Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsstuga - Arbetstid - Arbetstidens begränsning - Arbetstidskommittén - Arbetstidslagar - Arbetstidtabell - Arbetstransmission - Arbetstryck - Arbetstvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1273
Arbetstid—Arbetstvist
1274
hos föräldrarna. Många av dessa de
nordligaste arbetsstugornas barn ha finska eller
lapska till modersmål och få först i
arbetsstugan tillfälle till skolgång och att lära sig
det svenska språket, varjämte för alla dessa
ödemarkens barn där beredas mångfaldiga
utvecklingsmöjligheter, som de sakna i sina hem.
Norrbottens läns arbetsstugor
grundades nödåret 1903 — det svåraste i
länet sedan långliga tider — på initiativ av
fru Anna Hierta-Retzius och landshövdingen
Karl J. Bergström samt organiserades av
rektorn Karl Svedelius. Sedan dess har
ar-betsstuguverksamheten inom Norrbotten
väsentligt utvidgats och anstalterna försetts
med egna ändamålsenliga byggnader. De
norrbottniska arbetsstugorna utgöra numera en
stiftelse under en enl. 1913 års reglemente
till Luleå förlagd centralstyrelse med länets
landshövding som ordf, och en verkställande
led. som chef för förvaltningen; varje
arbetsstuga har sin särskilda lokala styrelse.
Arbetsstugor finnas för närvarande i Arjeplog,
Jokkmokk, Nattavaara (Gällivare),
Karesuando, Junosuando, Tärendö, Korpilombolo,
Teurajärvi (Korpilombolo socken), Pello
(över-torneå socken) och Pajala, varjämte en ny
anstalt är nnder uppförande inom
Muoniona-lusta kapellag (Pajala kyrksocken).
Norrbottens arbetsstugor åtnjuta statsbidrag till
betydande belopp men bero fortfarande till stor
del av allmän offervillighet. De mottaga
inemot 350 barn från ödebygdernas fattigaste
hem. det stora flertalet vid intagningen
finsk-talande. I finnbygden ha därför
arbetsstugorna en särskild nationellt betonad mission
att fylla. Västerbotten fick sin första
arbetsstuga 1909. F. n. finnas sådana i
Vilhelmina, Stensele, Storsele och Malå.
Danmark fick visserligen sina första
arbetsstugor redan 1872 och Norge 1886, men
i intetdera landet har institutionen fått den
utveckling som i Sverige.
Litt.: A. Retzius, »Arbetsstugor för barn»
(1897) och »Modellsamlingar af handarbeten
från svenska arbetsstugor för barn» (1900);
A. Carlgren, »Norrbottens arbetsstugor» i
»Norrbotten», II (1921); årsredogörelserna för
ovannämnda stiftelse. S—e; A. Cgn.
Arbetstid, se
Arbetarskyddslag-stiftning, Arbetstidslagar,
Normalarbetsdag.
Arbetstidens begränsning, se A r b e t
ar-skyddslagstiftning.
Ärbetstidskommittén tillsattes 1918 för att
verkställa utredning och avgiva förslag till
lagstiftning rörande arbetstiden i olika
avseenden. Av kommitt’n avgå vos åren 1918—20
betänkanden om begränsning av tiden för
bageri- och konditoriarbete (förbud mot
nattarbete m. m.), om begränsning av
arbetstiden (8-timmarsdagen) och om
arbetarsemes-ter (se d. o.). Av kommitt’n. som vid
dåvarande tidpunkt avstyrkte lagstiftning
angående natt- och söndagsarbete, framlades
sär
skilda redogörelser för utredningar om
arbetstiden inom industri och hantverk m. m. samt
om de ekonomiska verkningarna av
lagstad-gad begränsning av arbetstiden i industrien.
Arbetstidslagar. Hit hör lag om
arbetstidens begränsning av 17 okt. 1919, som
trädde i kraft 1 jan. 1920 (beträffande arbete,
bedrivet natt och dag, l|^ 1920), reviderad 22/e
1921 och 22/e 1923 samt enligt den senaste
avfattningen gällande t. o. m. 31/i2 1926. Såsom
arbetstidslagar gälla jämväl lagar om
begränsning av tiden för idkande av handel och
viss annan rörelse 3o/6 1919, om begränsning
av tiden för bageri- och konditoriarbete 17/g
1919, reviderad 22/6 1923 och gällande t. o. m.
si/12 1926 samt om arbetstiden å svenska
fartyg av 2% 1919, vilken lag 2% 1923 med vissa
ändringar fått sin giltighet förlängd t. o. m.
31/12 1926. I 1912 års lag om arbetarskydd
finnas intagna vissa föreskrifter om
minderårigas och kvinnors arbetstid. Se
Arbetar-s k y d d s 1 a g s t i f t n i n g. E. F. K. S-n.*
Arbetstidtabell, se Arbetsledning.
Arhetstransmission, se Transmission.
Arbetstryck, sådant avdrag av graverade
eller etsade plåtar, som kopparstickaren eller
etsaren tid efter annan tager under arbetets
fortgång. Oegentligt kallas även dylika
avdrag provtryck, en benämning, som
endast bör tillkomma provavdrag från den
färdiga plåten. Arbetstryck äro mycket
begärliga för samlare av gravyrer.
Arbetstvist kallas en meningsskiljaktighet
mellan en arbetsgivare och hans arbetare,
vare sig sammanslutna till en förening eller
icke, eller ock mellan en sammanslutning av
ett flertal arbetsgivare å ena sidan samt å
den andra en eller flera föreningar av
arbetare. Arbetstvisterna kunna indelas dels
efter det sätt, varpå de framträda, dels efter
sin innebörd.
I det förra avseendet skiljer man mellan
öppen och icke öppen konflikt. De
öppna konflikterna äro strejk, lockout,
blockad och bojkott (se dessa ord). I sin
upprinnelse ha de under längre eller kortare tid varit
slutna eller latenta tvister. Såsom exempel
på dessa senare må nämnas löneröre
1-s e r. då arbetarna i mer eller mindre
omfattande förhandling framställa sina krav
till motpartens övervägande. Resultatet kan
bli öppen konflikt eller
överenskommelse. Den senare behöver icke vara
skriftlig och har särskilt under ett tidigare
skede endast bestått i en muntlig reglering
av arbetsförhållandena utan bestämd
giltighetstid. Utvecklingen har emellertid lett till
stark övervikt för skriftliga
överenskommelser. kollektivavtal (se d. o.).
Genom avtalsinstitutets tillkomst har det
blivit en nödvändighet att uppdela
arbetstvisterna efter deras innebörd i förhållande
till kollektivavtalet. Man skiljer sålunda
mellan rättstvister, som äro tvister om
tolkning och tillämpning aV ett kraftägande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
