad - Arbetsminister - Arbetsnedläggelse - Arbetsordning - Arbetsorganisation - Arbetsorganisationen, Internationella - Arbetspenningar - Arbetsplanering - Arbetsplikt, Allmän - Arbetspremie - Arbetsråd (Arbetskammare) - Arbetsskolan - Arbetsstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Arbetsminister—Arbetsstatistik
1270
el. livlig a.). I förra fallet väntas nedgång, i
senare uppgång i arbetslönerna. Se A r b e t
s-förmedling och
Arbetslöshetsförsäkring. E. F. K. S-n.
Arbetsminister kallas i dagligt tal stundom
den ledamot av ett lands regering (officiellt
minister för allmänna arbeten), som står i
spetsen för de allmänna eller offentliga
arbetena (såsom järnvägs- och andra
vägbyggnader). I Sverige falla dylika ärenden
huvudsakligen under Kommunikationsdepartementet.
Arbetsminister i betydelse av minster för
arbetarfrågor är i vårt land närmast chefen för
Socialdepartementet. I Frankrike tillsattes
1906 en särskild arbetsminister, ministre du
travail, och i Amerikas förenta stater finnes
sedan 1913 en särskild arbetsminister i
sistnämnda mening, secretary of labor.
Arbetsnedläggelse, se Strejk.
Arbetsordning. 1. Reglemente för arbetets
bedrivande och fördelning inom rikets
hovrätter, statsrevisionen m. m.; reglementariska
föreskrifter för göromålen och ordningen inom
riksdagens Andra kammare samt för
kyrkomötet. (Motsvarande föreskrifter för Första
kammaren kallas ordningsstadga.) Jfr I
n-s t r uk t i o n. — 2. (V e r k s t a d s r e g 1
e-tn e n t e.) Av arbetsgivaren utfärdade
disciplinära föreskrifter angående arbetarnas
förhållande inom verkstaden (fabriken).
Arbetsorganisation, se Arbetsledning.
Arbetsorganisationen,
Internationella, se Arbetarskyddslagstiftning.
Arbetspenningar, i äldre tider en av de
många skattetitlarna under mantalsräntan
(se d. o.). Arbetspenningar förekommo i
Bohuslän och Halland.
Arbetsplanering, se Arbetsledning.
Arbetsplikt, Allmän, se Civil
värnplikt.
Arbetspremie. Inom fångvården betecknas
härmed den belöning i penningar, som
tilldelas straff- och tvångsarbetsfångar för flit
och väl utfört arbete. Hälften av premien
får användas till förstärkande av fångens kost
och hans personliga förmåner i övrigt, till
understöd åt hans närmaste anhöriga, gäldande
av skadestånd m. m. Andra hälften sparas till
frigivningen och anlitas för beklädnad,
hemresa och fjorton dagars underhåll. Vad
därefter återstår insättes i postsparbanken,
varifrån medlen få uttagas med visst belopp i
månaden. Vid återfall i brottet förverkas
innestående premiemedel. V. A-t.
Arbetsråd (Arbetskammare), av
staten organiserad representation för det
industriella arbetet, inneslutande representanter
för såväl arbetsgivare som arbetare. Rådets
uppgifter kunna vara att tillvarataga för
företagarna och arbetarna gemensamma
intressen, att slita arbetstvister, att avgiva
utlåtanden över lagförslag, att verkställa
arbetsstatistiska utredningar m. m. Dylika
organisationer ha kommit till stånd i
Belgien (1887), i Nederländerna (1897) och i
Frankrike (1900). I sistnämnda land finnes
förutom de lokala arbetskamrarna, vilka
liksom i Belgien äro fördelade i särskilda
yrkes-sektioner, ett centralt arbetsråd (conseil
supérieur du travail, inrättat 1891) under
ordförandeskap av handelsministern, vilket
bl. a. har till uppgift att undersöka de
industriella arbetsförhållandena samt förbereda
därå syftande lagförslag. — I Sverige
betecknas med arbetsråd den myndighet, som
har att handlägga frågor rörande tillämpning
av lagen om arbetstidens begränsning (1919,
ändrad genom lag av 1921); se
Arbetarskyddslagstiftning.
Arbetsskolan, namn på en skoltyp, som av
sina anhängare i Tyskland anses skola bereda
lärjungarna tillfälle till större
självverksamhet än i de vanliga skolorna genom ökat
utrymme åt handarbete, laborationer, teckning.
Termen är införd av G. Kerschensteiner. Ett
par andra av riktningens främsta
representanter äro de även i Sverige bekanta tyska
skolmännen A. Pabst och O. Seinig. S—e.
Arbetsstatistik eller, med en vidsträcktare
benämning, socialstatistik har till
ändamål att bereda en i siffror framställd insikt
i alla de förhållanden, som väsentligen
inverka på arbetarklassens ställning i socialt
och ekonomiskt hänseende. Ämnet för
densamma kan sägas omfatta dels omedelbart
de spörsmål, vilka pläga sammanfattas under
benämningen arbetarfrågan, dels industriens
och näringarnas ställning, för så vitt den
röner inflytande av den socialekonomiska
lagstiftningen. Till den förra huvudgruppen av
uppgiften höra bl. a.: antalet i de särskilda
yrkena anställda arbetare, fördelade efter
ålder, kön och civilstånd; avlöning och
avlö-ningssätt (tidlön, ackordlön, minimi- och
individuallöner, dyrtids- och familjetillägg,
premiesystem, vinstandel o. s. v.), bestämda
antingen i kollektivavtal eller på annat sätt;
arbetstiden; arbetslokalernas beskaffenhet,
sanitära förhållanden och yrkessjukdomar;
livsmedelspris och näringsförhållanden;
bostadsfrågan; nykterhetsf rågan;
familjemedlemmars förvärvsarbete; arbetsförmedling och
arbetslöshet; arbetsinställelser; föreningsväsen;
hjälp- och arbetslöshetskassor; sjuk-,
olycksfalls-, ålderdoms- och invaliditets- samt
arbetslöshetsförsäkring; sparverksamhet;
konsument- och producentkooperation; inrättningar
till arbetarklassens materiella, intellektuella
och moraliska fromma. Till den senare
gruppen höra sådana ekonomiska och
produktionstekniska uppgifter, som belysa näringslivets
förmåga att bära sociala åtgärder, som direkt
eller indirekt medföra ökning i
produktionskostnaderna. Man kan i allmänhet skilja
mellan egentlig arbetsstatistik
(arbetsmarknaden och förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetare) samt övrig
socialpolitisk statistik.
De metoder, som användas vid
arbetsstati-stiken, växla efter ämne och primäruppgif•
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
